Är det palestina eller israel

Det konflikt vilket följde på proklamerandet från staten Israel blev ett massiv seger för den nya staten. Arabiska trupper anföll Israel efter utropandet, dock dem fanns oförbereda samt illa utrustade. beneath kriget kunde Israel utvidga sitt territorium.

Av den palestinska stat vilket FN planerat för (se Hur staten Israel kom till) återstod inom praktiken ingenting.

Förutom delar såsom Israel lagt beneath sig ägde Jordanien lagt beslag på Västbanken samt Östra Jerusalem, samt Gazaremsan ägde hamnat beneath egyptiskt styre. FN ville ställa Jerusalem beneath internationell övervakning, dock detta gick varken Israel alternativt Jordanien tillsammans med på. Då Jordanien införlivade Östra Jerusalem hindrades judar från för att besöka Västra muren (Klagomuren), resten från en judiskt tempel inom äldre tid.

För palestinierna innebar kriget – enstaka katastrof, al-nakba.

inom områden likt senare kom för att utgöra Israel är kapabel detta äga bott mellan samt araber. Efter kriget plats möjligen kvar. Merparten från dem övriga befann sig inom flyktingläger utanför Israel, framför allt inom Gazaremsan, Jordanien (inklusive Västbanken) samt Libanon.

I femte månaden i året blev Israel medlem inom FN. samtliga judar ägde rätt för att invandra.

Tidigare ägde dem flesta kommit från Europa, dock kriget mellan Israel samt arabstaterna ägde utlöst förföljelser mot judiska minoriteter inom arabvärlden. Över judar liksom bott där flydde, två tredjedelar tog sig mot Israel. ägde detta funnits judar inom landet; fyra år senare plats antalet fördubblat.

Krig tillsammans flera länder

Medan israelerna beneath talet började bygga upp sin nya stat organiserade palestinierna en motstånd.

bildade Yasir Arafat, Mahmud Abbas samt andra palestinier inom exil rörelsen Fatah såsom senare blev inflytelserik kraft inom Palestinska befrielseorganisationen (PLO, Palestine Liberation Organization).

Arabstaterna ägde ej gett upp hoppet ifall för att återta områden såsom Israel behärskade. När Egypten, Jordanien samt Syrien ingick enstaka försvarsallians samt ökade trycket mot Israel gick israeliskt luftfart mot anfall.

inom detta så kallade sexdagarskriget erövrade Israel Gazaremsan samt Sinaihalvön från Egypten, samt Västbanken inklusive detta östra, arabiska Jerusalem från Jordanien.

Från Syrien tog Israel Golanhöjderna. Östra Jerusalem äger senare annekterats samt därmed ställts beneath israelisk lag.

För palestinierna innebar sexdagarskriget för att dem sista resterna från detta historiska Palestina fallit inom israelernas händer. inom flyktinglägren inom Jordanien, Libanon samt Syrien strömmade palestinier mot rörelser såsom ville befria Palestina.

anfölls Israel från grannländerna beneath detta så kallade oktoberkriget.

Även denna gång avgick Israel tillsammans segern.

Efter kriget ändrade PLO politik. PLO beslöt också för att befrielsen ej bara skulle ske tillsammans militära medel utan även tillsammans politiska.

Israel gick in inom en nytt skede , tillsammans med högerblocket Likuds valseger. Dittills ägde samtliga regeringar letts från Arbetarpartiet, liksom visserligen tillåtit judiska bosättningar på ockuperad mark dock ej uppmuntrade utbyggnaden så likt Likud kom för att göra. Likuds politik resulterade inom stora bosättningsområden för israeler på Västbanken, där palestiniernas frustration växte inom identisk takt vilket rädslan för ockupationsmakten minskade.

Hösten inledde stenkastande ungdomar en uppror, intifadan. Israelerna svarade tillsammans lågintensiv krigföring samt kollektiva bestraffningar, dock på sikt framstod situationen vilket ohållbar. Kontakter knöts mellan israeler samt palestinier på varenda nivåer.

utropade PLO:s exilparlament formellt enstaka självständig palestinsk stat (med Arafat vilket president från ).

Därmed bekände sig PLO mot enstaka tvåstatslösning: båda folken skulle äga rätt mot enstaka personlig stat. PLO erkände också FN:s upplösning från vilket kräver reträtt från ockuperade områden, respekt för samt erkännande från dem inblandade staternas territoriella integritet samt deras rätt för att leva inom säkra samt erkända gränser.

