bombtub.pages.dev









Effekt på ett rullande hjul

definieras av

Rullmotstånd

Rullmotstånd, vilket ibland kallas rullfriktion, existerar detta motstånd liksom uppstår då en runt objekt såsom ett boll alternativt en däck rullar vid enstaka program yta. detta orsakas främst från deformation från föremålet (hjulet) och/eller underlaget.

Ytterligare bidragande faktorer existerar hjulets radie samt dess hastighet framåt[1] samt vidhäftning samt slip mellan ytorna.

Rullmotståndet beror många vid relaterat till däck ämne samt vid typen från underlag. Exempelvis ger gummi större rullmotstånd än stål.

Sandig mark ger högre rullmotstånd än betong. en frirullande fordon saktar successivt ned vid bas från rullmotståndet, dock enstaka rälsbuss tillsammans med stålhjul likt rullar vid stålräls kommer för att rulla längre än ett lika massiv landsvägsbuss tillsammans med gummidäck såsom rullar vid grusväg. Rullmotståndskoefficienten (även specifikt rullmotstånd) existerar inom allmänhet många lägre på grund av däck alternativt bollar än koefficienten till glidande friktion[2].

Vid 60&#;km/h existerar rullmotståndet lika stort likt luftmotståndet till enstaka medelstor fordons tillsammans med en CD-värde vid 0,35[3]. nära 80&#;km/tim konstant hastighet använder enstaka lastbil cirka 40&#;% från sitt drivmedel mot rullmotstånd. på grund av en genomsnittligt körmönster använder enstaka personbil cirka 25&#;% från drivmedlet mot för att övervinna rullmotståndet (75&#;% går mot luftmotstånd samt acceleration).

Energieffektiva däck (20&#;% lägre rullmotstånd än standarddäck) kunna minska bilens drivmedelsförbrukning tillsammans cirka 5&#;%.

Kraftsystemets effekt på kroppen definieras av

eftersom bilens CO2-utsläpp existerar direkt proportionella mot drivmedelsförbrukningen, kunna även utsläppen från växthusgasen koldioxid reduceras tillsammans med 5&#;% tillsammans hjälp från enklare rullande däck[4].

Grundläggande mekanism

[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga orsaken mot rullmotstånd existerar hysteres:

Hysteres existerar ett egenskap hos deformerbara ämne var deformationsenergin existerar större än återhämtningsenergin.

Gummiblandningen inom vanliga däck uppvisar hysteres. då däcket roterar beneath fordonets vikt, utsätts detta till upprepade cykler från deformation samt återhämtning, samt hysteresen ger energiförluster inom form eller gestalt från värme. Hysteres existerar den främsta orsaken mot energiförluster inom samband tillsammans med rullmotstånd samt tillskrivs dem viskoelastiska egenskaperna hos relaterat till däck gummi.[5]

Därmed ger gummi samt andra ämne likt fjädrar många samt fjädrar åter långsamt en större rullmotstånd än stål samt andra stärka ämne liksom ämne liksom fjädrar igen snabbt, mot modell kiseldioxid.

Däck tillsammans lågt rullmotstånd innehåller typiskt silika inom stället till kimrök inom slitbanan på grund av för att minska den lågfrekventa hysteresen utan för att kompromissa tillsammans väggreppet[6].

Vägegenskaper vilket påverkar rullmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Rullmotståndet ökar vid slitna samt trasiga vägytor tillsammans med grövre textur samt mer vägojämnheter.

Mätningar äger demonstrerat för att rullmotståndet till en självklart däck såsom rullar vid stärka vägbeläggningar förmå skilja +/- 15&#;%, beroende vid vägytans textur.

Kraftens effekt

Vägytans innebörd på grund av personbilars rullmotstånd äger undersökts inom EU-projektet "Integration of the Measurement of Energy Conservation in Road Pavement Design, Maintenance and Utilisation"[7]. en grundlig mätprogram äger gett nästa resultat:

  • När medelprofildjupet (MPD) hos vägytans makrotextur (skrovlighet) ökar tillsammans med 1&#;mm, ökar rullmotståndet till personbil tillsammans 30&#;% nära 90&#;km/tim samt 17&#;% nära 50&#;km/tim.

    (Se not 1).

  • När vägens ojämnhet mätt såsom International roughness index (IRI) 1&#;mm/m, ökar rullmotståndet på grund av personbil tillsammans 6,0&#;% nära 90&#;km/tim samt 1,8&#;% nära 50&#;km/tim. (Se not 2).

Not 1: Normalvärde till MPD existerar ca 1&#;mm. MPD beneath à &#;mm förmå innebära halkrisk nära vått vägförhållanden.

modell vid beläggning liksom ofta besitter upphöjd makrotextur (cirka 2&#;mm) existerar den vanliga ytbehandlingen inom en lager, Y1, samt indränkt makadam, IM.

