Federala byrån för konstitutionella skydd

Institutet till mänskliga rättigheter (institutet) yttrar sig ovan betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU ). Yttrandet lämnas inom ramen på grund av institutets övning för att främja säkerställandet från dem mänskliga rättigheterna inom landet, tillsammans med utgångspunkt inom våra grundlagar samt till land folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter.

Institutet äger även ett speciell roll såsom oberoende nationell mekanism i enlighet med skrivelse inom FN:s överenskommelse ifall rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen).

Sammanfattning

Institutet välkomnar utredningens beslut ifall för att skyddet på grund av dem elementär fri- samt rättigheterna bör beaktas sålunda långt detta existerar möjligt inom incident från konflikt, krigsfara samt allvarliga fredstida kris, dock ser detta såsom bekymmersamt för att utredningen ej undersökt inom vilken utsträckning rättighetskatalogen inom regeringsformen existerar tillräckligt grundlig på grund av för att hantera dem mångsidiga hot samt kränkningar vilket typiskt sett uppstår nära konflikt samt fredstida krissituationer.

Institutet anser för att den bristen kunde äga undvikits angående betänkandet innehållit enstaka mer uttömmande översyn från hur dem mänskliga rättigheterna aktualiseras inom konflikt samt krissituationer, exempelvis genom en särskilt del angående detta inom redogörelsen till utvecklingslinjer samt problemställningar avseende den svenska krisberedskapen (6 kap). 

Av motsvarande skäl anser institutet för att detta saknas tillräckligt underlag på grund av ställningstagandet angående för att tillämpningsområdet på grund av avsnitt 15 angående konflikt samt krigsfara inom regeringsformen existerar ändamålsenligt designat.

Betänkandet äger nämligen ej belyst ifall utformningen förbjuder riksdag samt statsmakt för att informera föreskrifter inom strid tillsammans Sveriges samtliga internationella åtaganden till mänskliga rättigheter, trots för att deras innebörd ökar markant inom just den typen från situationer.

Institutet välkomnar vidare utredningens mål för att stärka den konstitutionella beredskapen till allvarliga fredstida kriser.

tillsammans med stöd inom Sveriges folkrättsliga förpliktelser rekommenderas samtidigt ett åtstramning från lagförslaget till för att ytterligare minska risken på grund av missbruk samt kränkningar. Denna åtstramning existerar från principiell karaktär till institutet, då detta annars blir svårt för att motivera för att regeringen även beneath exceptionella förhållanden bör behärska fatta aktiveringsbeslut utan riksdagens medgivande samt lämna föreskrifter vid lagområdet utan för att riksdagen delegerat normgivningsbefogenheter.

Närmare bestämt föreslår institutet dels för att den föreslagna bestämmelsen ifall aktiveringsbeslutet förstärks tillsammans med krav för att förhållandena innebär för att detta blir oundvikligen nödvändigt för att fatta en aktiveringsbeslut (16 kap.

1 § RF), dels för att detta införs en krav ifall för att bemyndiganden inte ger korrekt för att informera föreskrifter inom strid tillsammans med Sveriges åtaganden till mänskliga rättigheter (16 kap.

I dag, måndag den 27 november kl

2 § RF), vilket även bör gälla föreskrifter likt regeringen meddelar utan stöd inom en bemyndigande ifrån riksdagen (16 kap. 3 § RF).  

Slutligen anser institutet för att Lagrådets roll bör förtydligas. tillsammans hänvisning mot bland annat Venedigkommissionens vägledning vid området utför institutet bedömningen för att detta bör finnas någon struktur från judiciell prövning inbyggd inom beslutsprocessen.

Detta förmå exempelvis åstadkommas genom för att Lagrådets yttranden inhämtas ej bara inför förslag vid lagar kommunikation i enlighet med 16 kap. 2 § RF, utan även inför föreskrifter meddelade från regeringen inom detta obligatoriska lagområdet i enlighet med 16 kap. 3 § RF angående dessa berör problem att diskutera likt normalt faller inom Lagrådets mandat i enlighet med 8 kap.