Den palestinska staten erkändes från Sovjetunionen samt drygt 80 andra länder, dem flesta inom Afrika samt Asien. USA samt andra västländer avstod.

talets fredsprocess

I början från talet inleddes enstaka fredsprocess. Den möjliggjordes bland annat från för att den palestinska sidan befann sig inom en exponerad läge.

kalla kriget mellan USA samt Sovjetunionen plats slut samt palestinierna förlorade sitt beskydd från Sovjetunionen vilket upplöstes Samtidigt drog länder kring Persiska viken in sitt stöd mot PLO liksom straff för för att palestinierna ställt sig på baksidan Iraks president Saddam Hussein när denne invaderade Kuwait samt utlöste en konflikt inom regionen.

Ungefär samtidigt återkom Arbetarpartiet mot makten inom Israel.

Nya bosättningsprojekt stoppades, utom inom Östra Jerusalem. tillsammans med norsk medling förhandlade premiärminister Yitzhak Rabins statsmakt inom hemlighet tillsammans med PLO.

undertecknades detta första så kallade Osloavtalet nära enstaka ceremoni inom Washington. Avtalet plats ett principöverenskommelse ifall begränsat palestinskt självstyre på Västbanken samt inom Gaza.

PLO erkände även formellt Israels rätt för att existera inom säkra gränser, samt Israel erkände för första gången PLO liksom palestinska folkets representant. Lokalt palestinskt självstyre beneath israelisk överhöghet inleddes inom Gazaremsan samt inom staden Jeriko på Västbanken.

PLO-ledaren Arafat lät tillsammans stöd från avtalet inrätta ett nationell förvaltning, Palestinska myndigheten.

Arafat valdes senare mot president.

Osloprocessen innehöll fredsavtal "tills vidare". Inom fem år skulle förhandlingar slutföras angående Västbankens samt Gazas permanenta ställning eller tillstånd, angående Jerusalem, bosättningarna, flyktingarna, säkerheten samt gränserna. Därefter skulle FN:s upplösning förverkligas samt ockuperade områden överlämnas.

Parterna fanns emellertid ej överens angående den exakta innebörden från FN-resolutionen samtidigt vilket motståndare på båda sidor försökte sabotera uppgörelsen.

Våldsvåg mot civila

Islamiströrelserna Hamas samt Islamiska jihad började utföra självmordsattacker mot civila israeler samt sköts premiärminister Rabin ihjäl från enstaka judisk extremist.

Mordet blev kulmen på ett hatkampanj från högern mot Rabins fredspolitik. inom efterhand framstod detta såsom början mot slutet på fredsprocessen.

Våldet fortsatte tillsammans med palestinska självmordsdåd samt israeliska vedergällningsattacker. Israel började bygga ett ”säkerhetsbarriär” mot Västbanken.

Barriären förlades inom stora delar på palestinsk mark. År inleddes en nytt uppror, den andra intifadan. Efter självmordsattacker återockuperade Israel Västbanken samt Arafats högkvarter belägrades.

De judiska bosättningarna på palestinsk mark fortsatte för att växa.

mot skillnad från många andra inom högern ansåg dock Likudledaren Ariel Sharon, såsom blivit premiärminister , för att bosättningspolitiken ej ägde gjort Israel säkrare mot angrepp. Palestinierna fanns ännu inom majoritet inom dem ockuperade områdena, samt deras befolkningstillväxt fanns snabb. angående ockupationen fortsatte skulle Israel snart bli en nation tillsammans arabisk majoritet.

Sharons slutsats blev för att små samt avlägsna bosättningar måste överges, dock dem största bosättningarna på Västbanken skulle Israel behålla. Sharon tillkännagav för att Israel skulle utrymma sina bosättningar inom Gazaremsan samt planen genomfördes Israelisk militär drog sig igen utanför Gazaremsans gräns.

Israel kontrollerade även inom fortsättningen gränserna samt därmed viktiga förutsättningar för dem palestinska områdena vilket köp, pengaflöden samt personers resande.

Tvistefrågor

Sedan talets fredsprocess gick inom stöpet besitter flera misslyckade försök gjorts för att nå en slutligt fredsavtal.

dem viktigaste frågorna handlar ifall Jerusalem, dem palestinska flyktingarna samt bosättningarna.

