bombtub.pages.dev









Hur skadas nervsystemet av lösningsmedel

Lösningsmedelsorsakad kronisk hjärnskada

Lösningsmedelsorsakad kronisk hjärnskada kännetecknas från störningar inom hjärnans lärda funktioner samt existerar inom sin allvarligaste struktur ett typ från demens. Kemikalier inom arbets- alternativt omgivningsmiljö är kapabel ibland skada nervsystemet, framför allt dem perifera nerverna.

6 Hur kan nervsystemet skadas om man andas in ångor av lösningsmedel? Lösningsmedlet kan nämligen lösa och förstöra nervcellernas myelin

Lösningsmedel (och andra ämnen liksom tungmetaller) kunna även skada hjärnan samt orsaka kronisk toxisk hjärnskada (=kronisk toxisk encefalopati = KTE).

Orsak, mekanismer, förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Lösningsmedel tas enkel upp inom blodet via både luftvägar samt hud samt koncentrerar sig inom fettrika vävnader.

dem stoppas ej från blodhjärnbarriären samt kunna därför nå samt påverka hjärnan. Vissa lösningsmedel, vilket exempelvis toluen samt trikloretylen, är kapabel framkalla beroende. Missbruk sker oftast inom struktur från sniffning samt innebär många höggradig exponering samt fara på grund av seriös hjärnskada. inom yrkessammanhang används lösningsmedel inom blandningar tillsammans varierande sammansättning, likt lacknafta alternativt thinner.

Beståndsdelarna inom dessa blandningar existerar olika kolväten, vilket skiljer sig tillsammans med avseende vid farlighet, vilka hjärnstrukturer dem påverkar samt genom vilka mekanismer.

Organiska lösningsmedel är vätskor som används för att lösa eller förtunna oljor, fetter, gummi och plaster

Därför förmå man ofta ej känna igen en enskilt kurs vilket orsaksfaktor alternativt ett enskild mekanism på baksidan sjukdomen, utan pratar angående lösningsmedelorsakad KTE. Exponeringen äger allmänt minskat den senaste tiden, inom takt tillsammans med ökad användning från vattenbaserade färger, lacker samt lim. Detta besitter medfört minskad insjuknande inom lösningsmedelbetingad KTE, åtminstone inom industriländer.

inom land rapporterades 1, nya fall mellan samt , dock bara beneath perioden [1]

Symtom

[redigera | redigera wikitext]

Studier ifrån främst nordeuropeiska länder visade redan beneath talen för att person som arbetar såsom inom flera tid exponerats till lösningsmedel (målare, lackerare, mattläggare) ägde ökad fara på grund av för att förbättra minnes- samt koncentrationssvårigheter, utmattning, irritabilitet, nedstämdhet, initiativlöshet, huvudvärk, sömnsvårigheter, humörsvängningar.[2] inom vissa fall fanns besvären invalidiserande tillsammans effekt vid både yrkes- samt privatliv.

dem nordiska länderna ägde egna diagnoskriterier till denna åkomma såsom godkändes likt arbetsskada, inom landet ofta beneath den äldre beteckningen långvarigt psykoorganiskt syndrom.[2] tillsammans med psykoorganiskt syndrom menar man psykologiska störningar från ytterligare orsak än psykiatrisk sjukdom.

Styren har likartade effekter på nervsystemet som organiska lösningsmedel, men det har varit svårt att ersätta styren och delar av tillverkningen flyttade utomlands

Diagnoskriterier

[redigera | redigera wikitext]

Grundat vid förståelse samt erfarenheter ifrån dem skandinaviska länderna tog enstaka WHO-arbetsgrupp fram fyra diagnoskriterier till lösningsmedelorsakad KTE:[2]

1. Exponering på grund av neurotoxiska lösningsmedel, tillräckligt höggradig samt långvarig på grund av för att behärska ge upphov mot hjärnskada.


  • hur skadas  nervsystemet  från lösningsmedel

  • vad liksom existerar tillräcklig exponering anges ej inom WHO-dokumentet, dock i enlighet med ett tumregel behövs minimalt 10 kalenderår nära ett exponeringsnivå överskridande dagens gränsvärde till lacknafta.[3]

    2. Klinisk foto från organisk hjärnskada tillsammans typiska subjektiva besvär, objektiva fynd nära antingen klinisk granskning, neuropsykologisk testning (undersökning från hjärnans kognitiva funktioner) alternativt neurofysiologisk utredning (undersökning från nervsystemets funktion tillsammans med hjälp från t ex elektroencefalografi EEG, elektroneurografi ENeG, elektromyografi EMG, m fl).
    3.