§§ RF, inklusive begränsningar från mänskliga rättigheter.      

Övergripande synpunkter

Som övergripande synpunkter önskar institutet framföra för att redogörelsen inom avsnitt 6 inom betänkandet angående utvecklingslinjer samt problemställningar på grund av den svenska krisberedskapen saknar enstaka mer utförlig detaljer från dem grundlig samt mångsidiga hot mot dem mänskliga rättigheterna vilket typiskt sett uppstår nära konflikt, krigsfara samt allvarliga fredstida kriser.

ett sådan ökning från hoten finns dokumenterad inom flera internationella undersökningar ifrån Förenta nationerna (FN).[1]  

I dessa undersökningar redogörs även på grund av för att dem förhöjda riskerna vid inga sätt begränsas mot dem medborgerliga samt politiska rättigheterna. dem förmå lika ofta inkräkta vid ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheter, liksom dem konventioner liksom innebär en förstärkt skydd mot rasdiskriminering samt till rättigheter på grund av kvinnor, ungar samt personer tillsammans med funktionsnedsättning, trots för att även dessa konventioner fortsätter för att gälla inom incident från konflikt alternativt kris.[2]  

Vid konflikt är kapabel kränkningarna dessutom bli än grövre.

inom flera aktuella domslut samt rapporter äger internationella domstolar samt oberoende granskningskommissioner identifierat överträdelser från folkrättens absoluta grundsatser, den därför kallade jus cogens.[3] Överträdelserna gäller bland annat förbuden mot folkmord, tortyr samt återförvisning från människor vilket riskerar existensen alternativt för att utsättas på grund av tortyr inom sina hemländer.[4]     

I betänkandets disposition blir detta tema endast delvis belyst inom relation mot avsnitt angående covidpandemin samt en nytt fokus vid kriser, samt inom avsnitt angående digitalisering samt andra förändringar.

i enlighet med institutet medför detta för att frågans innebörd blir relativt osynlig inom förhållande mot andra utvecklingstrender.

Institutet anser för att detta borde äga ingått ett mer grundlig information på grund av samt granskning från frågorna inom utredningen.

Institutets ställningstaganden

Sverige bör behärska styras även inom kriser (7 kap.)

Demokrati samt legalitet bör upprätthållas

Institutet välkomnar utredningens slutsatser ifall för att skyddet till dem primär fri- samt rättigheterna bör beaktas därför långt detta existerar möjligt inom kristider.

Samtidigt existerar detta bekymmersamt för att betänkandet ej undersöker inom vilken utsträckning rättighetskatalogen – inklusive förbudet mot lagstiftning likt strider mot den europeiska konventionen angående skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt elementär friheterna (Europakonventionen) i enlighet med 2 kap. 19 § RF – kunna hantera varenda dem typer från hot samt kränkningar såsom typiskt sett uppstår nära konflikt, krigsfara samt allvarliga fredstida kriser.

De medborgerliga samt politiska rättigheterna, vilket ingår inom den internationella konventionen angående dem medborgerliga samt politiska rättigheter (ICCPR) samt Europakonventionen, äger förvisso enstaka god täckning inom regeringsformens rättighetskatalog.

Den existerar dock ej uttömmande. detta saknas mot modell en uttryckligt erkännande från rätten mot familjeliv, trots för att den tas upp inom både ICCPR samt Europakonventionen.

Med något undantag erkänner regeringsformen heller ej dem folkrättsligt förpliktande ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna, även angående landet tillträtt den internationella konventionen angående ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheter (ICECSR) samt Europeiska sociala stadgan (ESC).

Detta förhållande kritiseras ej minimalt från FN:s kommitté till ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheter. inom sina slutsatser ifall konventionens genomförande inom land, ifrån den 1 mars , uttrycker kommittén ett bekymmer ovan att

&#; rättigheterna i enlighet med konventionen ännu ej ges full inverkan, eftersom vissa ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheter ej erkänns inom konstitutionen.

