Vad är en god demokrati

Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk samt κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre alternativt folkmakt^[1]) existerar en styrelseskick var makten inom enstaka stat alternativt ytterligare organisation utgår ifrån dess medborgare, invånare, deltagare alternativt medlemmar.

Demokrati innehåller numeriskt värde elementär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.^[2][3][4] Demokrati existerar en omtvistat politiskt term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. detta existerar dock oomtvistat för att demokrati innebär för att människor besitter den slutgiltiga makten ovan staten.^[5] inom ett demokrati besitter medborgarna individuella rättigheter såsom bör skydda dem mot statliga ingrepp samt majoritetsförtryck.

Den här texten handlar om demokrati

Sveriges demokrati existerar ett representativ demokrati, vilket innebär för att röstberättigade inom fria samt allmänna omröstning väljer förtroendevaldarepresentanter mot landets beslutande församlingar vilka är kapabel existera både vid område samt statlig nivå.^[6]Direktdemokrati innebär för att besluten istället saknas direkt från röstberättigade.

Direktdemokrati tillämpas bland annat inom föreningar, dock även inom vissa länder såsom Schweiz. Beslutande folkomröstningar existerar enstaka typ från direktdemokrati.^[7]

Sedan år kring existerar demokrati detta styrelseskick likt dem flesta länder uppger sig äga, genom olika demokratimodeller. Demokrati kunna därmed innebära ett sak inom exempelvis Kina samt något annat inom land.

dem liksom förespråkar frikostig demokrati är kapabel påstå för att stater likt ej existerar liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dem saknar politisk demokrati. Socialister, anarkister samt länder vilket förespråkar folkdemokrati kunna å sin blad påstå för att liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dessa saknar finansiell demokrati.

Demokrati kunna förknippas tillsammans med vissa värderingar samt rättigheter. Demokratiska grundtankar såsom framhålls från bland andra Sveriges statsmakt samt riksdag existerar varenda människors lika värde samt rättigheter, tanke samt yttrandefrihet samt respekten till dem mänskliga rättigheterna i enlighet med internationella konventioner.^[6][8]

De flesta demokratiska stater äger grundlagar på grund av för att förhindra för att den politiska makten blir snedfördelad, mot modell genom för att makten existerar delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten samt den bedömning makten.

Återkommande kritiska poänger existerar majoritetsförtryck, för att medborgarna ej besitter period för att sätta sig in inom varenda ämnen, samt för att dem politiska partierna ägnar mer period åt röstfiske än åt för att styra. Intressekonfliktsfrågan existerar även vanlig.

Embryot mot vad likt uppfattas såsom den moderna representativa demokratin uppstod inom västvärlden vid samt talen tillsammans med land i västeuropa samt USA såsom tidiga modell.

beneath talet fördjupades demokratin tillsammans med bland annat kvinnlig rösträtt. Den moderna representativa demokratin äger sedan successivt beneath talet spridit sig ovan världen mot Latinamerika, Afrika, Asien samt mot slutet från århundradet mot före detta socialistländer.

Även angående begreppet demokrati oftast används inom kontexten från politiska stater används detta även inom privata organisationer, då ofta tillsammans hänsyftning vid för att varenda närvarande besitter rösträtt.

inom detta sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre alternativt expertstyre.

Demokrati är kapabel artikel upphov mot konflikter om/när samförstånd samt värdegemenskap byts mot majoritetsstyre. Nära mot hands ligger detta vilket inom marxistisk tankesystem kallas klassmotsättningar, diskriminering samt rasism/sexism.^{[9][citat&#;från&#;källa&#;efterfrågat]}

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet demokrati existerar enstaka sammanfogning från grekiskans δῆμος demos, människor, samt κράτος kratos, styre, tillsammans den ungefärliga betydelsen "folkstyre".

inom svenskan finns termen belagt sedan ^[10]

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Grundläggande drag

[redigera | redigera wikitext]

Demokrati existerar en omtvistat term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. Demokrati används både vilket en politiskt ideal samt tankesystem å en sidan, samt vilket en analytiskt term på grund av för att definiera styrelseskick runt angående inom världen (och historiskt) å andra sidan.^[11]

Trots för att demokrati existerar en omtvistat term enas flera vetenskapsman ifall för att demokrati rör kollektivt beslutsfattande^[12], samt innehåller numeriskt värde elementär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.^[2][3][4] Demokrati besitter beskrivits likt för att omfatta dem liksom påverkas från en kollektivt beslut inom själva beslutet.^[13]

Sveriges riksdag äger definierat sex primär drag på grund av demokrati^[3]:

1. Fria val
2. Mångfald från partier
3. Politiska rättigheter
4. Likhet inför lagen samt rättssäkerhet
5. Mänskliga rättigheter
6. Fungerande statsförvaltning

Vidare anger Sveriges riksdag för att demokratin består från tre värden likt ibland kunna anlända inom konflikt tillsammans med varandra^[4][14]:

Balansen samt den möglich konflikten mellan värdena besitter från statsvetarna Katarina Barrling samt Sören Holmberg benämnts likt "demokratins triangeldrama".^[4][14]

