bombtub.pages.dev









Vad menas med statligt huvudmannaskap

Planerat tekniskt sysselsättning vid webbplatsen

Statligt huvudmannaskap till personlig assistans

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 23 september

Sammanfattning

En speciell utredare bör analysera samt lämna förslag vid hur insatsen personlig assistans i enlighet med lagen () angående stöd samt service till vissa funktionshindrade samt assistansersättning i enlighet med socialförsäkringsbalken bör organiseras inom en statligt huvudmannaskap.

Syftet tillsammans med förslaget existerar ett ändamålsenlig reglering liksom skapar långsiktiga samt stabila förutsättningar på grund av ett bidrag likt existerar från god standard samt liksom präglas från upphöjd rättssäkerhet samt möjligheter mot uppföljning samt ren bör bl.a.
- analysera för- samt nackdelar tillsammans med förändrat huvudmannaskap på grund av personlig assistans,
- föreslå hur en statligt huvudmannaskap är kapabel utformas,
- betänka förslag mot alternativa lösningar mot en statligt huvudmannaskap, förklara organisatoriska samt finansiella förändringar samt beräkna kostnaderna samt finansiering på grund av personlig assistans till fanns samt enstaka från dem alternativa lösningar såsom föreslås,
- lämna förslag ifall hur distribution samt anpassningar från kommunala beslut angående personlig assistans mot assistansersättningen i enlighet med socialförsäkringsbalken kunna get bör redovisas senast den 1 mars

Bakgrund

Funktionshinderspolitisk utgångspunkt

Regeringens funktionshinderspolitik utgår ifrån Sveriges internationella åtaganden ifall mänskliga rättigheter.

Målet existerar för att land, tillsammans med FN:s överenskommelse ifall rättigheter på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning liksom utgångspunkt, bör nå likhet inom levnadsvillkor samt full delaktighet inom samhället till personer tillsammans med funktionsnedsättning inom en samhälle tillsammans diversitet vilket bas.

Målet bör bidra mot ökad jämställdhet samt mot för att barnrättsperspektivet bör beaktas. Människors individuella förutsättningar samt behov existerar även enstaka elementär utgångspunkt inom arbetet på grund av enstaka socialt hållbar tillväxt samt ingår inom dem uppgift vilket besitter beslutats inom ramen till FN:s Agenda Individuella stöd samt lösningar existerar enstaka från dem prioriterade inriktningarna inom regeringens funktionshinderspolitik.

Barnkonventionen

Det existerar även angeläget för att tydliggöra barns rättigheter inom varenda åtgärder såsom rör unge tillsammans med funktionsnedsättning.

små människor existerar rättighetsbärare, samt deras rättigheter i enlighet med FN:s överenskommelse ifall barnets rättigheter (barnkonventionen) bör tillförsäkras. Exempelvis bör detta likt bedöms artikel barnets bästa inom inledande grabb beaktas nära varenda åtgärder likt rör ungar.

Det gör processen mer förutsägbar och även mer rättssäker eftersom

Åtgärder till stärkt korrekt mot personlig assistans

Regeringen äger tagit flera initiativ till för att stärka rätten mot personlig assistans samt säkerställa för att den personliga assistansen präglas från upphöjd standard. Bestämmelser besitter införts liksom innebär för att all hjälp tillsammans dem primär behoven andning samt måltider inom struktur från sondmatning bör grunda korrekt mot personlig assistans (prop.

/). Lagändringarna trädde inom kraft den 1 juli Regeringen besitter vidare tagit emot betänkandet ifall Stärkt riktig mot personlig assistans - Ökad rättssäkerhet på grund av unge, fler elementär behov samt tryggare sjukvårdande insatser (SOU ) tillsammans förslag vid hur rätten mot personlig assistans på grund av behov från hjälp tillsammans med tillsyn är kapabel stärkas samt angående föräldraansvaret nära bedömningen från barns korrekt mot personlig assistans.

Syftet existerar för att öka kontinuiteten samt förutsägbarheten inom personlig assistans samt assistansersättningen. Betänkandet existerar remitterat. Riksdagen tillkännagav den 26 november för att regeringen skyndsamt bör ta initiativ mot enstaka analys liksom äger en statligt helhetsansvar på grund av personlig assistans liksom mål (bet.

/SoU10, rskr. /).

Dagens delade huvudmannaskap på grund av personlig assistans

Personlig assistans

Personer likt omfattas från lagen () angående stöd samt service mot vissa funktionshindrade, förkortad LSS, äger riktig mot vissa specifika insatser angående dem behöver sådan hjälp inom sin livsstil samt deras behov ej tillgodoses vid annat sätt.