Not 2: IRI existerar en mått vid hur ojämnheter tillsammans med cirka 0,5 – 30 m våglängd påverkar enstaka personbils fjädringsrörelser inom 80&#;km/tim. Nya vägar besitter IRI vid cirka 1&#;mm/m.

IRI blir högt nära gupp, tjälskador, vissa sättningar samt deformationer inom svaga vägkonstruktioner. Lokala skador kunna äga IRI likt överstiger &#;mm/m. Ofta studeras medelvärde ovan 20 m. ifall m medelvärdet överstiger 5&#;mm/m brukar färder inom 80&#;km/tim upplevas obehagliga inom personbil. inom lastbil brukar redan IRI vid 2 - 2,5&#;mm/m existera obehagligt.

10&#;cm höga fartdämpande vägbulor ger m medelvärde till IRI ifall ca 8&#;mm/m.

Guppiga - olika vägytor ger energiförluster samt därmed rullmotstånd vid tre sätt:

1. Hysteres likvärdig vilket vid jämna ytor.

2.

Även om ett rullande föremål som en boll eller ett hjul tydligt upplever mindre friktionskraft än ett objekt du måste glida, måste du fortfarande lära dig att beräkna rullmotstånd för att beskriva rörelsen hos föremål som bildäck på asfalt

Energiförluster inom relaterat till däck fjädrande sidväggar samt slitbana vid bas från vägojämnheterna.

3. Förluster inom fjädringssystemet.

Beräkningar äger demonstrerat för att energiförluster från typ 2 samt 3 vid ojämn väg förmå artikel lika stora likt typ 1, detta önskar yttra rullmotståndet är kapabel dubbleras jämfört tillsammans vid jämn väg[8].

Fleråriga mätningar inom instrumenterade svenska timmerlastbilar[9] besitter även demonstrerat för att drivmedelsförbrukningen existerar 25 - 40&#;% högre vid vägar tillsammans asfalt inom uselt skick än vid god asfalt. vid grusväg plats timmerbilarnas drivmedelsförbrukning 65 - 70&#;% högre än vid asfalt inom utmärkt skick. enstaka massiv sektion från dessa skillnader torde ej bero vid rullmotstånd inom egentlig fras, utan snarare hastighetsändringar.

Inbromsning på grund av exempelvis tvära kurvor (vilka förekommer oftare vid sämre vägar) alternativt extrema gupp efterföljs från energiförbrukande acceleration upp mot normal hastighet. Detta indikeras omväg från SkogForsks rapport från hastighetsmönster nära dem testade vägförhållandena. dem inom denna undersökning uppmätta resultaten existerar därmed sannolikt ett utfall från både ryckigare körning samt högre rullmotstånd vid sämre vägar.

Vägytans temperatur samt styvhet (se bärighet) påverkar även rullmotståndet, då vägytans svikt beneath fordonet kunna ge enstaka påverkan liknande för att ständigt köra inom enstaka uppförsbacke. inom synnerhet asfaltvägars svikt påverkas från vägytans temperatur, vilken därmed alltså även påverkar rullmotståndet.

Föroreningar sålunda såsom frost, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt lera vid vägbanan förmå öka rullmotståndet avsevärt.

Hjulegenskaper liksom påverkar rullmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ovan påverkas rullmotståndet från hjulets hastighet vidare samt typen från underlag. detta påverkas även från hjulets egenskaper:

  • Material - olika fyllnadsmedel samt polymerer inom däckens sammansättning kunna minska hysteresen. för att ersätta kimrök tillsammans dyrare kvarts-silika existerar en vanligt sätt för att minska relaterat till däck rullmotstånd.[5]
  • Dimensioner - rullmotståndet påverkas från sidoväggarnas flexande samt från relaterat till däck "fotavtryck".

    Exempelvis flexar bredare lågprofildäck mindre inom sidoväggarna då dem rullar samt ger därmed lägre rullmotstånd (dock även högre luftmotstånd).[10] en enkelt sätt för att minska rullmotståndet existerar för att minska tjockleken hos relaterat till däck undergummi. Detta sker då mot priset från ökad fara på grund av skärskador liksom förstör däcket.

  • Lufttryck - Lägre tryck inom däcken leder mot mer flexrörelser inom stommens sidoväggar samt därmed mot högre rullmotstånd.[10] Mätningar inom Tyskland visade för att då trycket i däck tilläts sjunka ifrån 2,0 dryckesställe mot 1,4 dryckesställe, ökade rullmotståndet tillsammans 20&#;%.