Demokrati bygger vid tre kärnvärden alternativt principer: folksuveränitetsprincipen, samt politisk frihet samt lika rättigheter, var både frihet samt lika rättigheter existerar lika centrala till demokrati.^[15]

Principen angående folksuveränitet innebär för att människor utgör den yttersta grunden till den offentliga makten.^[16] Frihet förmå förstås ur en negativt perspektiv vilket frånvaro från dominans, alternativt inom positiv bemärkelse såsom autonomi alternativt självstyre.

liksom idealtyp fungerar en demokratiskt struktur således för att detta både skapar frihet samt garanterar individers tillfälle för att välja hur dem önskar leva sina liv. i enlighet med statsvetaren Claudia Zilla utgörs demokratins frihetsdimension från för att samtliga såsom lever inom detta demokratiska samhället existerar vid lika villkor underordnade den konstitution samt dem lagar såsom stiftas samt för att ingen står ovan lagen, samtidigt såsom medborgarna samt människor utgör den yttersta grunden till beslutsfattandet.

till för att detta bör fungera behövs ett rättsstat.^[11]

Jämlikhet bör inom sin tur förstås vilket politisk samt medborgerlig lika rättigheter, dvs. för att varenda medborgare besitter identisk medborgerliga samt politiska rättigheter. Medborgerlig likhet innebär likheten inför lagen, medan politisk likhet existerar en status var samtliga medborgare besitter identisk effekt vid detta kollektiva beslutsfattandet.^[11]

Olika typer från analytiska definitioner

[redigera | redigera wikitext]

När bedömare bör att fatta beslut eller bestämma något angående en nation utgör ett demokrati alternativt ej, dvs.

utföra ett analytisk granskning snarare än ett normativ, sålunda finns detta i enlighet med statsvetaren Charles Tilly fyra olika typer från definitioner likt används: konstitutionella, substantiella, procedurdefinitioner samt processorienterade definitioner.^[17]

De vilket använder enstaka konstitutionell definition ser mot landets grundlag samt dem bestämmelser liksom finns rörande politisk handling, människors fri- samt rättigheter, m.m.

angående en lands konstitution innehåller tillräckliga demokratiska element därför definieras detta landet därmed såsom ett demokrati. detta på denna plats sättet för att definiera en nation likt demokrati alternativt ej äger dock ett uppenbar bristande inom för att länders politik samt styrelse inom praktiken tenderar för att skilja sig ifrån vilket såsom står skrivet inom konstitutionen.

nära ett substantiell undersökning iakttar man existensen inom landet samt vilken politik liksom regeringen bedriver. ifall regeringen förordar individens friheter, säkerhet, likhet, ett öppen samhällsdebatt, goda levnadsförhållanden samt fredliga konfliktlösningar sålunda förmå landet anses artikel ett demokrati. Detta oavsett vilket konstitutionen säger.

Problemen tillsammans metoden existerar dels hur målkonflikter mellan dem ovannämnda värdena bör hanteras, dels för att ett sådan definition förhindrar enstaka medvetande från beneath vilka institutionella omständigheter lika rättigheter samt individuell frihet uppstår.^[17]

Den tredjeplats typen från definition, procedurdefinitionerna, siktar in sig vid en urval från sätt liksom landet styrs vid samt avgör utifrån dessa landets demokratiska ställning eller tillstånd.

Ofta utvärderar man hur valen inom landet går mot. Då tittar man vid hur massiv sektion från befolkningen likt röstar, angående detta finns flera genuina politiska alternativ samt angående detta går för att byta statsmakt samt landets politik genom för att omrösta inom allmänna omröstning. enstaka organisation likt använder den denna plats definitionen inom sitt jobb existerar demokratiinstitutet Freedom House.

Problemet tillsammans med den denna plats typen från demokratidefinition existerar för att detta existerar ett relativt snäv bedömning liksom görs, vilket innebär för att man förmå missa antidemokratiska element inom viktiga delar från samhället utanför den politiska sfären.^[17]

En processdefinition från demokratin utgår ifrån enstaka uppsättning processer såsom kurera tiden existerar inom rörelse.

Snarare än för att bara analysera omröstning, därför ser processdefinitionen mot ett större sektion från samhället samt hur dem demokratiska processerna fungerar. Skillnaden existerar för att istället på grund av för att titta mot dem formella kraven vid ett organisation alternativt ett stat därför observeras demokratiska processer inom praktiken samt hur dem faktiskt fungerar.

Några problem att diskutera vilket besvaras existerar ifall samtliga medborgare äger identisk chans för att omrösta, angående dem är kapabel påverka dagordningen samt delta inom detta demokratiska samtalet. Robert Dahl äger tagit fram enstaka känd processdefinition liksom listar fem processkriterier på grund av demokrati: effektivt deltagande, jämlikt röstande, upplyst medvetande, övervakning ovan dagordningen samt inkludering från samtliga vuxna.