Målet är att Sverige, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund

Den enskilde bör genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor, samt verksamheten bör främja lika rättigheter inom levnadsvillkor samt full delaktighet inom samhällslivet tillsammans med målet för att den enskilde får tillfälle för att leva likt andra. Verksamheten bör artikel från god standard samt bedrivas inom samarbete tillsammans med andra berörda samhällsorgan samt myndigheter.

Vidare bör verksamheten artikel grundad vid respekt på grund av den enskildes självbestämmanderätt samt integritet, samt den enskilde bör inom största tänkbara utsträckning ges effekt samt medbestämmande ovan insatser såsom ges. Kvaliteten bör fortlöpande utvecklas samt säkras. i enlighet med 9 § 2 LSS existerar ett från dessa insatser biträde från personlig assistent alternativt ekonomiskt stöd mot skäliga kostnader på grund av sådan assistans, mot den sektion nödvändigheten från stöd ej täcks från beviljad assistanstimmar i enlighet med 51 kap.

socialförsäkringsbalken. tillsammans personlig assistans avses i enlighet med 9 a § inledande stycket LSS en personligt designat stöd vilket ges från en begränsat antal personer åt den likt vid bas från stora samt varaktiga funktionshinder behöver hjälp tillsammans med andning, sin personliga hygien, måltider, för att klä från samt vid sig, för att kommunicera tillsammans andra alternativt ytterligare hjälp likt förutsätter detaljerad kunskaper angående den funktionshindrade (grundläggande behov).

från andra stycket inom paragrafen framgår för att den liksom besitter behov från personlig assistans till sina primär behov även äger korrekt mot sådan bidrag på grund av andra personliga behov ifall behoven ej tillgodoses vid annat sätt. angående ett individ behöver personlig assistans på grund av elementär behov liksom inom medelvärde omfattar mer än 20 timmar inom veckan, kunna denne alternativt denna äga riktig mot statlig assistansersättning (51 kap.

socialförsäkringsbalken).Diagram: Antal individer tillsammans assistansersättning samt kommunal personlig assistansKälla: Försäkringskassan, SocialstyrelsenÅr ägde 13 personer assistansersättning. Gruppen utgörs från 6 kvinnor samt 7 män inom åldern 20 tid samt äldre, samt från 1 flickor samt 1 pojkar inom åldern tid. kalenderår beviljades kvinnor inom medelvärde timmar per sju dagar samt män timmar.

att timschablonen höjs med 4,35 kronor i års nivå

inom oktober ägde 5 personer beslut ifall kommunal personlig assistans. Den totala kostnaden till assistansersättningen tid plats drygt 27 miljarder kronor. tid plats kostnaden 12 miljarder kronor till kommunal assistans inklusive 4,5 miljarder kronor inom medfinansiering mot den assistansersättningen.

Uppdrag ifall kunskapsstöd

Det finns svårigheter såsom existerar förknippade tillsammans med bedömningen från stödbehov till rätten mot personlig assistans samt detta lyfts ofta fram från dem assistansberättigade för att bedömningen är kapabel existera integritetskränkande.

Regeringen äger därför bedömt för att detta finns skäl för att titta ovan hur en kunskapsstöd förmå utformas liksom förmå ge handläggare vägledning samt stöd inom arbetet tillsammans för att registrera behov samt utföra bedömningen från behov mer begriplig på grund av den enskilde. Regeringen besitter på grund av intention för att lämna en myndighetsuppdrag ifall kunskapsstöd på grund av analys från rätten mot assistansersättning såsom bör redovisas senast inom juni

Motivet mot detta delade huvudmannaskapet

Införandet från insatsen personlig assistans plats ett viktig reform då LSS bland annat ersatte samt utvidgade den tidigare lagstiftningen ifall särskilda omsorger ifall mentalt utvecklingsstörda.

Insatsen ägnades därför stort utrymme inom propositionen Stöd samt service mot funktionshindrade (prop. / s. ).

Motivet mot detta delade huvudmannaskapet, då assistansreformen infördes, fanns för att detta behövde skapas en finansieringssystem likt innebar för att staten avlastade kommunerna till dem mer grundlig kostnader såsom personlig assistans är kapabel innebära. Särskilt gällde detta små kommuner var ekonomin kunde påverka benägenheten för att ge insatsen ifall detta fanns flera personer tillsammans med funktionsnedsättning vilket behövde personlig assistans (prop.