Både Israel samt palestinierna kräver för att få äga Jerusalem såsom huvudstad. Tempelberget (al-Haram al-Sharif på arabiska) är ett helig område för både judar samt muslimer. Här låg två judiska tempel inom äldre period samt nära bergets sydvästra blad finns Klagomuren (Västra muren) såsom antas äga varit ett sektion från muren runt en från dessa tempel.

Muren är enstaka nödvändig ställe för judisk bön samt ett vallfartsort för judar. Ovanför, på berget, ligger två helgedomar: al-Aqsa-moskén samt Klippdomen, placerade över ett bergvägg från vilken profeten Muhammed sägs äga gjort enstaka himmelsfärd.

Tempelberget förvaltas från ett religiös stiftelse beneath överinseende från Jordanien.

Judar samt kristna får besöka berget dock ej hålla bön där. Judiska religiösa fanatiker önskar för att förbudet bör upphävas. tillsammans med jämna mellanrum blossar oroligheter upp mellan judar samt palestinier inom anslutning mot Tempelberget.

Flyktingarnas öde

De palestinska flyktingarna samt deras ättlingar är inom solens tid cirka 5,6 miljoner, i enlighet med FN:s räkning.

inom Gaza är nästan fyra femtedelar flyktingar från Israel, mot knappt ett tredjedel från palestinierna på Västbanken. Utanför Västbanken samt Gaza finns dem största flyktinggrupperna inom Jordanien (drygt 2,2 miljoner) samt inom Libanon.

Israel vägrar erkänna för att flyktingarna äger rätt för att återvända, dock för palestinska chef är rätten mot återflyttning enstaka många betydelsefull fråga.

Undersökningar tyder på för att bara ett små sektion från flyktingarna inom dygn önskar flytta mot detta likt idag är Israel. Flertalet önskar inom stället äga hjälp för att bosätta sig inom andra länder samt kompensation för förlorad egendom.

Israel äger ofta anklagat arabländer för för att medvetet hindra palestinska flyktingar från för att bli en del av.

från samtliga arabstater är detta enbart Jordanien liksom erbjudit flyktingarna fullvärdigt medborgarskap.

Bosättningarna växer

Bosättningarna utgör en lapptäcke över all Västbanken samt förbinds tillsammans med själva Israel från en stort antal vägar vilket begränsar palestiniernas rörelsefrihet.

enstaka särskilt omstridd bosättning finns inom Hebron på Västbanken där omkring från dem politiskt maximalt extrema bosättarna besitter etablerat sig inom stadskärnan. Hebron är känd liksom Abrahams tätort samt därför helig för både judar samt muslimer (och för kristna).

Bosättarna anser sig äga historisk rätt mot Västbanken, där deras förfäder bott inom skriftlig tidsperiod.

Efter Israels utrymning från Gaza radikaliserades delar från bosättarrörelsen, samt dem senaste åren besitter bosättarna fått ökat politiskt effekt samt ministerposter. Tanken för att Israel inte någonsin bör lämna Västbanken besitter vunnit terräng bland israeliska politiker samt väljare. Följaktligen besitter bosättningarna fortsatt för att expandera.

Antalet bosättare besitter vuxit mot cirka i enlighet med FN; minimalt på Västbanken, såsom är detta antal den israeliska människorättsorganisationen Fred för tillfället rapporterat, samt cirka inom östra Jerusalem.

Antalet palestinier uppgår mot 2,8 miljoner på Västbanken samt inom östra Jerusalem.

Att bosättningarna är en hinder för fred uppfattas även från omvärlden. Strax innan Barack Obama avgick vilket president släppte USA igenom enstaka upplösning inom FN:s säkerhetsråd såsom krävde för att Israel omedelbart upphör tillsammans med bosättningsverksamhet på ockuperad palestinsk mark.

detta fanns första gången på över 35 år likt säkerhetsrådet antog ett upplösning liksom så starkt fördömde Israels bosättningspolitik. Tidigare försök ägde stupat på USA:s veto. Resolutionen utlöste vrede bland israeliska politiker samt USA kritiserades från tillträdande presidenten Donald Trump likt lovade för att politiken skulle ändras.

Strax därpå utmanade Israel omvärlden genom för att anta enstaka team vilket gjorde detta möjligt för staten för att expropriera privat palestinsk mark samt använda den för bosättare.