Kommittén existerar även oroad ovan för att staten ej äger vidtagit åtgärder till för att införliva konventionen inom sin inhemska lagstiftning.[5]

Motsvarande förhållande, detta önskar yttra för att vissa rättigheter ej ges full inverkan inom den svenska grundlagen, gäller i enlighet med institutets granskning även inom fråga angående konventionen ifall för att avskaffa varenda former från rasdiskriminering (ICERD), konventionen mot all slags diskriminering från kvinnor (CEDAW), konventionen angående rättigheter på grund av personer på grund av funktionsnedsättning (CRPD), samt överenskommelse ifall barnets rättigheter (barnkonventionen), likt existerar svensk lag.

Avsaknad från uttryckliga bestämmelser förmå även konstateras på grund av enstaka sektion från dem medborgerliga samt politiska rättigheter liksom skyddas från folkrättens grundsatser alternativt så-kallade jus cogens, däribland folkmordsförbudet, förbudet mot godtyckligt dödande samt förbudet mot återförvisning från flyende mot hemländer var dem riskerar för att utsättas till livsfara alternativt tortyr, så-kallat non-refoulement.

Varför existerar detta viktigt för att påpeka?

Lika många vilket land besitter gjort folkrättsliga åtaganden ifall för att skydda dem rättigheter liksom existerar upptagna inom 2 kap. regeringsformen inom incident från konflikt samt kris, således bör även åtaganden ifall dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna gå vidare gälla beneath liknande förhållanden.[6] Motsvarande gäller till dem andra konventionerna vilket nyss nämnts samt inom synnerhet på grund av jus cogens.[7]

I sammanhanget existerar detta även viktigt för att notera för att reglerna mot lagstiftade inskränkningar inom rättighetsskyddet inom 2 kap.

19 § regeringsformen samt 2 kap. 20 – 25 §§ regeringsformen endast förhåller sig mot dem rättigheter liksom existerar upptagna inom Europakonventionen alternativt 2 kap. regeringsformen. Detta framgår även från utredningens olika redogörelser på grund av hur omfattningen från den svenska normgivningsmakten begränsas från dessa bestämmelser inom grundlagen.[8]

Tillämpningsområdet på grund av reglerna ifall konflikt samt krigsfara (10 kap.)

Kommittén föreslår inga förändringar på grund av tillämpningsområdet

Institutet anseratt detta saknas tillräckligt underlag på grund av slutsatsen för att tillämpningsområdet på grund av avsnitt 15 inom regeringsformen existerar ändamålsenligt strukturerat, eftersom utredningen ej äger analyserat ifall utformningen förbjuder riksdag samt statsmakt för att informera föreskrifter inom strid tillsammans med Sveriges samtliga internationella åtaganden till mänskliga rättigheter.[9]

Institutet hänvisar mot detta resonemang vilket förts ovan angående för att detta saknas bestämmelser inom regeringsformen såsom formellt hindrar den svenska lagstiftaren för att införa lagar samt andra föreskrifter vilket strider mot dem osäkra förbuden inom jus cogens, dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna, rasdiskrimineringsförbudet, förbud mot diskriminering från kvinnor, barnets rättigheter samt rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning.

dem bristerna gäller oavsett ifall lagen stiftas från riksdagen alternativt från regeringen genom den delegering liksom möjliggörs inom 15 kap. 6 § regeringsformen.

Detta medför inom sin tur ett fara för att avsnitt 16 inom regeringsformen saknar en fullständig rättsligt skydd mot den sårbarhet liksom i enlighet med dem internationella erfarenheterna typiskt sett uppstår nära konflikt samt krigsfara, samt likt land bör motarbeta i enlighet med sina folkrättsliga förpliktelser.    

Nya regler ifall normgivning inom fredstida kriser (11 kap.)

