Djur anpassade till sin miljö

Anpassning, även kallat adaption, existerar ett genetisk förändring vilket ger högre fitness inom den rådande miljön. Anpassningar kunna antingen artikel strukturella, beteendemässiga alternativt fysiologiska. Strukturella anpassningar existerar förändringar likt påverkar organismens fysiska struktur likt mot modell skelettkonstruktionen.

Beteendemässiga anpassningar existerar förändringar såsom leder mot för att beteendet ändras vid en fördelaktigt sätt, mot modell en effektivare födosöksbeteende. Fysiologiska anpassningar existerar sådant likt förbättrar organismens fysiologiska funktioner såsom tillväxt, homeostas, vätskebalans samt för att tillverka gift.

Denna forskningsartikel utforskar de olika anpassningarna och överlevnadsstrategierna som används av små vilda djur för att trivas i sina respektive miljöer

Definitioner samt konflikter

[redigera | redigera wikitext]

Anpassning används både då man talar angående upprätthållandet från enstaka egenskap liksom ger högre fitness jämfört tillsammans med alternativa attribut samt förändringen från enstaka egenskap likt leder mot ökad fitness vilket innebär för att detta både förmå artikel en tillåtelse samt ett process.

Skilda intressen mellan evolutionsbiologer, likt oftast intresserar sig på grund av dem historiska aspekterna samt uppkomsten från anpassningarna, samt ekologer, såsom oftast intresserar sig till för tillfället befintlig anpassningar samt upprätthållandet från dessa, besitter skapat flera konflikter samt diskussioner angående definitionen från anpassning samt man existerar ännu ej överens.^[1]

Olika typer från definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Gould samt Vrba önskar skilja vid attribut vilket uppkommit på grund av den roll dem används till idag samt attribut liksom uppkommit till enstaka ytterligare roll än vilket den används mot idag (se exaptationer) samt definierar anpassningar likt ”egenskaper byggda från naturlig selektion på grund av dess nuvarande roll förmå kallas anpassningar”.^[2].

Definitionen fokuserar alltså vid uppkomsten från egenskapen. för att detta existerar svårigheter inom för att titta då enstaka anpassning slutar samt enstaka exaptation börjar, för att detta oftast existerar omöjligt för att känna till den ursprungliga funktionen inom ett beteendemässig egenskap samt för att varenda attribut existerar exaptationer bara man går tillräckligt långt åter inom tiden existerar modell vid argument mot dessa begrepp.^[1]

Harvey samt Pagel anser för att till för att behärska kalla ett egenskap enstaka anpassning måste den äga evolverat fram likt enstaka respons mot ett bestämd selekterande kraft samt artikel apomorf till gruppen.

Skulle egenskapen artikel plesiomorf anser dem för att den bör kallas exaptation ifall man ej tar tillsammans all kladen.^[3]. Harvey samt Pagel önskar även dem ett fåtal tillsammans med en historiskt perspektiv vid anpassning dock definitionen medför hinder vilket för att man måste uppleva mot fylogenin på grund av för att behärska besluta angående enstaka karaktär existerar enstaka anpassning alternativt enstaka exaptation.

Sober menar för att ”A existerar ett anpassning till enstaka övning T inom population P ifall, samt bara ifall, A sprider sig inom P på grund av för att detta existerar selektion på grund av A var dem selektiva fördelarna från A berodde vid för att A hjälpte mot för att utföra arbetsuppgift T”.^[4] Denna definition inriktar sig istället vid för att skilja anpassade attribut samt anpassning.

denne menar för att anpassning endast bör användas till processen samt ej på grund av själva egenskapen.

Bocks säger för att ”en anpassning existerar alltså enstaka funktion hos enstaka organism vilket samverkar operativt tillsammans vissa faktorer dess omgivning sålunda för att individen överlever samt reproducerar sig”.^[5] enstaka definition likt undviker dem historiska aspekterna samt fokuserar mer vid upprätthållandet från egenskaperna.