Misslyckade fredsförsök

År rapporterades israeler samt palestinier artikel nära en fredsavtal likt medlats fram från USA:s dåvarande president Bill Clinton.

Förslaget föll på den palestinska sidans tvekan. Arafats huvudinvändning uppgavs artikel för att förslaget ej gav samtliga flyktingar rätt för att återvända.

introducerade den så kallade ”kvartetten” (USA, FN, EU samt Ryssland) ett ”färdplan för fred” inom tre faser, dock planen genomfördes inte någonsin.

Ännu en amerikanskt försök gjordes –, dock dialogen slutade inom dödläge. Israel fortsatte beneath kurera förhandlingsperioden för att bygga ut bosättningarna.

Under Donald Trumps tidsperiod inom Vita huset minskade utsikterna för ett förhandlingslösning. erkände USA Jerusalem såsom Israels huvudstad samt gav beställning angående för att den amerikanska ambassaden skulle flyttas dit.

Beskedet utlöste ramaskri inom arabiska samt muslimska länder samt fördömdes även från EU, Ryssland samt dem flesta andra länder. Den palestinske presidenten Abbas förklarade för att USA genom detta steg förverkat sina möjligheter för att fungera likt medlare. lade Trump också fram ett fredsplan vilket inom allt väsentligt byggde på Israels anspråk.

Planen förkastades från palestinierna.

Palestiniernas internationella ställning försvagades därefter ytterligare från för att USA förmådde ett rad sunnimuslimska länder för att erkänna Israel, utöver Egypten samt Jordanien likt ägde slutit fred tillsammans Israel på talet. kom sådana beslut från Förenade arabemiraten, Bahrain, Sudan samt Marocko.

Den främsta förklaringen fanns USA:s samt Israels ansträngningar för att forma ett gemensam front mot regimen inom Iran. Från arabiskt håll, framför allt emiraten, besitter detta framhållits för att Israel inom utbyte mot erkännande lovat för att bromsa sina planer på för att annektera mer mark på Västbanken.

tillsammans Joe Biden på presidentposten verkar USA åter för ett tvåstatslösning, även angående beslutet för att flytta den amerikanska Israelambassaden från Tel Aviv mot Jerusalem ej kommer för att rivas upp.

Palestinsk splittring

Till samtliga misslyckade fredsförsök bidrar splittring på den palestinska sidan.

i enlighet med palestinsk team är detta Palestinska befrielseorganisationen (PLO) såsom bör förhandla tillsammans Israel. Islamistiska Hamas besitter ej brytt sig ifall vad PLO avtalar tillsammans med Israel. Hamas besitter ej erkänt Israels rätt för att existera. Officiellt förhandlar ej Israel samt Hamas tillsammans med varandra, dock Qatar samt Egypten agerar mellanhänder.

Mellan Hamas samt Fatah, den ledande rörelsen inom PLO, kulminerade konflikten efter dem palestinska valen liksom Hamas vann.

När parterna ej kunde enas inom regeringsfrågan utbröt strider samt Hamas tvingade Fatah/PLO för att lämna Gaza. Sedan dess besitter Hamas styrt inom Gaza samt Fatah/PLO på Västbanken där Palestinska myndigheten (PA) besitter sin bas. Omvärlden, likt betraktar Hamas likt enstaka terrorgrupp, äger fortsatt för att samarbeta tillsammans med PA likt leds från Fatah.

Flera gånger sedan dess besitter detta rapporterats för att Hamas samt Fatah enats angående försoning samt samlingsregering.

Hamas pressas mot uppgörelser från Egypten dock också från Fatah liksom besitter haft möjlighet för att strypa löner samt vissa leveranser mot Gaza där levnadsförhållandena redan är svåra. Gaza sattes beneath israelisk blockad sedan Hamas tagit över makten. Områdets andra landgräns, mot Egypten, äger också varit stängd inom långa perioder.

Oenigheten mellan Hamas samt Fatah besitter bland annat gällt vem likt bör ansvara för säkerheten inom Gaza då Hamas vägrat avväpna sin militära kvist. Uppdelningen inom två rivaliserande palestinska regimer besitter fortsatt. Både parlaments- samt presidentval besitter planerats, dock skjutits på framtiden. President Abbas äger fortsatt på sin brev.

kom signaler angående ändrad politik från Hamas blad. Rörelsen antog en policydokument vilket speglade enstaka mer försonlig linje mot Israel på en par punkter. dock Hamas återgick snart mot för att fortsätta hävda palestiniernas rätt för att bekämpa Israel, samt äger därefter återupptagit terrormetoder.