 Ett aktiveringsbeslut utlöser särskilda befogenheter (med flera)

Institutets ställningstaganden inom denna del

Institutet välkomnar utredningens mål för att stärka den konstitutionella beredskapen på grund av allvarliga fredstida kriser.

För att göra skyddet för domarna i de högsta instanserna så heltäckande som möjligt och för att försvåra politiskt motiverade tvångspensioneringar välkomnar vi att års grundlagskommitté har i uppdrag att överväga en grundlagsfäst reglering om pensions­åldern för justitieråd och andra domare

Samtidigt, tillsammans stöd inom Sveriges folkrättsliga förpliktelser, rekommenderar institutet ett åtstramning från lagförslaget till för att ytterligare minska risken på grund av missbruk samt kränkningar. Denna åtstramning existerar från principiell karaktär till institutet, då detta annars blir svårt för att motivera för att regeringen även beneath exceptionella förhållanden bör behärska fatta aktiveringsbeslut utan riksdagens medgivande samt lämna föreskrifter vid lagområdet utan för att riksdagen delegerat normgivningsbefogenheter.

Närmare bestämt föreslår institutet dels för att den föreslagna bestämmelsen angående aktiveringsbeslutet förstärks tillsammans krav för att förhållandena innebär för att detta blir oundvikligen nödvändigt för att fatta en aktiveringsbeslut (16 kap.

1 § RF), dels för att detta införs en krav angående för att bemyndiganden inte ger korrekt för att informera föreskrifter inom strid tillsammans med Sveriges åtaganden till mänskliga rättigheter (16 kap. 2 § RF), vilket även bör gälla föreskrifter liksom regeringen meddelar utan stöd inom en bemyndigande ifrån riksdagen (16 kap. 3 § RF), vid nästa sätt:

16 kap.

1 § 1 st. angående detta råder ett seriös fredstida krissituation samt förhållandena gör detta oundvikligen nödvändigt är kapabel riksdagen besluta för att regeringen bör äga dem särskilda befogenheter för att informera föreskrifter såsom anges inom 2 samt 3 §§.

Demokratins tillbakagång och ifrågasättandet av rättsstatens

en sådant beslut måste motiveras samt kräver för att minimalt tre fjärdedelar från dem röstande enas angående det.

16 kap. 2 § 2 st. inom enstaka team tillsammans en sådant bemyndigande bör detta noga anges beneath vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför ej riktig för att stifta, ändra alternativt upphäva grundlag, riksdagsordningen alternativt team angående omröstning mot riksdagen, ej heller för att informera föreskrifter inom strid tillsammans Sveriges internationella åtaganden på grund av mänskliga rättigheter.

16 kap.

3 §     ifall en dröjsmål skulle leda mot avsevärt dock på grund av angelägna allmänna intressen kunna regeringen efter en beslut i enlighet med 1 § även utan bemyndigande inom team informera föreskrifter likt i enlighet med grundlag annars bör meddelas genom team alternativt tillsammans med stöd från bemyndigande inom team. Regeringen får dock ej stifta, ändra alternativt upphäva grundlag, riksdagsordningen alternativt team angående omröstning mot riksdagen, ej heller informera föreskrifter inom strid tillsammans med Sveriges internationella åtaganden till mänskliga rättigheter.

Slutligen anser institutet för att Lagrådets roll bör förtydligas.

I Sverige har sedan länge eftersträvats bred politisk enighet inför ändringar av konstitutionella regler och andra bestämmelser av central betydelse för demokratins och parlamentarismens funktionssätt

tillsammans med hänvisning mot bland annat Venedigkommissionens vägledning vid området fullfölja institutet bedömningen för att detta bör finnas någon struktur från judiciell prövning inbyggd inom beslutsprocessen. Detta är kapabel exempelvis åstadkommas genom för att Lagrådets yttranden inhämtas ej bara inför förslag vid lagar kommunikation i enlighet med 16 kap.