Demokratiska stater kan styras på olika sätt

Nackdelen på grund av detta på denna plats sättet för att definiera demokrati existerar för att detta - åtminstone vid nationell nivå - enkel minskas mot enstaka inventering ovan ja- samt nej-frågor. Kritiker äger pekat vid för att en sådant tillvägagångssätt ej tar hänsyn mot för att demokrati ofta existerar ett fråga ifall nyanser, var en nation förmå artikel mer alternativt mindre demokratiskt än en annat.^[17]

Minimalistisk definition

[redigera | redigera wikitext]

En enkel och avskalad definition från demokrati såsom använts från vetenskapsman inom jämförande studier mellan olika länder existerar namn Schumpeters definition.

han definierar demokrati således här: "Vi definierar den demokratiska metoden såsom en institutionellt arrangemang till politiska beslut, var [de politiska eliterna] får kraft för att besluta genom ett fri tävlan angående folkets röster".^[18]

Enligt Schumpeter existerar demokrati ursprunglig samt främst enstaka politisk teknik till för att att fatta beslut eller bestämma något vem vilket bör styra inom vad han ser liksom enstaka kamp mellan olika politiska eliter samt partier.

Schumpeters definition existerar enstaka typ från procedurdefinition.^[18]

Inkludering samt kompetens

[redigera | redigera wikitext]

Utifrån dem elementär demokratiska principerna angående politisk frihet samt lika rättigheter menar flera statsvetare samt politiska tänkare för att enstaka från demokratins centrala delar existerar politisk inkludering.^[19][20] Statsvetaren Claudia Zilla menar för att demokrati per definition handlar ifall politisk inkludering dock ej nödvändigtvis ifall social samt finansiell inkludering.

detta tydligaste uttrycket på grund av politisk inkludering - samt en centralt krav i enlighet med flera demokratidefinitioner - existerar lika rösträtt.^[19] William A. Galston debatterar till för att demokrati inom sin maximalt elementär form eller gestalt kräver lika rättigheter mellan samtliga medborgare, samt för att kriterierna på grund av nationalitet existerar breda samt omfattar ett massiv sektion från samhället.^[20] Ju fler likt inkluderas inom politiken samt beslutsfattandet från beslut likt rör dem, desto mer demokratiskt existerar samhället i enlighet med detta denna plats synsättet.

ifall detta bara existerar enstaka små elit vilket styr, även angående eliten existerar vald inom konkurrens tillsammans med andra, sålunda existerar samhället mindre demokratiskt än ifall fler varit involverade inom beslutsfattandet. Exempelvis menar vissa statsvetare för att man ej kunna kalla länder utan kvinnlig rösträtt på grund av demokratiska, även ifall dem möter andra krav vilket allmän rösträtt (för män), valda representanter, m.m.

Statsvetaren Charles Tilly diskuterar till för att bredden vid medborgarskapet, dvs. hur massiv sektion från befolkningen likt äger vissa rättigheter, tillsammans tillsammans med graden från medborgarskapets likhet samt statens kapacitet utgör centrala mått vid graden från demokrati inom en samhälle. angående detta finns olika rättigheter mellan olika grupper samt detta existerar flera grupper vilket exkluderas ifrån politiska rättigheter existerar samhället mindre demokratiskt än tillsammans enstaka bredare politisk inkludering.^[17]

Statsvetaren Ludvig Beckman diskuterar på grund av demokratins grundidé angående för att den liksom existerar "underställd kollektiva beslut bör äga chans för att delta inom dem" bygger vid numeriskt värde principer på grund av för att behärska fungera: inklusionsprincipen samt kompetensprincipen.

Beckman menar för att principen ifall inkludering kräver för att sålunda flera samhällsgrupper vilket möjligt får delta inom politiska beslut, medan kompetensprincipen handlar angående för att den liksom deltar inom detta politiska existensen behöver behärska känna igen sina egna intressen. Principerna står inom motsatsförhållande mot varandra samt leder inom praktiken bland annat mot enstaka begränsning från politiskt deltagande genom ett rösträttsålder.^[4]

Robert A.

Dahls definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Som enstaka från USA:s maximalt inflytelserika statsvetare beneath talet äger Robert A. Dahls definition från demokrati samt polyarki fått en starkt påverkan samt brett erkännande.^[21] Dahl skiljer inom huvudsak mellan en demokratiskt ideal samt ett empirisk typ från regim. Den förra kallar denne demokrati, medan den senare benämns liksom polyarki.

Polyarkin existerar en styrelseskick likt kommer nära idealet demokrati, dock existerar mot skillnad ifrån demokrati ej en normerande begrepp.^[22]

Dahl besitter formulerat detta demokratiska idealet tillsammans med nästa kriterier^[23]:

• Beslutsjämlikhet: Vars samt ens åsikt besitter identisk vikt inom kollektivt beslutsfattande
• Effektivt deltagande: beneath bota beslutsprocessen äger plats samt enstaka lika stora möjligheter för att uttrycka sina önskemål
• Upplyst förståelse: plats samt ett skall ges tillräcklig tidsperiod på grund av för att sätta sig in inom dem problem att diskutera liksom bör beslutas
• Kontroll ovan dagordningen: människor bestämmer egen vilka ämnen vilket skall alternativt ej skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
• Inkludering: samtliga vuxna permanent bosatta inom en nation bör anses tillhöra människor (demos).^[24]

Som synes existerar principen ifall nationalitet nödvändig inom Dahls kriterier.

beneath ett massiv sektion från demokratins bakgrund fanns detta bara män, ej kvinnor, såsom betraktades likt fullvärdiga medborgare - samt vid motsvarande sätt äger inte någonsin slavar haft medborgerliga rättigheter. ungar brukar ej heller erkännas samtliga medborgerliga rättigheter.

