Lagar och regler för massmedia

Massmediernas viktigaste arbetsuppgift existerar för att undersöka makthavare samt skildra vår omvärld vid en källkritiskt samt objektivt sätt.

Här kunna ni studera ifall massmedia inom en historiskt perspektiv samt angående olika moderna former från nyhetsmedier samt public service.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vi påverkas dagligen från upplysning ifrån olika medier

Vårt samhälle kallas ibland även på grund av samhälle där information är central.

Genom olika media förmedlas kunskap från olika stöt tillsammans med avsikt för att upplysa, påverka, uppväcka nyfikenhet, producera avsky, öka kunskaperna, sälja något, samt således vidare.

Några modell vid vanliga medier idag är: internet (inkl. sociala medier), radio, tv, tidningar, skrivna verk samt spelfilm.

oss kommer dagligen inom förbindelse tillsammans med dessa medier.

Via samtliga medier strömmar resultat samt budskap. Medierna använder olika formulering till för att uppväcka nyfikenhet på grund av ett viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp samt ljud.

Vi påverkas idag inom upphöjd grad från den kunskap liksom når oss. detta förmå mot modell artikel för att oss anpassar oss efter väderleksrapporter alternativt för att oss köper ett viss vara likt oss hört många om.

I flera fall handlar informationen angående ekonomiska värden.

Ju fler såsom väljer en visst medium, enstaka viss kanal, enstaka viss existera alternativt arbete eller position inom en organisation, desto mer intressant blir den ur en ekonomiskt perspektiv.

Historisk tillbakablick

Meddelanden inom skriftlig struktur besitter funnits inom tusentals tid. ett föregångare mot våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring kalenderår sedan.

Slavar användes då till för att utföra duplikat från aviseringar ifall viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan mot välbeställda romare. dock detta plats inledningsvis inom samt tillsammans tysken Johann Gutenberg () samt hans insatser på grund av boktryckarkonsten liksom detta blev möjligt för att producera regelbundet utkommande publikationer. dem inledande tidningarna såsom trycktes handlade angående handeln.

Därutöver användes tryckpressarna inledningsvis mot för att sprida propagandaskrifter samt religiösa texter.

Den inledande svenska tidningen hette Ordinari brev Tijdender och utkom (under talet bytte den namn till Post samt nationell Tidningar).

Tidningen grundades från rikskanslern Axel Oxenstierna samt användes till för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens landet. vid den tiden samlades nyheter in via dem lokala postmästarna samt något som har transporterats eller flyttats vidare mot högste postmästaren inom huvudstaden, liksom inom sin tur organiserade samt satte samman nyheterna inom tidningen.

Tidningarna lästes bara från en fåtal inom samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna fanns för att tidningarna plats kostsam samt gavs ut inom ganska ett fåtal exemplar. Dessutom fanns spridningen dålig vid bas från dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).

Under frihetstiden startades fler tidningar vilket spreds bland människor.

ett energisk argumentation angående pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram mot enstaka tryckfrihetsförordning vilket fanns den inledande inom sitt stöt inom kurera världen. Denna nya samt banbrytande svenska grundlag innebar bland annat för att detta idag blev lagligt för att framställa samt sprida tryckta skrifter utan föregående censur samt andra hinder.

en annat inslag inom tryckfrihetsförordningen plats medborgarnas korrekt för att ta sektion från allmänna handlingar, den således kallade offentlighetsprincipen.

I samband med industrialiseringen på talet utvecklades tekniken för att massproducera produkter inom fabriker. ett bransch såsom utnyttjade dem nya fabriksrelaterade tillverkningsmetoderna fanns tidningsbranschen.

detta blev för tillfället enklare för att trycka samt distribuera tidningar. Dagspressen växte inom massiv omfattning - både vilket gäller antalet tidningar samt antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes även från för att människor flyttade ifrån ruralt område in mot städerna vilket blev större samt fler. Samtidigt byggdes järnvägar samt förbättrad vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet från nyheter.

Vid slutet från talet samt start från talet blev tidningarna mer politiska samt började företräda olika politiska intressen.

Vissa tidningar blev knutna mot en politiskt område medan andra fanns "oberoende" politiska.

Nyhetsmedier

Hur får oss reda vid nyheter?

vid talet läste man morgontidningen, lyssnade vid radio, pratade liksom hastigast inom mobil samt pratade tillsammans med grannen. Vissa från dessa medier används kvar. vid samt talen tillkom tv samt kvälls- samt veckotidningar. Idag äger oss dessutom internet inom våra smartphones, surfplattor samt datorer vilket en viktigt medium på grund av nyhetsförmedling.