2 § RF, utan även inför föreskrifter meddelade från regeringen inom detta obligatoriska lagområdet i enlighet med 16 kap. 3 § RF, ifall dessa berör ämnen liksom normalt faller inom Lagrådets mandat i enlighet med 8 kap. §§ RF, inklusive begränsningar från mänskliga rättigheter.

Överväganden ifall aktiveringsbeslut samt delegation från normgivningsbefogenheter

Det denna plats kapitlet från betänkandet äger numeriskt värde bärande förslag.

till detta inledande bör detta införas enstaka tillfälle för att utöka regeringens normgivningsbefogenheter nära enstaka allvarliga fredstida kris.

Centrum för rättvisa välkomnar utredningens förslag om att förstärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende

Detta bör dock kräva för att detta saknas en särskilt beslut, en så-kallat aktiveringsbeslut såsom förutsätter för att förhållandena existerar sålunda resehandling allvarliga för att krisen ej förmå hanteras genom ordinarie team samt normgivningsbefogenheter. i enlighet med förslaget bör aktiveringsbeslutet saknas från riksdagen, dock inom exceptionella nödfall även från regeringen själv.

För detta andra bör aktiveringsbeslutet möjliggöra för att riksdagen delegerar föreskriftsrätt vid detta obligatoriska lagområdet mot regeringen, inom likhet tillsammans med den ordning liksom gäller nära konflikt samt krigsfara.

inom exceptionella nödfall bör dock regeringen ej behöva invänta delegationen, utan behärska informera föreskrifter inom lagområdet utan bemyndigande från riksdagen, förutsatt för att en aktiveringsbeslut besitter fattats.        

Enligt institutet aktualiserar förslagen folkrättens villkor till begränsningar från alternativt avvikelser ifrån dem mänskliga rättigheterna.

dem börjar gälla inom incident från olika typer från hot mot samhället samt äger likt omfattande avsikt existerar för att möjliggöra helt nödvändiga avsteg ifrån dem mänskliga rättigheterna dock samtidigt skydda rättighetsinnehavare ifrån olaglig, omotiverad alternativt överdriven tillämpning. inom bestämmelserna finns regler angående själva beslutsprocessen samt ifall användningen från den tillåtna inskränkningen alternativt avvikelsen.  

Förpliktelserna ser dock olika ut till olika rättigheter.

Medan inskränkningar från dem medborgerliga samt politiska rättigheterna tenderar för att definieras genom specifika nödvändighetskrav till varenda enskild rättighet, existerar kraven på grund av inskränkningar från dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna mer allmänt utformade.

Förpliktelserna ger även olika lösningar beroende vid hur seriös krisen existerar.

angående en nation drabbas från ett kris liksom existerar därför seriös för att den utgör en hot mot nationens överlevnad tillåter folkrätten vissa avsteg ifrån vad likt annars utgör rättsligt bindande föreskrifter då detta gäller dem medborgerliga samt politiska rättigheterna. liknande avsteg kallas på grund av avvikelser (engelska derogation).[10] Regler ifall detta finns inom nyhet 4 inom ICCPR samt nyhet 15 inom Europakonventionen.[11] Förutsättningen på grund av för att dessa bestämmelser bör behärska tillämpas existerar bland annat för att staten låter informera för att detta föreligger en hot mot nationens överlevnad, för att avvikelserna ej inkräktar vid kärninnehållet inom konventionen (vilket definieras inom bestämmelserna), för att nationell team tillåter avvikelserna samt för att detta existerar oundvikligen nödvändigt utifrån situationens krav.

Dessutom ställs andra villkor, mot modell för att FN samt Europarådet informeras angående beslutets grundläggande principer eller fundament samt inriktning.

Enligt nuvarande ordalydelse inom andra kapitlet inom regeringsformen saknas detta dock möjligheter mot avvikelser inom landet. i enlighet med 2 kap. 20–25 §§ samt 15 kap. 7 § regeringsformen samt dem föreslagna tilläggen då detta gäller allvarliga fredstida kriser besitter riksdagen endast chans för att begränsa dem konstitutionellt skyddade rättigheterna vid detta sätt liksom medges beneath normaltillstånd.[12] identisk sak gäller även regeringens föreskriftsrätt.

från dessa skäl torde detta möjligen ej anses föreligga någon fara för att en aktiveringsbeslut föranleder ett större påfrestning vid dem mänskliga rättigheterna än beneath normaltillståndet.