Som komplement mot detta demokratiska idealet ställer Dahl upp en antal kriterier till polyarki, alltså den empiriska typ från regim vilket ligger närmast dem demokratiska idealen:

• Valda befattningshavare: Myndigheterna bör kontrolleras från valda representanter
• Fria samt opartiska val: Befattningshavarna bör utses inom regelbundna, opartiska omröstning tillsammans med erhålla inslag från tvång.
• Allmän rösträtt: därför gott liksom samtliga vuxna bör äga rösträtt mot valen
• Rätt för att kandidera inom valen: Nästan samtliga vuxna bör äga riktig för att ställa upp inom valen
• Yttrandefrihet: Individer inom polyarkin bör behärska uttrycka sina politiska åsikter utan fara på grund av straff.

  Detta rör politik inom nära bemärkelse

• Alternativa informationskällor: varenda medborgare bör behärska söka alternativ kunskap, den typen från kunskap bör rent praktiskt finnas samt bör skyddas från lagen.
• Föreningsfrihet: Medborgarna bör äga korrekt för att forma självständiga föreningar, politiska partier alternativt intresseorganisationer.

Rättigheterna samt friheterna bör ej bara finnas formellt utan även inom praktiken.

Detta förutsätter för att någon form eller gestalt från rättsstat existerar.^[22]

Karl Popper

[redigera | redigera wikitext]

Den österrikiske filosofen Karl Popper förde fram ett definition från demokrati vilket detta styrelseskick var dem styrande är kapabel avlägsnas från dem styrda vid en fredligt sätt^[25] samt för att den demokratiska ordningen ej utan vidare kunna placeras ur spel.^[26] detta önskar yttra för att människor förmå bli från tillsammans makthavarna utan blodspillan.

Mot detta ställde Popper vad han kallade tyranni, en styrelseskick vilket dem styrda bara förmå förändra tillsammans med våld. Poppers definition äger delvis kritiserats på grund av för att existera förenklad, dock möjligen framför allt till för att detta ej stämmer för att icke-demokratiska stater enbart är kapabel förändras genom våld. liksom modell vid detta besitter kritiker lyft reformerna inom Sovjetunionen samt hur flera kommunistiska länder inom Östeuropa kom för att genomgå ett fredlig passage ifrån icke-demokrati mot demokrati beneath slutet från talet samt talet.^[25]

Folket samt styret

[redigera | redigera wikitext]

Frågan ifall vilka liksom utgör människor (demos) inom enstaka demokrati existerar ett huvud fråga likt äger givit upphov mot flera olika lösningar samt förslag.

Såväl inom detta antika Grekland såsom inom moderna styrelseformer äger vissa grupper inom samhället uteslutits liksom okvalificerade på grund av politiskt deltagande. inom den klassiska världen runt Medelhavet plats detta enbart fria manliga medborgare liksom fanns behöriga för att betecknas såsom sektion från människor samt delta inom politiken.

inom modern teori existerar definitionen från "folket" inom folkstyrelsen kritisk till olika medvetande från demokratins innebörd.^[27]

Likaså besitter frågan ifall vilket styret existerar samt tolkningen från denna haft skiftande betydelser. i enlighet med traditionen ifrån antikens Grekland äger demokrati ofta förknippats tillsammans folkets direkta deltagande inom den politiska beslutsprocessen genom folkförsamlingar, direktdemokrati.

Direktdemokratiska element såsom folkförsamlingar äger senare förekommit inom nordamerikanska kolonier samt delstater, samt inom Schweiz.

Vid en substantiell analys iakttar man livet i landet och vilken politik som regeringen bedriver

Folkomröstningar förekommer inom flera länder samt är kapabel förstås vilket en direktdemokratiskt element.^[28]

Demokrati är kapabel ur andra synvinklar även syfta vid en större medbestämmande vid andra arenor än inom enstaka stat, sålunda vilket demokrati inom familjen, brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati tillsammans mera.^[12]

Typer från demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Direktdemokrati

[redigera | redigera wikitext]

Den gammal indelningen från demokrati besitter varit direkt demokrati samt representativ demokrati.^[29] Den direkta demokratin brukar anses äga sitt ursprung inom staden Aten inom antikens Grekland, samt innebär för att varenda röstberättigade äger tillfälle för att själva ta beslut inom varenda politiska problem att diskutera.

inom antikens Aten utövades den direkta demokratin genom för att varenda fria män samlades vid en torg samt fattade beslut tillsammans med handuppräckning.^[30] identisk struktur, tillsammans bistånd från viss modern teknik, används än inom ljus exempelvis inom Schweiz kantoner samt inom vissa kommuner inom mot modell USA. inom Massachusetts, USA, finns bland annat öppna kommunala möten var varenda medborgare äger rösträtt inom olika frågor.^[31] detta moderna samhälle där information är central anses från vissa öppna till chansen från struktur tillsammans med direktdemokrati även ifall befolkningstalet existerar stort, något likt ibland kallas till e-demokrati.^[32]Folkomröstningar samt medborgarinitiativ existerar numeriskt värde konkreta former från direktdemokrati inom flera demokratiska system.^[33] inom land existerar emellertid folkomröstningar rådgivande – staten alternativt kommunen behöver ej rätta sig efter folkomröstningens utfall^[34], således länge omröstningen ej gäller ett grundlagsändring.^[35]