    Det orsakas främst av deformation av föremålet (hjulet) och/eller underlaget

    angående sidoväggarna tvingas jobba många intensivt, kunna detta leda mot överhettning samt däckexplosion. Detta fenomen ansågs ligga ner på baksidan ett rad vältolyckor tillsammans Ford Explorer, vilket medförde ett tvist mellan däcktillverkaren Firestone samt biltillverkaren Ford. Högt lufttryck existerar gynnsamt. Överdrivet lufttryck (till modell vid cyklar) reducerar dock ej rullmotståndet ytterligare, eftersom däcket tenderar för att börja hoppa vid vägbanan.

    Övertryck medför även sämre väggrepp samt sämre komfort.

  • Mönsterdjup - Ju grövre slitbana, desto högre rullmotstånd.[10] Således besitter detta "snabbaste" cykeldäcket många litet mönsterdjup. Tunga lastbilar får även förbättrad drivmedelsekonomi inom takt tillsammans för att relaterat till däck slitbana nöts.
  • Större hjul, allt annat lika, äger lägre rullmotstånd än mindre hjul.

    Detta beror bland annat vid för att större hjul medför för att på grund av identisk gods kommer enstaka mindre sektion från sidoväggarna för att flexa.[11]

Trots fördelen tillsammans med lägre rullmotstånd hos stora hjul, besitter praktiskt taget varenda världens hastighetsrekord besitter fastställts vid relativt smala hjul.

Detta anses dock bero vid aerodynamiska fördelar nära upphöjd hastighet, snarare än vid skillnad inom rullmotstånd. relaterat till däck aerodynamik existerar ej särskilt avgörande nära normala hastigheter. Å andra sidan är kapabel smala däck pumpas strängare än breda däck, vilket ger något lägre motstånd ("Om ni jämför numeriskt värde däck från liknande konstruktion, tillsammans med identisk tryck, samt identisk tryck dock olika bredd, existerar antingen detta bredare däcket överdrivet stort, alternativt detta smalare däcket till lite pumpat", ).

ett ytterligare begränsning inom sammanhanget existerar för att smala cykeldäck medför ökad fara på grund av genomslagspunktering på grund av tunga cyklister.

Lastbilsdäck tillsammans med "bränslebesparande" stomme gynnar bränsleekonomin beneath varenda regummerade slitbanornas liv, medan en lastbilsdäck tillsammans "bränslebesparande" mönster bara ger besparing tills den aktuella slitbanan nötts ned.

Mätning från relaterat till däck rullmotståndskoefficient

[redigera | redigera wikitext]

Vanligtvis mäts rullmotstånd tillsammans med någon från nästa tre metoder:

1. inom Europa används oftast ISO-standard "Passenger fordon tyres -- Methods of measuring rolling resistance" till för att mäta rullmotståndskoefficienten .

en modell vid mätrapport existerar Research report 54 ifrån detta tyska institutet TuV.

2. Den koefficient vid rullmotståndet b, likt äger dimension längd, existerar approximativt lika tillsammans värdet från rullmotståndskraften gånger hjulets radie, delat tillsammans hjulets belastning.[1]

3.

O

inom USA besitter samhälle of Automotive Engineers (SAE) tagit fram testmetoderna SAE J samt J SAE till för att mäta rullmotståndskoefficienten hos gummidäck. till dem flesta nya personbilsdäck rapporteras värden vid mellan 0, samt 0,[5]. till cykeldäck fås typiskt värden ifrån 0, mot 0,[12] Dessa koefficienter existerar uppmätta vid rullar, tillsammans kraftmätare beneath cykling vid riktiga vägytor, alternativt genom utrullningstest.

inom dem numeriskt värde senare fallen måste effekten från luftmotståndet beaktas, endera genom subtraktion alternativt genom för att utföra testet nära många nedsänkt hastighet.

Testresultat till rullmotstånd är kapabel existera svåra till allmänheten för att ett fåtal sektion från, då däcktillverkare föredrar för att marknadsföra attribut liksom komfort samt prestanda.

Fysikaliska formler

[redigera | redigera wikitext]

Rullmotståndskraften är kapabel beräknas genom:[5]

där

existerar rullmotståndskraften,
existerar den dimensionslösa rullmotståndskoefficienten, och
existerar normalkraften.

Koefficienten till rullfriktion hos en styvt hjul är kapabel beräknas genom

där

existerar den dimensionslösa rullmotståndskoefficienten,
existerar underlagets nedsjunkning (deflektion), och
existerar diametern vid detta stärka hjulet.

Rullmotståndskraften kunna även beräknas som:[1]

där

existerar rullmotståndskraften,
existerar hjulets radie,
existerar rullmotståndskoefficienten (eller koefficienten på grund av rullfriktion tillsammans dimension längd), och
existerar normalkraften.

Genom för att likställa ekvationerna samt åtgärda ut B fås för att b = Cr·r.

angående enstaka källa bara anger den dimensionslösa rullmotståndskoefficienten (Cr), förmå den därmed omvandlas mot b (med enheten längd) genom för att multiplicera Cr tillsammans med hjulets radie r.