/, s. 68). kalenderår föreslog regeringen inom propositionen Vissa problem att diskutera angående personlig assistans (prop. /) för att kommunerna även skulle svara till kostnader till dem inledande 20 timmarna per sju dagar inom assistansersättningen medan staten svarade på grund av överstigande 20 timmar. en delat kostnadsansvar skulle dels stimulera kommunerna för att testa nödvändigheten från andra insatser utifrån den enskildes behov, dels bygga upp alternativ mot personlig assistans på grund av ökad valfrihet samt bibehållen integritet.

Riksdagen avgjorde inom enlighet tillsammans med regeringens förslag.

Kommunens ansvar

Kommunerna ansvarar till stöd- samt serviceinsatser i enlighet med LSS, tillsammans med undantag på grund av rådgivning samt annat personligt stöd såsom existerar enstaka arbetsuppgift på grund av regionerna. då detta gäller insatsen personlig assistans delar stat samt kommuner vid ansvaret till beslut samt finansiering.

Den likt behöver personlig assistans liksom uppgår mot 20 timmar primär behov per sju dagar kunna ett fåtal insatsen från sin samhälle, antingen vilket biträde från personlig assistent alternativt såsom ekonomiskt stöd mot skäliga kostnader till sådan assistans. Den enskilde kunna inom detta senare fallet anlita ett privat aktör tillsammans med tillåtelse ifrån Inspektionen på grund av vård samt vård (IVO) alternativt egen anställa sina personliga assistenter.

Kommunen äger en basansvar på grund av insatsen, liksom bl.a. innebär för att kommunen ständigt existerar ansvarig för att anordna insatsen ifall den enskilde begär detta. inom basansvaret (prop. / s) ingår även för att tillhandahålla personlig assistans alternativt för att finansiera den ifall detta uppstår en temporärt utökat behov från personlig assistans, mot modell beneath ett semesterresa alternativt då ordinarie assistent existerar sjuk.

Kommunen besitter en uppföljnings- samt samordningsansvar

Kommunen äger även en samordningsansvar vid därför sätt för att kommunen bör verka till för att insatser såsom bör tas upp inom individuella planer i enlighet med LSS samordnas.

En av fördelarna med ett statligt huvudmannaskap är att det skulle bidra till att bedömningarna och besluten inte varierar oavsett var i landet den assistansberättigade befinner sig

Förutom för att kommunen besitter en samordningsansvar på grund av LSS samt ansvar till för att kvaliteten inom verksamheterna systematiskt samt fortlöpande utvecklas samt säkras, hör detta mot kommunens övning för att fortlöpande följa upp vilka såsom omfattas från lagen, vilka deras behov från stöd samt service existerar, verka till för att dem får sina behov tillgodosedda samt informera ifall syfte samt medel på grund av verksamheten (15 § 1 samt 2 LSS).

Försäkringskassan ansvarar till assistansersättningen

Den vilket behöver personlig assistans på grund av sina primär behov tillsammans inom medelvärde mer än 20 timmar per sju dagar äger riktig mot assistansersättning i enlighet med socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan existerar ansvarig till för att besluta angående samt erlägga ut assistansersättning.

Den enskilde kunna välja ifall han alternativt denna önskar nyttja assistansersättningen på grund av inköp från personlig assistans från enstaka privat aktör tillsammans med tillåtelse ifrån IVO alternativt på grund av för att egen anställa sina personliga assistenter. Den enskilde förmå även begära för att kommunen anordnar assistans inom enlighet tillsammans kommunens basansvar.

Bestämmelser inom LSS såsom avser utförandet från personlig assistans tillämpas även vid personlig assistans i enlighet med socialförsäkringsbalken. till för att Försäkringskassan bör behärska handlägga assistansersättningen finns även bestämmelser inom 51 kap. socialförsäkringsbalken angående förmånstiden, kalkyl, omprövning samt överföring från assistansersättning.


  • vad menas  tillsammans med statligt huvudmannaskap

  • Motsvarande bestämmelser saknas inom LSS.

    Ansvar på grund av tillsyn, metodutveckling samt statistikframställning

    IVO ansvarar på grund av tillsyn ovan personlig assistans. till för att bedriva aktivitet tillsammans med personlig assistans behövs tillåtelse från IVO (23 § LSS). Kommuner likt bedriver aktivitet tillsammans med personlig assistans samt den likt egen anställer sina personliga assistenter bör utföra ett registrering mot myndigheten innan assistenterna påbörjar sitt jobb.

    Socialstyrelsen ansvarar bland annat till problem att diskutera vilket rör stöd samt service mot funktionshindrade i enlighet med LSS. Myndighetens övning existerar för att främja utvecklingen från metoder samt arbetsformer samt systematiskt testa samt bedöma konsekvens samt effekter från insatser i enlighet med LSS. Myndigheten äger även ansvar till statistikframställning inom området.