Representativ demokrati (indirekt demokrati)

[redigera | redigera wikitext]

Representativ demokrati alternativt omväg demokrati existerar idag den ledande formen från demokrati, samt innebär för att dem röstberättigade inom allmänna samt återkommande omröstning får välja partier alternativt personer likt inom begränsade perioder får mandat för att fatta bindande beslut inom folkets namn.

dem olika partierna alternativt personerna konkurrerar ifall väljarnas röster. dem representanter vilket väljs får ett lokal inom den lagstiftande församlingen. Denna variant från demokrati förmå även kallas valdemokrati vid bas från valens betydelse.^[36]

För för att ett representativ demokrati bör fungera behöver medborgarna garanteras vissa primär fri- samt rättigheter.

liknande kunna existera yttrandefrihet, pressfrihet, ingång mot alternativ resultat, allmän rösträtt samt organisationsfrihet på grund av för att denna demokratimodell bör fungera likt detta existerar tänkt. Dessa fri- samt rättigheter får rent logiskt den pluralistiska demokratimodellen för att fungera. detta är kapabel sägas handla angående för att garantera fri opinionsbildning.^[36]

I ett representativ demokrati handlar valet från personer främst angående åsiktsrepresentativitet.

inom väljarnas mandat ingår ett förväntan för att dem valda representanterna fattar sina beslut inom linje tillsammans den tankesystem dem sagts sig företräda. Trots väljarnas förväntan existerar representanterna allmänt valda vid en fritt mandat samt kunna själva att fatta beslut eller bestämma något hur dem önskar rösta.^[36]

Statsskicket inom en nation reglerar hur makten bör delas mellan olika valda församlingar samt personer.

Parlamentarism (som mot modell inom Storbritannien alternativt Sverige) innebär för att enstaka folkvald kyrka inom sin tur utser ett statsmakt. Presidentialism (som mot modell inom USA) innebär för att ett folkvald president äger massiv auktoritet. Statsskicken inom exempelvis land i västeuropa samt land i norden existerar kombinationer från parlamentariskt samt presidentiellt styre.^[37]

I landet äger den valda församlingen (riksdagen) den lagstiftande makten samt regeringen den verkställande makten.^[38]

Val inom landet hålls vart fjärde kalenderår mot riksdag, landsting samt kommunfullmäktige.^[39]Val inom land i norden från president sker vart sjätte tid, samt mot samhälle, välfärdsområde samt riksdag vart fjärde år.^[40]Europaparlamentet håller omröstning vart femte år.^[39]

Det finns ej bara ett slags representativ demokrati.

detta existerar flera olika modeller på grund av hur demokratin bäst kunna organiseras samt ges innehåll. Några modell i enlighet med statsvetaren Joakim Ekman existerar elit-/konkurrensdemokrati, deltagardemokrati samt deliberativ demokrati.^[41]

Elit- alternativt konkurrensdemokrati

[redigera | redigera wikitext]

Den elitistiska demokratimodellen utgår ifrån för att beslut liksom saknas inom ett modern demokrati ej är kapabel sägas avspegla någon slags folkvilja.

inom stället uttrycker denna modell demokratin likt en politiskt struktur var människor regelbundet får välja mellan en antal konkurrerande eliter. då ett elit kommer mot makten existerar detta orimligt för att samtliga beslut likt saknas stämmer överens tillsammans med folkets alternativt väljarnas vilja. Väljarna lämnar snarare ovan styret från staten mot ett professionell elit.^[42]

Folket utövar sin kraft främst genom ansvarsutkrävande.

Medborgarna avsätter dem politiker samt partier såsom dem menar utför en uselt arbete, genom för att inom nästa omröstning lägga sin röst vid något annat område. omröstning handlar således ej bara ifall för att välja in partier alternativt personer utan den demokratiska komponenten inom ett konkurrensdemokrati existerar för att behärska avsätta den professionella elit samt vid sålunda sätt utkräva ansvar på grund av misskötsel från den kraft dem betrotts med.^[42]

Deltagardemokrati

[redigera | redigera wikitext]

Deltagardemokrati ser kontinuerligt politiskt aktiva samt engagerade medborgare liksom ett förutsättning till ett väl operativ demokrati.

dem menar för att detta ej existerar tillräckligt för att väljarna utser sina representanter nära dem allmänna valen såsom inom konkurrensdemokratin. Medborgarna ses således såsom något mer än enbart väljare. Besluten bör ej helt lämnas ovan mot eliterna, utan medborgarna bör kontinuerligt medverka inom detta politiska beslutsfattandet.

en modell förmå existera för att föräldrarna vid ett förskola ges viss inflytande ovan besluten likt rör förskolan. detta kunna handla ifall möjligheter för att föra fram önskemål mot ansvariga politiker samt kontorspersonal alternativt uppväcka vissa problem att diskutera. Förespråkarna till deltagardemokrati menar för att den gör starkare demokratiska besluts legitimitet samt stabilisering eller fastsättning samt för att den leder mot ökad förståelse, politiskt självförtroende samt ett mer utbredd emotion till detta allmännas bästa.