Svårigheterna existerar för att ta reda vid vilka fenotypiska attribut vilket karaktäriserar anpassningar.

Nu visar en global studie att förändringen i tajmingen mellan växter och djur går allt snabbare

Mitchells samt Valones definition ”anpassning kunna definieras likt enstaka metod vilken ger den högsta tillväxten per capita beneath givna omständigheter” ^[6] fokuserar ej heller vid dem historiska aspekterna. detta existerar enstaka lätt definition dock detta fullfölja även för att detta blir enstaka sektion oklarheter liksom mot modell vad man bör ställa tillväxten inom relation mot.

Adaptiv evolution

[redigera | redigera wikitext]

Om detta finns enstaka koppling mellan fitness samt enstaka egenskap kommer detta naturliga urvalet (den naturliga selektionen) verka antingen ökande alternativt minskande vid egenskapen beroende vid ifall egenskapen ger bäraren högre alternativt lägre fitness. angående den genetiska förändringen från egenskapen ger ökad reproduktiv succé kommer detta naturliga urvalet verka positivt vid egenskapen.

ifall anpassningen ger individen många högre fitness kommer selektionen existera kraftfull samt anpassningen kommer för att behärska sprida sig fort inom populationen. ^[7]

Samanpassning

[redigera | redigera wikitext]

Samanpassning, alternativt koadaption, existerar ett genetisk förändring liksom ger ökad fitness inom ett interaktion likt är kapabel ske vid flera olika nivåer mot modell mellan arter, kroppsdel alternativt gener.

vid artnivå existerar en typexempel blommor samt pollinatörer, flera interaktioner existerar artspecifika såsom hos fikon samt fikonsteklar. en modell vid samanpassning vid organnivå existerar storleken vid gälarna samt kroppsstorleken hos vattenlevande vilt.

Hittills har forskarna inte haft någon heltäckande bild av hur växter och djur anpassar sig efter varandra i takt med klimatförändringarna

Gälarna måste existera därför stora för att dem förmå ta in tillräckligt tillsammans med syre samt släppa ut koldioxiden liksom bildas dock ej större än vad vilket behövs eftersom bildandet samt upprätthållandet från gälarna kostar energi.^[7] vid gennivå brukar man ofta ta upp kopplingsojämvikt var alleler, ej nödvändigtvis vid identisk kromosom, förekommer tillsammans oftare än vilket man kunna förvänta sig från slumpen.

Generna vilket samanpassats samt tillsammans ger högre fitness kommer även för att selekteras till för att inträffa tillsammans.^[8]

Föranpassning

[redigera | redigera wikitext]

Man säger för att organismer liksom klarar från för att leva inom en habitat trots för att dem tidigare ej utsatts på grund av detta existerar föranpassade, alternativt preadapterade, mot habitatet.

flera arter klarar från för att etablera sig inom habitat vilket liknar deras ursprungliga vilket är kapabel bero vid för att detta finns tillräckligt tillsammans med genetisk variation alternativt fenotypisk plasticitet inom arten på grund av för att klara från dem förändringar liksom detta nya habitatet innebär. Denna förmåga för att etablera sig inom enstaka miljö man egentligen ej existerar anpassad mot kallas ekologisk passning.

Varför vissa arter existerar förbättrad vid för att exploatera nya habitat än andra existerar man ej trygg vid dock enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något såsom kallas ”nischbredd – invasionsframgång” föreslår för att generalister existerar förbättrad än specialister vid för att exploatera nya habitat eftersom detta existerar troligare på grund av generalister för att hitta dem förutsättningar dem kräver inom en nytt habitat^[9][10].

Exaptation

[redigera | redigera wikitext]

Med exaptation menas enstaka egenskap liksom tidigare varit enstaka anpassning mot något annat än vad den används mot idag.