Palestinierna samt FN

Till Israels irritation äger Palestinska myndigheten/Fatah gått sin personlig väg för för att stärka palestiniernas ställning inom FN-systemet.

lämnade president Abbas in enstaka medlemskapsansökan mot FN för för att den vägen söka erkännande för ett palestinsk stat.

Ansökan stupade på motstånd från USA dock palestinierna röstades in vilket medlemmar inom FN-organet Unesco. Senare röstade FN:s generalförsamling för för att höja Palestinska självstyrets ställning eller tillstånd inom FN från observatör mot observatörsstat.

utfärdade Abbas en dekret i enlighet med vilket Palestinska självstyret (eller Palestinska myndigheten) officiellt bytte namn mot Staten Palestina.

Palestinierna upplevde enstaka massiv framgång , då Sveriges statsmakt erkände Palestina. Beslutet fick symbolverkan då landet fanns detta första EU-land liksom tog detta steg. Några andra europeiska länder äger följt inom Sveriges spår.

(Polen samt vissa östländer besitter också erkänt Palestina dock detta skedde innan dem gick tillsammans med inom EU.)

I april anslöt sig Palestina mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) där individer kunna åtalas för folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott. Avsikten plats för att ställa Israel mot svars för våld mot palestinier.

Israel fördömde åtgärden samt påpekade för att även palestinier är kapabel anlända för att åtalas. Palestina besitter fortsatt ansöka ifall medlemskap inom internationella kontext. När Palestina godkändes såsom medlem inom polisorganisationen Interpol sades runt 50 internationella organisationer/avtal äga släppt in palestinierna.

Flera konflikt mellan parterna

Konflikten mellan Israel samt radikala grupper inom Gaza äger flera gånger resulterat inom regelrätt konflikt. nära årsskiftet / varade ett upptrappad konflikt inom tre veckor. 1 palestinier samt 13 israeler dödades.

Hösten utbröt en betalkort konflikt vilket krävde palestiniers samt sex israelers liv.

Sommaren utlöstes konflikt från för att tre israeliska tonåringar mördades på Västbanken.

När israeliska extremister hämnades genom för att kidnappa samt bränna ett ung arab levande ökade oron längs gränsen mellan Israel samt Gaza. Hamas väpnade kvist började beskjuta Israel tillsammans med raketer samt Israel svarade tillsammans med flyganfall mot Hamas baser samt vapenlager. Israel satte också in marktrupper likt gick in Gaza för för att förstöra tunnlar såsom palestinier byggt för för att ta sig in inom Israel.

När konflikten slutade tillsammans med vapenvila inom augusti ägde över 2 palestinier dödats. Majoriteten från dem plats civila, varav flera hundra unge. På israeliska sidan fick 66 soldater samt 7 civila sätta existensen mot. Stora delar från Gaza ödelades.

I femte månaden i året ledde elva dagar från stridshandlingar mot minimalt dödsoffer inom Gazaremsan samt 13 inom Israel.

Både israeliska styrkor samt militanta palestinier utförde handlingar liksom förmå klassas såsom krigsförbrytelser, bedömer organisationen Human Rights Watch (HRW).

Hamas genomförde inom oktober ett offensiv mot Israel från Gazaremsan, samt detta femte kriget på 15 år utbröt. För Israel, såsom besitter sofistikerad försvarsmakt tillsammans med högutbildad anställda, plats detta enstaka svår chock för att islamiströrelsen trots militär underlägsenhet lyckades ta sig över gränsen för för att begå mord på civila samt ta fångar mot Gaza.

minimalt 1 människor mördades från Hamas inom Israel, där traumat efter Förintelsen, nazisternas folkmord på judar inom Europa, återuppväcktes. Israels svar blev månader från intensiva bombanfall mot Gazaremsan inom avsikt för att ett gång för varenda krossa Hamas, samt detta militära agerandet äger samtidigt krävt tiotusentals civila palestiniers liv.

Israel hävdar sin rätt mot självförsvar, dock får vass samt växande bedömning för för att äga svarat tillsammans oproportionerligt många våld.

Texten &#;r uppdaterad/granskad 19 månad Redakt&#;r: Lena H&#;glund