Samtidigt existerar detta ej helt orimligt för att dra ett parallell mellan dem förhållanden liksom föranleder utredningens förslag mot en nytt avsnitt 16 inom regeringsformen samt dem förhållanden liksom ICCPR samt Europakonventionen tar sikte vid då detta gäller sina respektive avvikelseklausuler.

inom båda fallen talas detta ifall nödvändigheten från någon struktur från offentligt tillkännagivande angående enstaka seriös situation.[13] inom båda fallen existerar frågan ifall normgivningens befogenheter ett huvud fråga.

Närmare bestämt efterlyser institutet ett åtstramning från kraven vid en aktiveringsbeslut tillsammans utgångspunkt inom vad såsom ordineras på grund av avvikelser inom folkrätten.   

Detta räcker dock ej på grund av för att motarbeta varenda risker till överträdelser inom incident från enstaka seriös fredstida kris.

då detta gäller dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna därför existerar detta internationella regelverket speciell än till dem medborgerliga samt politiska rättigheterna. inom både ICESCR samt ESC saknas nämligen avvikelseklausuler.

I syfte att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna ska en parlamentariskt sammansatt kommitté utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt

inom incident från kriser liksom innebär en hot mot nationens överlevnad således behöver eventuella inskränkningar från dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna ännu motiveras tillsammans med stöd från dem generella villkor vilket sätts upp inom reglerna till inskränkningar (engelska limitations) såsom gäller till respektive konvention.[14]

Som tidigare uppmärksammats sålunda saknar samtidigt regeringsformen en primär rättsskydd mot lagstiftning liksom strider mot bland annat ICESCR samt ESC.

Därmed finns detta heller ingen rättslig garanti inom den svenska regeringsformen på grund av för att normgivningsmakten, inom incident från ett seriös fredstida kris, skulle följa reglerna angående vad likt utgör enstaka rätt inskränkning på grund av dem ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheterna. liksom tidigare nämnts saknas dessutom en uttalat skydd på grund av vissa aspekter från dem folkrättsligt skyddade medborgerliga samt politiska rättigheterna inom regeringsformens rättighetskatalog, vilket medför ett fara till för att föreskrifter likt följer regeringsformens krav angående begränsningar förmå innebära enstaka viktig avvikelse inom praktiken.

Detta förmå inom sin tur jämföras tillsammans med Norges grundlag 92 §, likt lyder vid nästa sätt:

Statens myndigheter skal respektere og sikre menneskerettighetene slik dem er nedfelt inom denne grunnlov og inom for Norge bindende traktater angående menneskerettigheter.[15]

Till sammanhanget hör även en flertal delvis kritiska uttalanden samt rekommendationer angående skyddet till dem mänskliga rättigheterna inom svensk krishantering ifrån FN:s kommittéväsende.[16]  

Mot den bakgrunden föreslår institutet till detta inledande för att den föreslagna bestämmelsen angående aktiveringsbeslutet förstärks tillsammans krav likt lånas ifrån dem ovan nämnda avvikelseklausulerna på grund av ICCPR samt Europakonventionen, nämligen för att förhållandena innebär för att detta måste existera oundvikligen nödvändigt för att fatta en aktiveringsbeslut (16 kap.

1 § RF). Dessutom föreslås en krav angående för att bemyndiganden ej ger korrekt för att informera föreskrifter inom strid tillsammans Sveriges åtaganden till mänskliga rättigheter (16 kap. 2 § RF), vilket även bör gälla föreskrifter såsom regeringen meddelar utan stöd inom en bemyndigande genom nation (16 kap. 3 § RF).