    Behovet från ett utredning

    Problem tillsammans detta nuvarande delade huvudmannaskapet

    Problematiken kring detta delade huvudmannaskapet till personlig assistans besitter belysts inom flera statliga utredningar.

    Frågan äger även tagits upp inom myndighetsrapporter samt från funktionshindersorganisationer. LSS-kommittén konstaterade inom betänkandet chans för att leva likt andra - färsk team ifall stöd samt service mot vissa personer tillsammans med funktionsnedsättning (SOU ) för att detta dubbla huvudmannaskapet bidragit mot för att ingen besitter en omfattande ansvar till kvaliteten inom utförandet från den personliga assistansen alternativt till dem samlade kostnaderna.

    inom betänkandet granskning från insatser i enlighet med LSS samt assistansersättningen (SOU 88) fanns utredarens slutsatser dels för att detta delade huvudmannaskapet försvårar möjligheterna för att följa upp vilka såsom omfattas från LSS samt vilket deras behov från stöd samt service existerar, dels för att kommunen samt staten är kapabel utföra helt olika bedömningar då detta gäller ett persons korrekt mot personlig assistans.

    Skollagen medger både offentliga (kommun, region och stat) och enskilda huvudmän för skolan (2 kap

    Ytterligare bekymmer vilket lyftes fram plats den dubbla handläggningen samt för att detta delade ansvaret mellan numeriskt värde huvudmän inneburit särskilda svårigheter då detta gäller för att ge en likvärdigt stöd. Vidare problematiserades för att kommunerna äger erhålla ekonomiska incitament på grund av för att satsa vid samt stärka kvaliteten inom andra LSS-insatser då nödvändigheten kunna tillgodoses genom den statliga assistansersättningen.

    Utredningens erfarenheter ifrån möten tillsammans med brukarorganisationer, företrädare till anordnare samt arbetsmarknadsorganisationer plats vidare för att detta delade huvudmannaskapet innebär för att detta råder oklarheter till personer liksom ansöker ifall personlig assistans ifall vem såsom bör ta ansvar till insatsen. Inspektionen till socialförsäkringen (ISF) konstaterar för att detta delade huvudmannaskapet leder mot administrativt merarbete på grund av både Försäkringskassan samt kommunerna samt därmed merkostnader till samhället (Assistansersättning samt kommunala stöd mot personer tillsammans funktionsnedsättning, ) samt mot oklarheter angående hur olika myndigheters beslut bör relateras mot varandra samt inom förhållande mot assistansersättningen (Assistansersättningen, ).

    Uppföljning är kapabel artikel svår för att genomföra

    I LSS ordineras för att den enskilde inom största tänkbara utsträckning bör ges påverkan samt medbestämmande ovan insatsen liksom ges samt för att verksamheten bör existera från god standard, strukturerad samt fortlöpande utvecklas, säkras (6 §) samt dokumenteras (21 a §). inom betänkandet granskning från insatser i enlighet med LSS samt assistansersättningen (SOU ) framhålls för att den koppling likt finns mellan assistansersättning samt LSS existerar nödvändig vid flera sätt samt särskilt då detta gäller uppföljningen från för att dem vilket tillhör personkretsen får detta stöd dem existerar inom behov från.

    Samtidigt påpekas för att uppgiften inom praktiken existerar svår för att genomföra då huvudmannaskapet till den personliga assistansen existerar älvbestämmande samt delaktighet besitter varit drivande till utvecklingen från personlig assistans samt vikten från för att egen ett fåtal påverka vem vilket ger stödet samt då detta ges. ett återkommande fråga ifall detta delade huvudmannaskapet på grund av personlig assistans besitter dock rört svårigheterna för att att fatta beslut eller bestämma något ifall insatsen utförs tillsammans tillräcklig standard.

    ISF menar inom rapporten Brister inom lagar samt tillämpning () för att detta kunna finnas assistansberättigade, exempelvis små människor alternativt personer tillsammans reducerad beslutsförmåga, likt vid bas från sin funktionsnedsättning är kapabel sakna förutsättningar till för att värdera kvaliteten, samt för att detta finns enstaka inbyggd målkonflikt inom systemet mellan den enskildes riktig för att avgöra ovan sin personliga assistans samt detta allmännas ansvar till för att insatser ges tillsammans med god standard.

    tillfälle mot självbestämmande samt delaktighet existerar dock lika betydelsefullt på grund av samtliga oavsett vilken beslutskapacitet man besitter då kvaliteten vid insatsen bör följas upp. inom lagen tas dock ingen hänsyn mot skillnader mellan olika assistansberättigades förutsättningar för att vid personlig grabb utföra enstaka sådan analys.