I normalfallet kommer dem krafter en "enkelt hjul" utsätts på grund av, endast för att existera den totala massa hos föremålet (karossen) vilket hjulen stöder dividerat tillsammans antalet hjul, plus massan från hjul självt multiplicerat tillsammans tyngdaccelerationen g (~&#;m·s−2 vid jorden).

I ovanstående ekvationer ingår ej variationen från rullmotstånd tillsammans med hastighet.

P

Detta existerar inom dem flesta fall enstaka rimlig förenkling, då mätningar nära olika hastigheter bara visar enstaka mindre spridning.[13]

Rullmotståndskoefficienter

[redigera | redigera wikitext]

Tabell tillsammans med modell vid rullmotståndskoefficienter angivna från olika källor:[14]

CrbBeskrivning
till [15][16]&#;mm[1]Järnvägshjul mot stålräls
&#;mm[1]Härdade stålkulor mot stål
till [17]Cykeldäck (normala) nära 50&#;km/tim, uppmätt vid rullprovare
[18]Speciella Michelin eco-marathon däck
Spårvagnshjul mot smutsig räls
[18]BMX cykeldäck nyttja vid soldrivna fordon
till [19]Bildäck
till [20]Bildäck vid betongväg
till Bildäck vid växttäcke alternativt mjukt lerigt underlag
[20]Bildäck vid småsten

där

existerar den dimensionslösa rullmotståndskoefficienten, och
existerar rullfriktion angiven tillsammans längdenheten mm.

Exempel: inom jordens gravitationsfält behöver enstaka fordon vid landsväg drivas från ett kraft vid cirka &#;kg × 9,81&#;m/s2 × 0,01 = 98,1&#;Newton till för att övervinna rullmotståndet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcde] Hibbeler, R.C. (). Engineering Mechanics: Statics & Dynamics (Eleventh). Pearson, Prentice ingång.

    sid.&#;–&#;

  2. ^Peck, William Guy (). Elements of Mechanics: For the Use of Colleges, Academies, and High Schools. A.S. Barnes & Burr: New York. sid.&#; ?id=orMEAAAAYAAJ&pg=PA&lpg=PA&dq=%22rolling+friction%22+%22less+than%22+%22sliding+friction%22&source=web&ots=Exv1A-tzPY&sig=ahIJxiBE4KU-_wTnD1uPWKXA5WE. Läst 28 juli &#;
  3. ^R H Barnard ().

    Road Vehicle Aerodynamic Design (third edition). sid. 54

  4. ^Föredrag nära IEA-mötet inom Paris nov från Klaus-Peter Glaeser, Tysklands federala vägforskningsinstitut
  5. ^ [abcd] ”Tires and Passenger Vehicle bränsle Economy: Informing Consumers, Improving Performance -- Special Report National Academy of Sciences, Transportation Research Board, ”.


  6. effekt  vid  en rullande hjul

  7. Läst 1 augusti &#;

  8. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 23 augusti :// Läst 1 augusti &#;
  9. ^Hammarström, U., Karlsson, R. & Sörensen, H. (). Road surface effects on rolling resistance – coastdown measurements with uncertainty analysis in focus. ECRPD-projektet
  10. ^Effects of road roughness on vehicular rolling resistance.

    (). American kultur for Testing and Materials STP - Measuring road roughness and its effects on user cost and comfort

  11. ^Lägre bensinkonsumtion tillsammans med träning samt förbättrad vägar, konsekvens Nr 18 ifrån SkogForsk
  12. ^ [abc] ”Schwalbe Tires: Rolling Resistance”. &#;
  13. ^”Schwalbe Tires: Rollwiderstand/Warum rollen breite Reifen leichter als schmale?”.

    Arkiverad ifrån originalet den 28 augusti ://?gesamt=22&ID_Land=1&ID_Sprache=1&ID_Seite=16&tn_mainPoint=Technik. Läst 2 augusti &#;

  14. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad :// Läst 8 augusti &#;
  15. ^
  16. ^How stuff works
  17. ^Gordon, David W.

    Bicycling Science. Cambridge, Mass.&#;: okänt Press (c. )

  18. ^Williams, John A. Engineering Tribology. New York&#;: Cambridge University Press ()
  19. ^”Biketechreview”. Arkiverad ifrån originalet den 13 mars :// Läst 28 juli &#;
  20. ^ [ab] Roche, Schinkel, Storey, Humphris & Guelden, "Speed of Light." ISBN X
  21. ^”Green Seal Report”.

    Arkiverad ifrån originalet den 30 oktober :// Läst 28 juli &#;

  22. ^ [ab] Gillespie ISBN p