 

Överväganden angående Lagrådets roll

Institutet erinrar ifall Venedigkommissionens vägledning ifall undantagstillstånd, vilket diskuteras inom betänkandet samt bland annat poängterar betydelsen från judiciell undersökning från enstaka förklaring ifall för att undantag råder samt lagar likt stiftas beneath ett kris.[17] Motsvarande rekommendation ifall judiciell evaluering från undantagstillstånd samt lagar liksom antas beneath liknande förhållanden finns inom den allmänna kommentaren ifall undantagstillstånd ifrån FN:s kommitté på grund av medborgerliga samt politiska rättigheter.[18]

Frågan existerar därför vilken roll detta svenska Lagrådet besitter för att spela då detta gäller användningen från detta nya kapitlet.

i enlighet med institutet lämnas frågan relativt obesvarad inom betänkandet då den bara berörs inom numeriskt värde kommentarer. Den inledande kommentaren går ut vid för att ett transaktion från normgivningsmakten ifrån riksdagen mot regeringen ökar risken till bristande kvalité då detta gäller föreskrifternas förberedelser samt innehåll, eftersom dem ej kommer att

… existera beredda vid identisk sätt likt lagar.

dem kommer ej för att äga granskats från Lagrådet samt ej äga varit objekt på grund av utskottsbehandling samt offentlig diskussion inom kammaren.[19]

Den andra existerar en konstaterande ifall för att Lagrådet ej kommer för att yttra sig ovan propositioner angående aktiveringsbeslut, eftersom Lagrådets befogenheter endast avser lagförslag.[20]

Å en sidan äger institutet full medvetande på grund av för att en obligatoriskt krav angående för att inhämta samt beakta Lagrådets synpunkter vid aktiveringsbeslutet förmå undergräva förmågan för att fatta detta nödvändiga samt brådskande beslutet inom tidsperiod.

Å andra sidan går detta ej för att bortse ifrån sannolikheten för att en aktiveringsbeslut iscensätter begränsningar från grundlagsstadgade rättigheter, vilket existerar enstaka från dem ämnen vilket Lagrådet särskilt besitter för att yttra sig ovan i enlighet med 8 kap. 21 § andra stycket 3 RF. Eventuellt är kapabel situationen hanteras ifall Lagrådets yttranden inhämtas ej bara angående förslag angående lagar kommunikation i enlighet med 16 kap.

2 § RF, utan även ifall föreskrifter meddelade från regeringen i enlighet med 16 kap. 3 § RF ifall dessa hanterar ämnen likt normalt faller inom Lagrådets mandat.      

Ärendets handläggning

Detta remissvar besitter beslutats från institutets styrelse samt föredragits från utredaren Tobias Rahm.

inom den slutliga beredningen äger även ställföreträdande direktör Charlotte Palmstierna samt enhetschefen Anna Jacobson deltagit.

För styrelsen,

Fredrik Malmberg, direktör

---

Noter

[1] Detta framförs bland annat från FN:s kontor på grund av mänskliga rättigheter (OHCHR) såsom vid sin webbsida fullfölja gällande för att beväpnade konflikter, naturkatastrofer samt pandemier både förstärker oron till övergrepp samt förvärrar förhållanden på grund av människor likt befinner sig inom känsliga situationer, titta vidare: OHCHR and protecting human rights in humanitarian crises | OHCHR.

[2] titta bland annat Financial crisis threatens human rights of poorest and most marginalized: UN human rights ledare | OHCHR samt OHCHR and COVID | OHCHR

[3] i enlighet med International lag kommission (ILC) består jus cogens bland annat från aggressionsförbudet, folkmordsförbudet, förbudet mot förbrytelse mot mänskligheten, den internationella humanitärrättens primär regler, slaveriförbudet, tortyrförbudet samt rätten mot självbestämmande, titta vidare ILC Draft conclusions on identification and legal consequences of peremptory norms of general international lag (jus cogens), (UN Doc.

A/77/10), , para. 43, Annex.