Ytterst menar dem för att deltagardemokratin bidrar mot för att ett värdegemenskap uppstår hos medborgarna.^[42]

Kritiker från deltagardemokrati menar för att deltagardemokratiska arrangemang riskerar för att bli ojämlika samt för att detta demokratiska idealet angående enstaka individ, ett röst kunna hotas, genom för att aktiva samt politiskt intresserade ges oproportionellt många makt.^[42]

Deliberativ demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Förespråkarna till deliberativ demokrati menar för att demokrati ej bara besitter för att utföra tillsammans med valet från politiska representanter alternativt bara en allmänt medborgardeltagande.

Demokrati kan ha många betydelser

detta centrala existerar inom stället för att lära sig lyssna samt förstå andras argument samt diskutera sig fram mot lösningar vid gemensamma bekymmer. Termen deliberativ kommer ifrån engelskans deliberative såsom betyder ”övervägande” alternativt ”överläggande”. Den deliberativa demokratin betecknas även likt samtalsdemokrati alternativt diskursiv demokrati.

Idealet bygger vid föreställningen för att god överföring samt lyssnande existerar elementär på grund av för att hitta gemensamma lösningar vid bekymmer samt för att detta utgör grunden till enstaka väl operativ demokrati.

Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd

inom den svenska Demokratiutredningen lyftes ”en deltagardemokrati tillsammans med deliberativa kvaliteter” fram såsom en ideal på grund av Sverige.^[42]

Deliberativ demokrati utgår ifrån förutsättningslöshet likt en ideal samt strävar efter för att nå samförstånd. Istället på grund av för att ställa olika intressen mot varandra inom demokratiska omröstning, strävar samtalsdeltagarna efter för att att nå ett mål eller resultat konsensus, genom för att lyssna samt respektfullt testa den andres ståndpunkt innan enstaka svar utformas såsom är kapabel accepteras från enstaka majoritet.

Deliberativ demokrati bidrar därmed även mot för att klart känna igen ämnen var enighet ej existerar möjlig.^[42]

Andra typer från demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Världens äldsta parlament återfinns vid Island, var Alltinget grundades tid Även inom dem övriga nordiska länderna förekom olika former från domstol samt beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden.

varenda landskap inom land praktiserade domstol, samt modell existerar bland annat Jamtamot inom Jämtland samt Gutatinget vid Gotland. vid dessa möten ägde dock, liksom inom antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form eller gestalt från demokrati vilket bondedemokrati. Den lokala formen från domstol fanns sockenstämman.^{[källa&#;behövs]}

Konstitutionell demokrati

[redigera | redigera wikitext]

En konstitutionell demokrati existerar ett form eller gestalt från styre var regeringens befogenheter existerar begränsade samt justerade genom enstaka konstitution, detta önskar yttra enstaka skriftlig uppsättning primär principer samt lagar såsom används till för att styra en nation.

Konstitutionell demokrati garanterar primär rättigheter på grund av sina medborgare. Dessa rättigheter skyddas genom juridiska medel samt inbyggda kontroll- samt balanssystem inom samhällsstrukturen. mot modell förmå ett konstitutionell demokrati innehålla maktdelningsprinciper till för att förhindra för att ett enda entitet alternativt individ erhåller obegränsad kraft.

Begreppet konstitutionell demokrati står på grund av den ursprungligen västerländska formen från demokrati, samt existerar en styrelseskick tillsammans representativ demokrati var dem folkvaldas politiska auktoritet står beneath rättsväsendet.

Vanligtvis garanterar grundlagarindividensfri- samt rättigheter samt reglerar majoritetens auktoritet ovan minoriteterscivila rättigheter.^{[källa&#;behövs]}

Liberal demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Den liberala dimensionen från demokrati innebär en huvudsakligt fokus vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter), vilket skiljer den ifrån den socialdemokratiska synen liksom huvudsakligen fokuserar vid för att stärka socioekonomisk likhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter).

Den liberala demokratidimensionen ser skyddandet från individens frihet gentemot ett godtycklig stat liksom detta främsta målet till en demokratiskt styrelseskick, samt förespråkar därför på grund av enstaka begränsad stat samt starkt skydd från privat äganderätt samt marknadsekonomi.

Liberal demokrati fokuserar vid för att skydda individens rättigheter samt friheter.

Denna ögonkontakt besitter sitt ursprung inom upplysningstidens idéer angående individuell autonomi samt skydd mot godtycklig kraft. Liberaler menar för att statens främsta roll existerar för att värna ifall medborgarnas rättigheter, samt dem ser individens frihet samt rättigheter liksom fundamentala på grund av en rättvist samhälle.

Liberal demokrati förkastar ej betydelsen från socioekonomisk lika rättigheter, dock den lägger en större fokus vid individens friheter.

frikostig demokrati arbetar på grund av för att titta mot för att samtliga medborgare äger lika rättigheter samt för att dessa rättigheter skyddas ifrån godtyckligt ingripande från staten. Medborgarna besitter rätten för att utforma sitt eget liv utan otillbörlig inblandning ifrån staten (så kallade negativa friheter).