    Uppdraget för att föreslå statligt huvudmannaskap till personlig assistans

    Det äger demonstrerat sig artikel problematiskt för att dela ansvaret till personlig assistans mellan numeriskt värde huvudmän. Uppdraget existerar därför för att analysera för- samt nackdelar tillsammans med en förändrat huvudmannaskap till personlig assistans samt bl.a.

    ta ställning mot hur en statligt huvudmannaskap förmå utformas såsom innebär ett mer ändamålsenlig reglering samt vilket skapar långsiktiga samt stabila förutsättningar på grund av god standard, övervakning, uppföljning samt rättssäkerhet. nära en statligt huvudmannaskap existerar utgångspunkten för att Försäkringskassan bör artikel huvudman till personlig assistans.

    Utredaren bör även fundera alternativa lösningar mot en statligt huvudmannaskap. plats samt ett från dem lösningar vilket utredaren föreslår bör innehålla konsekvensbeskrivningar vad gäller organisatoriska samt finansiella förändringar samt nödvändiga författningsförslag. Regeringens granskning existerar för att avsikt samt syfte i enlighet med LSS fortsatt bör gälla.

    Personlig assistans i enlighet med LSS samt assistansersättningen liksom existerar ett socialförsäkringsförmån regleras inom dygn ej vid identisk sätt. nära utformandet från en statligt huvudmannaskap behöver detta därför klargöras vad dessa skillnader innebär samt vilka förändringar vilket existerar nödvändiga på grund av för att behärska reglera den personliga assistansen.

    inom uppdraget ingår även för att noga utreda förutsättningarna till för att den likt beviljas personlig assistans får detta stöd likt behövs samt för att insatsen existerar från god standard. detta existerar betydelsefullt till en likvärdigt samt rättssäkert stöd samt målet angående för att den enskilde får chans för att leva såsom andra.

    Den enskildes möjligheter mot självbestämmande samt delaktighet existerar centrala samt bör värnas. Utredaren bör därför
    - analysera för- samt nackdelar tillsammans med förändrat huvudmannaskap på grund av personlig assistans,
    - föreslå hur en statligt huvudmannaskap kunna utformas såsom innebär ett ändamålsenlig reglering samt liksom hållbart ger stabila förutsättningar till god standard, övervakning, uppföljning samt rättssäkerhet,
    - lämna förslag angående vad såsom bör ingå inom Försäkringskassans ansvar vilket huvudman samt samverkansformer tillsammans med andra huvudmän,
    - förklara organisatoriska samt finansiella förändringar samt beräkna kostnaderna till finansiering inom en statligt huvudmannaskap,
    - reflektera förslag mot alternativa lösningar mot en statligt huvudmannaskap, förklara organisatoriska samt finansiella förändringar samt beräkna kostnaderna samt finansiering till personlig assistans till fanns samt enstaka från dem alternativa lösningar såsom föreslås,
    - undersöka vilka förändringar likt behövs inom LSS, socialtjänstlagen () samt socialförsäkringsbalken på grund av för att personlig assistans inom en statligt huvudmannaskap bör behärska genomföras,
    - analysera Socialstyrelsens kunskapsuppdrag samt uppgift ifall statistikframställning samt, angående detta finns behov, lämna förslag vid hur uppdragen bör genomföras tillsammans Försäkringskassan vilket huvudman till personlig assistans,
    - kartlägga samt analysera hur kommunerna arbetar tillsammans standard samt uppföljning från insatsen personlig assistans,
    - föreslå hur insatsen personlig assistans bör följas upp samt hur insyn inom verksamheten bör säkerställas på grund av för att insatsen bör hålla god standard tillsammans med respekt på grund av den enskildes självbestämmande samt delaktighet,
    - lämna nödvändiga författningsförslag.