    Lösningsmedelsorsakad kronisk hjärnskada kännetecknas av störningar i hjärnans intellektuella funktioner och är i sin allvarligaste form en typ av demens

    andra organiska sjukdomar rimligen uteslutna.

    4. huvudsakliga psykiatriska sjukdomar rimligen uteslutna.

    Klassificering

    [redigera | redigera wikitext]

    WHO-dokumentet ifrån beskriver tre typer från hjärnskada orsakad från lösningsmedel samt preciserar för att dessa ej nödvändigtvis utgör successiva stadier inom ett persons sjukdomsförlopp:

    • Organiskt affektivt syndrom (WHO typ I), den mildaste formen, var man besitter subjektiva symtom (nedstämdhet, irritabilitet, avsaknad från nyfikenhet till dagliga aktiviteter) dock detta saknas tydliga objektiva indikator mot reducerad hjärnfunktion.

      Symtomen existerar övergående beneath loppet från dagar/veckor.

    • Mild kronisk toxisk encefalopati (WHO typ II) var subjektiva symtom (trötthet, minnes- samt koncentrationssvårigheter, humörsvängningar) ackompanjeras från objektiva indikator mot reducerad psykomotorisk funktion (långsamma mentala samt motoriska funktioner), reducerad hastighet inom perceptionen och/eller bekymmer tillsammans kortminne.

      Full återhämtning existerar osäker.

    • Svår kronisk toxisk encefalopati (WHO typ III) var skarpsinnig nedsättning samt ((personlighetsförändring)) påverkar individens sociala och/eller professionella liv. nära neuropsykologisk testning finner man identisk typ från avvikelser såsom inom WHO typ II, dock från svårare grad.

      Vid regelbunden exponering av lösningsmedel under lång tid hinner kroppen inte bryta ner allt

      Även neurofysiologiska alternativt neuroradiologiska avvikelser är kapabel inträffa. Sjukdomen existerar oftast irreversibel. Svår KTE existerar dock sällsynt samt främst kopplad mot missbruk från lösningsmedel.

    Ytterligare enstaka klassifikation från lösningsmedelorsakad hjärnskada kom ifrån ett ytterligare arbetsgrupp inom Raleigh, USA:[4]

    • Typ 1: Endast symtom, inga vetenskapliga belägg till reducerad hjärnfunktion nära neuropsykologisk testning.

      Symtomen helt övergående ifall exponeringen upphör.

    • Typ 2A: Påtaglig personlighetsförändring tillsammans med utmattning, humörsvängningar, emotionell labilitet, bekymmer tillsammans impulskontroll samt motivation. Inga objektiva fynd nära neuropsykologisk testning.
    • Typ 2B: Brister inom lärda funktioner (minne, koncentration, inlärning) vilket förmå fastställas nära neuropsykologisk testning.

      Full återhämtning existerar osäker.

    • Typ 3: Demens, tillsammans med markerad nedsättning från minne samt intellekt. Ofta avvikelser inom neurologisk alternativt neuroradiologisk analys. inom bästa fall enstaka minimal förbättring ifall exponeringen avslutas, dock oftast ingen förändring.

    Utredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Att fastställa diagnosen lösningsmedelorsakad KTE kräver enstaka grundlig analys var neurolog, neuropsykolog, yrkesmedicinare samt yrkeshygieniker oftast ingår inom teamet.

    Kronisk effekt efter höggradig exponering under lång tid (minst 10 år) ger en mängd symtom från det centrala nervsystemet: minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet, irritabilitet, ängslan, ökad stresskänslighet, yrsel, hjärtklappning, nedstämdhet, sömnrubbningar och personlighetsförändring

    Symtomen existerar diffusa samt ger inom sig ingen tecken ifall ett toxisk konsekvens. Kognitiva svårigheter samt utmattning förekommer inom flera sjukdomar, likt i enlighet med WHO-kriterierna bör uteslutas: ångest, nedstämdhet, obstruktiv sömnapné, alkoholmissbruk, neurovaskulära sjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, posttraumatisk encefalopati, ämnesomsättningssjukdomar, etc.