I detta kontext existerar frikostig demokrati förknippad tillsammans med idéer angående individuell frihet samt rättigheter, samt dessa idéer utgör kärnan inom den liberala demokratisynen.

Social demokrati alternativt socialdemokratisk demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Enligt sociologen Christopher Kollmeyer innebär den socialdemokratiska dimensionen från demokrati en fokus vid för att stärka socioekonomiskjämlikhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter), vilket skiljer den ifrån den liberala synen såsom huvudsakligen fokuserar vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter).

Kollmeyer redogör för att den socialdemokratiska demokratidimensionen ser likhet liksom enstaka huvud sektion från en rättvist samhälle samt förespråkar därför till ett energisk stat likt jobbar till för att minimera socioekonomiska skillnader.^[43]

Socialdemokratisk demokrati fokuserar vid för att motarbeta orättvisa socioekonomiska skillnader.

Detta perspektiv äger sitt ursprung inom marxistiska idéerna angående för att finansiell inflytande är kapabel omvandlas mot politisk inflytande, vilket kunna leda mot för att demokratin maximalt gynnar dem redan rika vid bekostnad från ett rättvis fördelning från tillgångar. Socialdemokrater menar för att staten äger ett skyldighet för att verka till enstaka jämnare fördelning från samhällets rikedomar till för att garantera samtliga medborgares rättigheter samt välfärd.^[43]

Socialdemokratisk demokrati ej förkastar betydelsen från civila samt politiska rättigheter, dock den lägger en större fokus vid socioekonomisk lika rättigheter.

Socialdemokratisk demokrati arbetar på grund av för att titta mot för att varenda medborgare ej bara äger lika rättigheter, utan även lika möjligheter, samt för att dem får ta sektion från samhällets tillgångar vid en rättvist sätt.^[43]

I detta kontext existerar socialdemokratisk demokrati förknippad tillsammans idéer angående social rätt och jämlikhet, samt dessa idéer utgör kärnan inom socialdemokratins demokratisyn.^[43]

Socialistisk demokrati

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare demokratiterminologi likt äger sitt ursprung inom marxismen existerar indelningen inom politisk demokrati, social demokrati samt ekonomisk demokrati, liksom inom indelningen borgerlig demokrati samt socialistisk demokrati.^{[källa&#;behövs]}

• Politisk demokrati står på grund av avskaffandet från vilket socialisterna uppfattar artikel diktatur (se borgerlig demokrati) genom avskaffandet från monarkin samt bourgeoisin.
• Social demokrati står på grund av en samhälle var samtliga medborgare äger lika värde samt ursprungligen handlade detta ifall för att varenda väljares röster skulle äga identisk värde oberoende från väljarens inkomster.
• Ekonomisk demokrati inom marxistisk terminologi står på grund av enstaka socialistisk fördelning från samhällets tillgångar samt produktionsmedel, vilket existerar anledningen mot för att beteckningen "demokratiska republiken" ingår inom namnet vid länder vilket Östtyskland samt Vietnam.

Flytande demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Flytande demokrati existerar enstaka blandning mellan direktdemokrati samt representativ demokrati.

Formen ger dem röstande chans för att inom varenda fråga antingen välja egen (direktdemokrati), alternativt delegera sin röst (representativ demokrati).

Dessutom får du läsa om olika saker du kan göra för att påverka och delta i samhället

Formen ger deltagarna tillfälle för att egen avgöra inom vilken utsträckning dem önskar engagera sig samtidigt såsom dem såsom väljer för att delegera sina röster besitter lika många effekt likt dem såsom väljer för att omrösta själva inom enstaka fråga.^[44]

Demokrati samt ideologi

[redigera | redigera wikitext]

Nattväktarstaten

[redigera | redigera wikitext]

En grundtanke inom den liberala idétraditionen existerar för att staten utgör en potentiellt hot mot medborgarnas frihet samt personliga egendom, en hot såsom detta politiska systemet bör skydda medborgarna ifrån, enstaka beskyddande demokrati.

Staten behövs till för att hålla ordning samt producera enstaka operativ infrastruktur dock bör inom största tänkbara utsträckning hålla sig borta ifrån medborgarna. Statens inblandning inom individernas liv ses inom bas samt botten liksom någonting ont, vilket en hinder mot mänsklig frihet samt inom förlängningen mot en samhälles ekonomiska tillväxt.

Förespråkare på grund av nattväktarstaten betonar samhällets förmåga för att bidra mot medborgarnas välstånd genom för att individens strävan efter personlig vinning samt fria marknadskrafter bejakas.^[42]

Välfärdsstaten

[redigera | redigera wikitext]

Mot idén angående nattväktarstaten står enstaka ytterligare demokratisyn, för att demokrati bör bidra mot människors utveckling.

i enlighet med detta senare synsätt handlar detta ej enbart ifall för att säkerställa medborgarnas fri- samt rättigheter utan även ifall för att staten, genom mot modell skolor, institutionella arrangemang samt lagstiftning, bör titta mot för att människor ”växer”, bildas samt fylls tillsammans insikter angående samhällsordningen. Insiktsfulla medborgare antas artikel ett förutsättning på grund av en vitalt demokratiskt samhälle.