[4] titta bland annat International Court of Justice, Application of the convention on the prevention and punishment of the brott of genocide in the Gaza remsa, (South Africa v. Israel), beställning of 25 January , Report of the Independent international kommission on inquiry for Ukraine, 5 March (UN Doc.

A/HRC/55/66), OHCHR Syria Country Office, We did not fear death but the life there (February )  

[5] Committee on Economic, Social and Cultural Rights, Concluding Observations on the seventh report of Sweden, UN Doc. E/C/SWE/CO/7, para.

Centrum för rättvisa har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på förslagen i rubricerat betänkande

[6] Detta motsäger ej för att ICECSR samt ESC vid identisk sätt likt ICCPR samt Europakonventionen tillåter för att konventionsstater beneath vissa villkor inskränker omfattning vid dem rättigheter likt ingår inom konventionerna, titta vidare ICESCR nyhet 4 samt ESC nyhet G.

[7] titta vidare Committee on Human Rights, General comment no.

29 States of Emergency (UN Doc. CCPR/C/21/Rev.1/Add) 31 August , para. 11, samt Venice kommission Opinions and Reports on States of Emergency (CDL-PI()), para.

[8] titta avsnitt

[9] titta även grunderna på grund av vårt tilläggsförslag till 16 kap. 1 § RF.

[10] Ibid. 7. titta även vägledning angående skrivelse 15 inom Europakonventionen ifrån Europadomstolen på grund av mänskliga rättigheter likt bland annat beskriver innebörden från detta formulering.

europeisk Court of Human Rights, Guide on article 15 of the europeisk Convention of Human Rights (Update 31 August ), sid. 8.

[11] ICCPR nyhet 4(3) samt Europakonventionen skrivelse 15(3).

[12] i enlighet med 2 kap. 19 § RF samt produkt 15 Europakonventionen finns dock möglich möjligheter mot avvikelser inom relation mot rättigheter liksom skyddas inom Europakonventionen dock såsom ej ingår inom rättighetskatalogen.

[13] detta innebär ju bland annat avsteg ifrån rösträtten samt rätten för att stå vid valbar område, då dem folkvalda överför sitt unika tillit för att stifta lagar mot den verkställande makten.

[14] Jämför ICESCR art.

4 samt ESC art. G.

[15] Kongeriket Norges Grunnlov 92 § ().

[16] kalenderår framförde FN:s kommitté till för att avskaffa all form eller gestalt från diskriminering från kvinnor behov för att aktivt motverkar sexuellt våld mot kvinnor, säkerställa kvinnors jämlika samt aktiva deltagande inom politiskt samt annat beslutsfattande beneath återhämtningsskedet från ett kris, samt högre involvering från samiska kvinnor inom ämnen såsom rör hantering från klimatkrisen (UN Doc.

CEDAW/C/SWE/CO 10). kalenderår uttryckte FN:s kommitté till barnets rättigheter ett bekymmer ovan för att landet bör införa särskilda budgetposter till små människor inom ofördelaktiga alternativt utsatta situationer, inklusive ungar tillsammans funktionsnedsättning, unge tillhörande minoritetsgrupper, unge inom fattigdom, asylsökande, flyende samt migrerande små människor såsom skyddas även beneath ekonomiska kristillstånd samt andra brådskande situationer (UN doc.

CRC/C/SW/CO ). tid kritiserade FN:s kommitté ifall rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning den bristfälliga krisberedskapen då detta gäller implementeringen från CRPD inom incident från ett kris (UN doc. CRPD/C/SWE/CO ).

[17] Compilation of Venice kommission Opinions and Reports on States of Emergency, (CDL-PI()), chapter oss, Oversight of the declaration and prolongation of the state of emergency, b.

Judicial review.

[18] Committee on Human Rights, General comment no. 29 States of Emergency (UN Doc. CCPR/C/21/Rev.1/Add) 31 August , para.  

[19] SOU , sig.

[20] SOU , sid.