    Patientens yrkesmässiga exponering på grund av lösningsmedel, vilket existerar grundförutsättning på grund av diagnosen, bör fastställas från erfaren anställda (yrkeshygieniker). Exponeringen bör existera tillräckligt höggradig samt detta bör även finnas ett tidsmässig koppling mellan exponering samt besvärsdebut: symtom liksom debuterar kalenderår efter avslutad exponering beror sannolikt vid ytterligare orsak än lösningsmedel.

    Neuropsykologisk testning existerar många betydande till diagnostiken. granskning utförs från mentalvårdare, likt använder sig från en flertal test till för att mäta olika mentala funktioner. inom landet äger man traditionellt använt tester ifrån s.k. TUFF-batteriet (Testbatteri på grund av analys från funktionsförändringar) samt kompletterat tillsammans test från närminne, reaktionsförmåga samt uppmärksamhet.

    Lösningsmedel använd inom många områden

    detta existerar viktigt för att testerna tolkas från mentalvårdare tillsammans tillräcklig träning, träning samt patientmaterial, helst nära enstaka arbets- samt miljömedicinsk vårdcentral eller sjukhusavdelning. Avvikelser inom neuropsykologiska test till uppmärksamhet, rörelse samt perceptuell hastighet samt närminne existerar vanligt förekommande nära KTE.[2]

    En arbetsgrupp från europeiska experter kom överens ifall vilka mentala funktioner (kognitiva domäner) liksom bör testas samt föreslog enstaka teknik till för att vid en enhetligt sätt värdera nedsättningens svårighetsgrad.[5] Påvisbar nedsättning inom mentala funktioner bör i enlighet med expertgruppen existera ett grundförutsättning på grund av diagnosen KTE.

    Detta innebär för att diagnosen endast övervägs ifall patienten äger enstaka sjukdomsbild motsvarande minimalt WHO-typ II alternativt Raleigh typ 2B. Den neuropsykologiska testningen bör helst utföras efter detta för att patienten behandlats på grund av sina eventuella andra, botbara sjukdomar likt är kapabel påverka tankeförmågan. Expertgruppen att föreslå eller råda något även för att den neuropsykologiska utvärderingen bör omfatta åtminstone en test till för att känna igen eventuell icke-optimal prestation, vare sig avsiktlig alternativt ej.

    då testningen ej ger definitiva effekt att föreslå eller råda något man upprepning efter en exponeringsuppehåll vid minimalt en tid. identisk alternativt något förbättrat effekt existerar förenligt tillsammans diagnosen KTE, medan påtaglig försämring tyder vid ytterligare orsak mot besvären.

    Prognos

    [redigera | redigera wikitext]

    Uppföljningsstudier från KTE-patienter besitter demonstrerat för att dem kognitiva funktionerna tenderar för att artikel stabila alternativt kanske förbättras något efter upphörd lösningsmedelexponering.

    Däremot äger man nära översyn från litteratur angående KTE publicerad ej funnit någon lärande vilket nära uppföljning skulle äga rapporterat fullständig återhämtning.[5]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Triebig G, Hallermann J. Survey of solvent related chronic encephalopathy as an occupational disease in europeisk countries.

      Occup Environ tillsammans med ;

    2. ^ [abcd] WHO-Report on a joint WHO/Nordic Council of Ministers Working Group, Copenhagen June Chronic effects of organic solvents on the huvud nervous struktur and diagnostic criteria.
    3. ^”Arkiverade kopian”.

      Arkiverad ifrån originalet den 9 april :// Läst 9 oktober &#;

    4. ^van der Hoek JAF, Verberk MM, Hageman G. Criteria for solvent-induced chronic toxic encephalopathy: a systematic review. Int båge Occup Environ Health ;
    5. ^ [ab] van Valen E, van Thriel C, Akila R, Nordling Nilson L, Bast-Pettersen R, Sainio M, van Dijk F, van der Laan G, Verberk M, Wekking E.

      Chronic solvent-induced encephalopathy: europeisk consensus of neuropsychological characteristics, assessment and guidelines for diagnostics. NeuroToxicology (33)