När detta pratas angående nyhetsmedier besitter ofta tidningar enstaka framträdande roll.

Man brukar då skilja mellan olika typer från tidningar. dem numeriskt värde vanligaste varianterna existerar morgontidningar samt kvällstidningar. detta vilket kännetecknar morgontidningarna existerar för att dem får ett massiv sektion från sina inkomster ifrån prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer ifrån lösnummerförsäljning.

Kvällstidningarna måste därför locka mot sig flera från sina läsare tillsammans hjälp från dramatiska löpsedlar samt iögonfallande förstasidor.

En ytterligare betydande tidningskategori existerar vecko- samt månadstidningarna. dem handlar normalt angående en särskilt material, mot modell nöjen, skvaller, idrott, spel, vetenskap, fordon, datorer, jaktverksamhet, fiske, bakgrund samt sålunda vidare.

De flesta tidningar - oavsett sort - existerar beroende från annonsförsäljning på grund av för att behärska vandra tillsammans med profit, dock brukar inom inledande grabb förlita sig vid salg från prenumerationer alternativt lösnummer.

vid talet började dock gratistidningar för att delas ut inom storstäderna. Dessa gratistidningar får självklart inga inkomster ifrån läsarna utan förlitar sig enbart vid reklamekonomi. Tidningen Metro existerar detta främsta exemplet.

Men långt ifrån samtliga nyheter förmedlas genom tidningar. Numera tar oss in detta mesta genom internet, dock även via tv samt radio.

I land besitter oss haft radio sedan AB Radiotjänst startade sina sändningar , medan dem inledande tv-sändningarna ägde lokal inledande tv-sändningen inom världen gjordes dock inom England från BBC redan för att förmedla nyheter via internet blev vanligt ursprunglig beneath dem sista år från talet.

Sedan några kalenderår tillbaka får oss även nyheter via sociala medier.

dem sociala mediernas nyhetsförmedling skiljer sig dock ifrån dem mer sedvänja nyhetskanalerna då dem sociala medierna visar upp utvalda nyheter likt ofta existerar skräddarsydda på grund av deras enskilda brukare. vid sociala medier görs nyhetsvärderingen - urvalet från vilka nyheter vilket presenteras på grund av användaren - tillsammans hjälp från digitala algoritmer vilket filtrerar samt sorterar personliga påverkan från sökningar efter resultat vid internet alternativt inom samband tillsammans med för att personen delat alternativt gillat saker vid en socialt forum.

Public service samt affärsmässig medier - numeriskt värde helt olika modeller

För radio samt tv finns numeriskt värde grundkoncept liksom avgör hur sändningarna finansieras samt vilket styr dess innehåll - public service samt affärsmässig medier.

Public service drivs inom allmänhetens position samt innebär för att dess radio- alternativt tv-kanaler bör ge en betydelsefullt, självständigt samt oberoende bidrag mot detta demokratiska samhället.

Utbudet bör artikel brett samt innehålla schema vilket tar upp både stora ämnen samt särintressen.

Programmen behöver därför ej tilltala den breda, allmänna publiken. Public service finansieras från skattemedel.

Tidigare ägde både den statliga radion samt televisionen ensamrätt för att sända. dock vid talet släpptes sändningsrättigheter på grund av närradio inom land samt inom start från talet tillkom även den kommersiella radion samt tv:n. fick TV4 korrekt för att sända reklamfinansierade schema inom detta rikstäckande markbundna nätet.

De affärsmässig kanalerna existerar reklamfinansierade.

Detta påverkar givetvis innehållet eftersom dem konkurrerar tillsammans med varenda andra kanaler ifall person som tittar samt annonsörer. Tendensen existerar för att visa schema liksom flera önskar titta. Ju fler vilket tittar desto mer marknadsföring förmå säljas.

Under senare tid äger frågan ifall public service fortsatta existens debatterats flitigt inom land.

Skälet existerar för att flera anser för att detta existerar fel för att finansiera tv samt radio tillsammans skattemedel. dock klarar oss från mer marknadsföring inom tv samt radio? vad tycker du?

LÄS MER:Medier samt kommunikation

LÄS MER:Mediernas uppbyggnad samt funktion

LÄS MER: Nyhetsvärdering

LÄS MER: Media samt påverkan

LÄS MER:Mediernas kraft samt ansvar

PODCAST:Massmedia samt nyhetsrapportering

Medier: Kanaler på grund av förmedling från kunskap samt underhållning.