    Överföring från beslut angående personlig assistans

    Utgångspunkten existerar för att personer såsom inom ljus besitter beslut ifall personlig assistans i enlighet med LSS bör behålla sin korrekt mot personlig assistans inom en statligt huvudmannaskap. Beslut likt ligger mot bas på grund av beviljande från kommunal assistans är kapabel emellertid artikel skapade vid olika sätt samt skiljer sig åt även inom utformningen jämfört tillsammans beslut angående assistansersättning i enlighet med socialförsäkringsbalken.

    mot resultat från uppdraget ifall statligt huvudmannaskap behöver utredaren därför kartlägga hur kommunala beslut existerar skapade i enlighet med 9 a § LSS samt värdera hur ett undre gräns till riktig mot personlig assistans kunna regleras.

    att kommunerna ska fortsätta att utföra personlig assistans om den enskilde begär det

    inom detta kontext existerar förutsägbarhet samt rättssäkerhet till den enskilde samt stöd inom beslutsfattandet viktiga avvägningar. till detta fall för att kommunala beslut ifall personlig assistans bör föras ovan mot en statligt huvudmannaskap bör detta ske utan ansökningsförfarande. inom uppdraget ingår ej för att därutöver föreslå några förändringar vilket påverkar den enskildes korrekt mot personlig assistans.

    detta finns ingen fastställd undre gräns till hur grundlig dem primär behoven bör artikel på grund av för att den enskilde bör äga riktig mot personlig assistans i enlighet med LSS (prop. / s. 75). inom förarbetena mot 9 § menade regeringen för att något krav vid för att stödbehovet bör äga viss tidsmässig omfattning ej föreligger, dock för att tidsfaktorn självfallet äger innebörd.

    Ju större nödvändigheten existerar desto mer talar omständigheterna till ett korrekt mot personlig assistans. Regeringen anförde även för att tillsammans "omfattande behov från stöd alternativt service" avsågs både kvantitativa samt kvalitativa aspekter. Vissa stödinsatser från speciell art bör betraktas såsom grundlig även ifall tidsåtgången existerar mindre.

    Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) äger inom enstaka dom uttalat för att tidsfaktorn besitter innebörd inom bedömningen från nödvändigheten från hjälp, även ifall detta ej existerar möjligt för att fastställa någon generell undre gräns. enstaka samlad individuell evaluering behöver göras var såväl kvantitativa såsom kvalitativa aspekter måste beaktas (RÅ ref. 57).

    inom enstaka ytterligare dom ifrån HFD äger omfattningen från behov till för att beviljas personlig assistans varit uppe till prövning. i enlighet med avgörandet plats en hjälpbehov ifall tre timmar per sju dagar avseende hygien ej tillräckligt grundlig på grund av för att medföra riktig mot personlig assistans (HFD ref. 13). Vissa kommuner äger tagit fram riktlinjer på grund av antalet timmar elementär behov vilket behövs till för att den enskilde bör ett fåtal riktig mot personlig assistens.

    Riktlinjerna syftar mot för att ge biståndshandläggaren stöd samt vägledning utifrån den praxis liksom finns vid området. detta finns dock ej någon samlad inspelade eller skrivna bevis angående hur varenda enskild samhälle beslutar angående rätten mot personlig assistans. Utredaren behöver dock analysera konsekvenserna från för att kommunala beslut samt assistansersättning kunna skilja sig åt samt beakta nödvändigheten från för att titta ovan dem överförda besluten till eventuella anpassningar mot assistansersättningens bestämmelser.

    Omprövning från Försäkringskassan bör ske vid en likvärdigt sätt oavsett hur besluten ursprungligen fattades. detta existerar från massiv vikt för att dem förslag liksom lämnas, likt exempelvis övergångsbestämmelser, utformas vid en sådant sätt för att dem individer liksom omfattas från förändringen inom sålunda små utsträckning såsom möjligt påverkas negativt nära ren bör därför
    - kartlägga samt undersöka hur beslut är kapabel föras ovan ifrån kommunen mot Försäkringskassan samt hur besluten existerar utformade,
    - analysera konsekvenserna från för att beslut angående kommunal assistans kunna skilja sig ifrån beslut angående assistansersättning,
    - lämna förslag ifall hur distribution samt anpassningar från kommunala beslut ifall personlig assistans mot assistansersättningen i enlighet med socialförsäkringsbalken är kapabel genomföras,
    - undersöka nödvändigheten från ändringar inom sekretesslagstiftningen till för att behärska föra ovan kommunala beslut mot ett fräsch huvudman,
    - kartlägga kommunernas riktlinjer samt praxis angående ett undre gräns på grund av beslut ifall personlig assistans i enlighet med 9 a § LSS,
    - analysera samt föreslå vilken undre gräns såsom bör gälla till beslut ifall personlig assistans i enlighet med 9 a § LSS,
    - lämna nödvändiga författningsförslag.

    Försäkringskassans organisation samt uppgifter

    Med en statligt huvudmannaskap till personlig assistans följer nya information till Försäkringskassan samt därför behöver verksamhetens arrangemang såväl såsom dem introduktion åtgärder likt myndigheten behöver utföra på grund av för att behärska föra ovan kommunala beslut angående assistans mot assistansersättningen noga belysas.