Målen för detta arbetsområde är att du ska veta: Hur växter och djur är anpassade till sina miljöer

en modell vid detta existerar däggdjurens skelett, man tror för att uppkomsten skelett existerar enstaka anpassning mot för att lagra fosfater samt för att den stöttande funktion detta besitter hos landlevande vilt idag existerar enstaka exaptation. detta debatteras ännu angående användandet samt nödvändigheten inom detta formulering likt främst förespråkas från S.J.

Gould samt E.S. Vrba.^[2]

Begränsande faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar existerar ej ständigt optimala vilket äger sin bas inom en antal begränsande faktorer.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Om olika anpassningar existerar bäst vid olika platser kommer migration mellan dessa orsaka missanpassningar eftersom gener vilket ger högre fitness inom detta en området kommer för att ge ett lägre fitness inom detta andra.

existerar selektionen många kraftfull kommer anpassningarna emellertid för att bibehållas eftersom dem missanpassade generna snabbt selekteras bort^[7].

Tid

[redigera | redigera wikitext]

Det kunna ta väldigt utdragen period till ett anpassning för att sprida sig dock ifall selektionen besitter kraftfull effekt vid egenskapen kommer den för att behärska sprida sig snabbt.

äger anpassningen skett vid ett dominant allel kommer den även för att sprida sig fortare eftersom egenskapen ständigt kommer för att uttryckas samt ge högre fitness.^[7]

Förändring

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom miljön ej existerar statisk kommer förutsättningarna kurera tiden förändras samt attribut likt tidigare varit anpassningar kommer ej längre ge ökad fitness samt nya attribut kommer selekteras fram, vid bas från detta kommer anpassningarna ej ständigt artikel optimerade.

Förändringarna förmå ske snabbt alternativt långsamt. Sker förändringen långsamt kommer arter för att behärska samevolvera tillsammans den skiftande miljön. existerar förändringen snabb samt äger massiv effekt, vilket ofta sker nära införande från nya arter, finns fara för att arter dör ut eftersom dem ej hunnit justera sig mot dem nya förutsättningarna.

enstaka anpassning mot för att leva inom enstaka föränderlig habitat existerar fenotypisk plasticitet, förmågan för att ändra sin fenotyp beroende vid miljö. Fenotypisk plasticitet existerar däremot ej ständigt en modell vid anpassning eftersom detta även förmå bero vid naturliga följder från kroppslig samt kemisk resultat.

Avvägning

[redigera | redigera wikitext]

Då enstaka anpassning från ett egenskap leder mot för att enstaka ytterligare egenskap ger lägre fitness till individen kommer dessa verka mot varandra samt detta måste ske enstaka avvägning mellan egenskaperna.

Hur djur kan hitta föda

Detta innebär för att enstaka mutation likt inom sig egen ger upphöjd fitness ej kommer selekteras fram ifall detta leder mot för att ett ytterligare egenskap ger organismen lägre fitness. en typexempel vid detta existerar sekundära sexuella karaktärer vilket ger ökad fitness eftersom detta ger fler parningar dock minskad fitness eftersom dem existerar kostsamma för att bära (se sexuell selektion).^[7]

Fenotypiska begränsningar

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar är kapabel även bli begränsande.

inom samt tillsammans för att ett anpassning besitter skett är kapabel egenskapen ej vandra igen inom evolutionen till för att sedan ta enstaka ytterligare väg, detta naturligt urval kommer för att selektera försvunnen individer vilket skulle artikel mellan olika anpassningar.^[7]

Överdominans

[redigera | redigera wikitext]

Då heterozygositet inom en lokus leder mot ökad fitness samt homozygositet inom identisk lokus leder mot lägre fitness kommer dem heterozygota missanpassningar inom ett population bibehållas.

en typiskt modell vid detta existerar sickelcellanemi var heterozygoter besitter enstaka viss motståndskraft mot malaria samt var dem homozygot recessiva får sickelcellanemi samt homozygot dominanta saknar motståndskraft mot malaria. inom dem områden var malaria förekommer existerar detta därför vanligare tillsammans med sickelcellanemi än inom områden var malaria ej finns.^[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]