detta anses således ej tillräckligt tillsammans formella demokratiska institutioner inom struktur från omröstning samt enstaka demokratisk konstitution, utan demokratin bör sträva efter en mer kvalitativt innehåll.^[42]

Förespråkare till välfärdsstaten ser ett fara till stora ojämlikheter angående detta mesta lämnas mot marknaden. Staten behöver ingripa aktivt samt åtminstone inom viss utsträckning reglera marknadskrafterna inom avsikt för att värna angående dem liksom dem identifierar likt dem svagaste inom samhället.

inom detta tänkande finns enstaka starkare betoning från rätt och jämlikhet, social alternativt finansiell lika rättigheter, allmän kurs samt fattigdomsbekämpning.^[42]

Skiljelinjen mellan idén angående nattväktarstaten samt välfärdsstaten beskrivs ibland vandra mellan liberalismen samt socialismen. Socialliberaler kunna sägas utgöra en mellanting såsom ser staten såsom ett möjliggörare snarare än såsom en hot.

Socialliberaler menar för att allt ej bör lämnas mot marknaden utan för att staten behövs på grund av för att producera förutsättningar på grund av en jämlikt samhälle var fattigdom samt bristande vid kurs motverkas. Idealet tillsammans enstaka beskyddande demokrati bygger vid enstaka något mer pessimistisk foto från staten medan idealet tillsammans ett utvecklande demokrati bygger vid enstaka optimistisk foto från den politiska maktens ingrepp inom medborgarnas liv.^[42]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Demokratin inom antikens Grekland

[redigera | redigera wikitext]

Folkförsamlingar, vars sumeriska namn plats ukkin samt akkadiskapuhrum, vilka beskrivs äga beslutande funktioner, omtalas inom texter ifrån kulturen inom Mesopotamien.

Särskilt goda belägg till denna folkförsamlings natur samt funktion finns inom texter ifrån den assyriska handelskolonin inom Anatolien (början från talet ) samt inom texter ifrån dem sumeriska stadsstaterna (talet ). Denna folkförsamling uppges ibland existera indelad inom numeriskt värde "kamrar": ett befolkad från dem "äldre/stora" samt ett från dem "yngre/små".

Folkförsamlingen bör äga tillsatt kommittéer samt utsett administrativa samt politiska företrädare.

En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val

Begreppet "primitiv demokrati" äger använts till för att beteckna sumeriskt styrelseskick. många undersökning återstår dock på grund av för att klarlägga nämnda församlings exakta natur samt organisation.^{[källa&#;behövs]}

Antikens Grekland anses ofta existera den västerländska demokratins vagga; titta Den atenska demokratin.

beneath några ett fåtal århundraden gick man ifrån feodalism mot ett basal form eller gestalt från demokrati. tid valdes Solon mot arkont från Aten. Adelns vanstyre gjorde för att enstaka revolt hotade samt denne fick därför långtgående befogenheter.^[45] han mildrade dem drakoniska lagarna samt demokratiserade delvis Aten.

Bönders skulder avskrevs^[45] samt slavar frigavs.

I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras

Tidigare ägde bara adeln rösträtt, dock inom stället infördes timokrati, för att rösträtten fördelades efter förmögenhet.^[45]

Befolkningen delas upp inom fyra fylen (socialklasser) efter stor mängd tillgångar eller förmögenhet, pentakosiomedimner, hippeis, theten samt zeugiter. dem valde nio arkonter till en kalenderår inom taget.

Dessutom fanns detta enstaka folkförsamling (ekklesía) liksom fanns en slags stormöten var samtliga medborgare äger rösträtt. detta finns även en sålunda kallat folkråd (boulé) tillsammans ledamöter funktion vilket beredningsorgan på grund av folkförsamlingen.

Efter Solon blev tagna makten åter från diktatorer (tyranner), dock efter maktstrider återupptogs den demokratiska utvecklingen från Kleisthenes.

människor delades för tillfället upp inom tio fylen samt en råd inrättades tillsammans med 50 representanter ifrån varenda fyle. Dessutom inrättades enstaka folkförsamling dit samtliga medborgare ägde inträde. Medborgarskapet gällde dock enbart män, medan kvinnorna ej tilläts delta inom detta offentliga existensen samt förväntades hålla sig helt inom den egna hemmet.^[46]

En intressant aspekt vid den atenska demokratin plats för att ämbetsmännen utsågs tillsammans med lottens hjälp, vem liksom helst kunde bli ämbetsman.

på grund av för att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varenda region. omröstning från ämbetsmän ansågs ej demokratiskt eftersom detta skulle gynna den likt ägde stora medel samt kunde påverka människor för att omrösta vid honom.

Demokratin inom den Romerska republiken

[redigera | redigera wikitext]

Mellan år samt 27 (omtvistat, sönderfallet stammade minimalt en sekel igen inom tiden mot mordet vid bröderna Gracchus tid ) plats stadsstaten romarriket enstaka republik, tillsammans med då ungefär identisk fras vilket ett folkvald demokrati.

Folkförsamlingarna (comitiae) innehade omväg den utövande makten genom för att varenda kalenderår utse ämbetsmännen (magistrati), bland annat kvestorerna, edilerna