Nyhet: Ett information såsom offentliggjorts.

Innehållet existerar något betydelsefullt – incident, process alternativt tillåtelse – likt tidigare varit okänt.

Nyhetsmedier: Massmedier såsom fokuserar vid för att skicka nyheter mot allmänheten alternativt enstaka ytterligare målgrupp.

Public service: Program inom radio samt tv såsom produceras vid uppgift från staten.

Utbudet bör artikel rikstäckande samt politiskt samt kommersiellt oberoende.

Sociala medier: Webbplatser samt appar tillsammans med vars hjälp människor kunna interagera inom mänskliga sociala nätverk samt, inom motsats mot sedvänja medier, bidra tillsammans användargenererat innehåll.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Ge modell vid olika typer från medier vilket ni kommer inom förbindelse tillsammans med dagligen.
    
2. Vilka typer från skrifter användes boktryckarkonsten mot för att sprida beneath samt talen?
    
3. Varför fanns detta ej således flera likt fick tillfälle för att studera tidningarna liksom fanns inom landet vid talet?
    
4. Hur påverkades tidningsbranschen från samhällets industrialisering beneath talet?
    
5. Sammanfatta vilket vilket existerar typiskt på grund av nästa nyhetsmedier:
   
        a) morgontidningar
   
        b) kvällstidningar
   
        c) vecko- alternativt månadstidningar
   
        d) gratistidningar
   
        e) radio
   
        d) tv
   
        f) internet (inkl.

   sociala medier)
    

6. Redogör på grund av dem stora skillnaderna mellan public service samt affärsmässig medier.

Ta reda på:

1. Vilka plats dem största tidningarna inom land beneath slutet från talet?
    
2. Vilka existerar dem tre största svenska morgontidningarna idag?
    
3. Ungefär hur massiv sektion från Sveriges befolkning ägde passage mot internet ?

Diskutera:

1. Vilken typ från media använder ni på grund av för att förbruka nyheter?
    
2. Vilka fördelar samt nackdelar finns tillsammans sociala medier?

   Vilka balanserar tyngst?
    

3. Finns detta några sociala medier vilket existerar förbättrad alternativt sämre än andra?
   Om en författning ändras ersätts den gamla texten med den nya

   existerar Snapchat samt Instagram god alternativt dåliga på grund av ungdomar? Motivera.
    

Litteratur:
Hans-Erik Hallin samt Jörgen Hallström, Mediekunskap samt mediekommunikation, Bonniers,
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist , Medieboken. jobba tillsammans medier, Liber,
Jesper Strömbäck, Makt samt medier: samspelet mellan medborgarna, medierna samt dem politiska makthavarna, Studentlitteratur,
Helge Østbye, Karl Knapskog , Metodbok på grund av medievetenskap, Liber,
 

FÖRFATTARE

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) samt Robert dem Vries (red)
 

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av samhällskunskap åk samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 samt Samhällskunskap 1b.

Avsnitt ( min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni är kapabel lära dig mer angående public service.

Nästan varenda inom landet existerar tillsammans samt betalar till public service - vare sig oss önskar detta alternativt ej. dock vad innebär egentligen public service? Hur besitter detta vuxit fram? samt hur ser framtiden ut på grund av medier likt äger staten såsom uppdragsgivare?

oss redogör vilket public service existerar samt tittar vid Storbritanniens samt Sveriges mediehistoria. oss pratar ifall argumenten till en brett samt till en smalt public service.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla segment, såsom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Avsnitt ( min) ifrån UR:s programserie Källkoll - kriget inom Ukrina var ni kunna lära dig mer ifall medier samt källkritik. social plattform, Instagram, Dagens Nyheter, SVT alternativt Facebook, vilka förmå man lita på?

Källkritik handlar ej bara angående för att artikel väsentlig mot dem budskap man möter, utan även för att undersöka själva källan. Detta besitter blivit särskilt aktuellt inom konflikten inom Ukraina. på denna plats får ni konkreta modell vid hur ni är kapabel undersöka samt värdera källorna. oss jämför sociala medier, fria etablerade medier samt medier vilket existerar politiskt styrda.

detta blir även konversation angående medias roll samt utmaningar. Hur fullfölja journalisterna till för att säkerställa för att detta dem rapporterar existerar sant?