    Försäkringskassan behöver även ges förutsättningar för att vid en effektivt sätt hantera den förändring liksom övergången från uppgiften medför. Utredaren behöver även noga titta ovan myndighetens behov från tillgångar tillsammans anledning från den nya ren bör därför
    - analysera vilka information vilket bör ingå inom Försäkringskassans uppgift samt nära behov lämna förslag mot ändringar alternativt tillägg inom myndighetens instruktion samt inom socialförsäkringsbalken,
    - analysera samt redovisa hur Försäkringskassans övriga verksamheter påverkas från en statligt huvudmannaskap,
    - ta fram ett strategi till hur övergången från kommunala beslut är kapabel ske vid en till myndigheten effektivt sätt samt till för att minska risken till negativa effekter till den enskilde,
    - beräkna handläggnings- samt administrationskostnader samt övriga kostnader på grund av information likt en statligt huvudmannaskap medför,
    - lämna nödvändiga författningsförslag.

    Kommunens medfinansiering samt basansvar på grund av personlig assistans

    I ljus existerar finansieringsansvaret till assistansersättningen delat, samt kommunerna står på grund av dem inledande 20 assistanstimmarna per sju dagar samt mottagare.

    tid uppgick kommunernas medfinansiering från assistansersättningen mot totalt 4 miljoner kronor alternativt drygt kronor per mottagare. Kommunerna stod därmed till 16 andel från den totala kostnaden på grund av assistansersättningen, likt uppgick mot drygt 27 miljarder kronor. Medfinansieringen infördes samt motivet fanns för att stimulera kommuner för att tillhandahålla sina medborgare attraktiva LSS-insatser samt insatser inom övrigt.

    inom propositionen Vissa problem att diskutera ifall personlig assistans (prop. /) bedömde regeringen för att risken på grund av för att kommuner skulle verka till för att personer tillsammans funktionsnedsättning får assistansersättning inom stället på grund av för att tillhandahålla andra kommunala insatser tillsammans med god standard skulle öka utan ett medfinansiering.

    LSS-utredningen äger fört fram för att en slopande från medfinansiering skulle minska komplexiteten inom systemet, samt detta saknas även belägg till för att medfinansieringen förbättrat resurser vid samt kvaliteten inom dem LSS-insatser likt kommunerna erbjuder. Även ISF varnar till för att dagens struktur kunna producera ekonomiska drivkrafter mellan kommunerna samt staten såsom är kapabel begränsa alternativt tränga undan liknande insatser likt inom vissa situationer skulle behärska ge större självständighet samt delaktighet än personlig assistans.

    Regeringen bedömer för att detta behöver skapas enstaka situation likt begränsar övervältring från ansvar mellan olika huvudmän samt liksom reducerar risken till för att resurser vid insatser tillsammans god standard inom LSS är kapabel försämras. inom uppdraget ingår därför för att noga utreda ansvaret mellan stat samt samhälle till för att valet från stödinsats bör styras utifrån den funktionsnedsatta personens behov samt önskemål samt ej utifrån ekonomiska incitament ifrån ansvariga ångspunkten på grund av uppdraget existerar vidare för att den enskilde ej bör riskera för att vandra miste angående nödvändigt hjälp på grund av för att detta saknas privata tjänsteleverantör var den enskilde bor alternativt på grund av för att den anlitade utföraren från olika skäl avslutas tillsammans sin enstaka äger inom ljus en basansvar till personlig assistans vilket bland annat innebär för att kommunen ständigt bör artikel beredd för att anordna assistans ifall den enskilde begär detta (prop.

    / s. 73). Skillnaden tillsammans en statligt huvudmannaskap på grund av personlig assistans skulle existera för att kommunen ansvarar till för att anordna ett position såsom dem själva ej existerar huvudman på grund av samt beslutar angående, dock vilket dem måste äga beredskap för att utföra. dem juridiska förutsättningarna till ett sådan konstruktion behöver utredas samt hur detta påverkar den kommunala självstyrelsen.

    Utredaren bör därför
    - undersöka för- samt nackdelar tillsammans en delat ansvar mellan huvudmän på grund av medfinansiering från personlig assistans samt, angående detta bedöms ändamålsenligt, föreslå nivå vid medfinansiering samt ange motiv såsom ligger på baksidan förslaget,
    - undersöka dem juridiska förutsättningarna till för att kommunerna bör behärska anordna personlig assistans nära statligt huvudmannaskap samt hur konstruktionen påverkar den kommunala självstyrelsen,
    - lämna dem förslag vilket behövs på grund av för att reglera kommunens ansvar för att anordna personlig assistans samt föreslå ett ändamålsenlig reglering, angående detta anses finnas en sådant behov,
    - analysera vilka effekter såsom utredarens förslag får vid utjämningssystemet på grund av LSS-insatser,
    - nära behov föreslå förändringar inom utjämningssystemet samt redovisa konsekvenserna samt beräkna hur kostnader samt inkomster påverkas,
    - lämna nödvändiga författningsförslag.

    Konsekvensbeskrivningar

    Utredaren bör förklara samt kvantifiera dem samhällsekonomiska effekterna från dem förslag vilket lämnas.

    dem offentligfinansiella effekterna från förslagen bör beräknas. Konsekvenser till den kommunala självstyrelsen samt ekonomiska konsekvenser på grund av stat, kommuner samt regioner bör beskrivas samt beräknas.I 14 kap. 3 § regeringsformen anges för att enstaka inskränkning från den kommunala självstyrelsen ej bör vandra utöver vad såsom existerar nödvändigt tillsammans hänsyn mot ändamålen.

    detta innebär för att ett proportionalitetsprövning bör göras beneath lagstiftningsprocessen. ifall något från förslagen inom betänkandet påverkar detta kommunala autonomi bör därför, utöver dess konsekvenser, även dem särskilda avvägningar likt lett fram mot förslaget särskilt förslag likt lämnas bör föregås från ett bedömning från samhällsekonomiska effekter vilket tar hänsyn mot samt beskriver dem effekter vilket uppstår nära omfördelning från ansvar samt kostnader mellan stat, kommuner samt individer.

    lämna förslag som säkerställer ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem som utgår från patienter och tar hänsyn till medarbetares behov, föreslå en genomförandeplan med tidsplan för hur staten stegvis och långsiktigt helt eller delvis kan ta över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården, och

    dem förslag vilket utredaren bör lämna syftar mot för att producera långsiktiga samt stabila förutsättningar till insatsen personlig assistans såsom existerar kostnadsmässigt hållbara. chansen för att säkerställa enstaka god övervakning på grund av en effektivt samt rättssäkert nyttjande från personlig assistans bör även speciell granskning från kostnader till Försäkringskassans ledning bör lämnas samt en förslag mot hur dessa kostnader bör kunna även finnas skäl likt talar emot för att förändra nuvarande ordning tillsammans med en delat huvudmannaskap mellan stat samt samhälle.

    Förändringar förmå producera nya bekymmer på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning såsom behöver stabila förutsättningar. bekymmer förmå uppstå tillsammans med för att hitta alternativ mot personlig assistans alternativt för att samordna insatser likt utförs från enstaka ytterligare huvudman. Därför behöver utredaren noga analysera konsekvenserna från en statligt ren bör vidare särskilt beakta konsekvenser från dem förslag vilket lämnas ur en funktionshindersperspektiv utifrån bl.a.

    FN:s överenskommelse angående rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning samt FN:s Agenda samt ur en barnperspektiv, utifrån bl.a. vensanalysen avseende jämställdhet bör förklara förslagens eventuella skillnader inom konsekvens till kvinnor samt män samt flickor samt pojkar, såväl till brukare samt personliga assistenter såsom till vårdnadshavare samt anhöriga.

    Arbetets genomförande, kontakter samt rapport från uppdraget

    Viktiga ställningstaganden såsom äger gjorts nära utformningen från förslag mot statligt huvudmannaskap samt ansvar samt roller på grund av dem olika aktörer likt huvudmannen bör samverka tillsammans bör beskrivas. Utredaren bör inom sitt jobb beakta förslagen inom betänkandet Stärkt riktig mot personlig assistans på grund av stöd nära egenvård, nära tillsyn samt på grund av små människor (SOU ) samt dem remitterade delarna från betänkandet granskning från insatser i enlighet med LSS samt assistansersättningen (SOU ) samt remissvaren vid ren bör ge situation på grund av Försäkringskassan samt andra berörda myndigheter, Sveriges Kommuner samt Regioner, assistansanordnare, organisationer till assistansanvändare samt funktionshindersorganisationerna för att bidra tillsammans med insikt samt för att framföra sina synpunkter beneath utredningens gång.

    Vidare existerar detta från massiv vikt för att även företrädare till riksdagspartierna ges situation för att framföra sina synpunkter beneath tiden såsom utredningen pågår. Utredaren bör hålla Regeringskansliet (Socialdepartementet) informerat ifall hur arbetet fortskrider. Uppdraget bör redovisas senast den 1 mars (Socialdepartementet)