Vad kallar män en kvinnlig präst
Prästvigning från kvinnor
| Den denna plats artikeln behöver källhänvisningar på grund av för att behärska verifieras. Motivering: Artikeln innehåller bara en fåtal källor. Prästens kläder Påståenden angående olika länder samt samfund bör styrkas. Även bakgrundsdiskussionen bör kopplas mot doktrin samt teologiska källor.() |
Prästvigning från kvinnor alternativt kvinnoprästfrågan (i Svenska kyrkan även kallad ämbetsfrågan) existerar inom kristendomen frågan ifall kvinnor skall behärska vigas/avskiljas mot detta kyrkliga ämbetet likt kyrkoherde alternativt motsvarande.
Frågan ifall kvinnliga präster begränsar sig dock ej mot kristendomen.
Liksom inom Svenska kyrkan blev talet en förändringens tidÄven inom icke-kristna religioner, utdöda liksom nutida, besitter frågan diskuterats samt genomgått olika skeenden.
Prästvigning från kvinnor inom kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Historisk bakgrund samt bibeltexter
[redigera | redigera wikitext]Frågan ifall kvinnor inom prästämbetet äger tillsammans med start beneath nittonhundratalets mitt varit objekt på grund av samtal efter för att detta beneath årtusenden varit enstaka självklarhet inom ett massiv majoritet från den kristna kyrkan för att dem ej förmå artikel detta.
dem vilket hävdar för att kvinnor ej kunna artikel präster använder vissa bibelord vilket bas (till modell 1 Korinthierbrevet 14), samt argument utifrån kyrkohistorien. Främst framhävas ett medvetande från skapelseordningen, för att detta existerar skillnad vid män samt kvinnor, samt för att denna skillnad tar sig formulering inom olika fakta inom kyrkan.
dem vilket hävdar motsatsen, för att kvinnor många väl är kapabel artikel präster, använder både argument ifrån bibeln (Galaterbrevet 3) samt enstaka vidare medvetande kring term såsom älskade, kristendomsutveckling samt omvärldsanpassning, samt för att kristendomen mot sitt väsen existerar positiv mot lika rättigheter mellan könen. modell vid kvinnliga chef samt predikanter inom gamla testamentet existerar profeten samt domaren Debora, profeten Mirjam, profeten Hulda samt drottning Ester, samt inom nya testamentet predikanten Prisca (medarbetare mot Paulus, undervisade personligen predikanten Apollo), aposteln Junia samt diakonen samt läraren Foibe.[1] Den judiskt troende handelskvinnan Lydia inbjöd in apostlarna mot sitt byggnad samt enstaka husförsamling bildades hos hon, troligen beneath hennes ledning.
Prästvigning av kvinnor eller kvinnoprästfrågan (i Svenska kyrkan även kallad ämbetsfrågan) är inom kristendomen frågan om kvinnor skall kunna vigas/avskiljas till det kyrkliga ämbetet som präst eller motsvarandeSamtidigt förekommer anvisning ifrån Paulus för att ett kvinna ej bör "träda upp vilket lärare" inom församlingen, vilket lett mot oenighet angående kvinnors ämbete inom kyrkohistorien.
Prästvigning från kvinnor inom Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Ämbetsfrågan inom Svenska kyrkan.
I landet öppnades chansen på grund av kvinnor för att bli präster nära en kyrkomöte samt palmsöndagen den 10 april prästvigdes dem inledande tre kvinnorna mot präster.[2]Elisabeth Djurle vigdes inom Storkyrkan inom huvudstaden från biskop Helge Ljungberg, Ingrid Persson inom Härnösands domkyrka från biskop Ruben Josefson samt Margit Sahlin vid S:ta Katarinastiftelsen inom huvudstaden från ärkebiskop Gunnar Hultgren.
Händelsen ägde föregåtts från, samt skulle följas från, enstaka häftig samt inflammerad argumentation.
I samband tillsammans med beslutet till kvinnliga präster antogs ett ”samvetsklausul” var manliga präster vilket ej ville inordna sig inom kyrkoordningen vid denna fråga skulle undvika utföra detta.
I frikyrkorna fick kvinnor tidigt predika och inneha ledande rollerDenna samvetsklausul upphävdes , ungefär samtidigt såsom Lagen angående jämställdhet mellan män samt kvinnor inom arbetslivet införts inom landet samt för tillfället kunna man ej bli kyrkoherde inom Svenska kyrkan ifall man ej kunna tänka sig samarbeta tillsammans kvinnliga präster.[3]
Prästvigning från kvinnor inom andra länder samt trossamfund
[redigera | redigera wikitext]Norden samt Baltikum
[redigera | redigera wikitext]I land vigdes tre kvinnor mot präster den 28 april Johanne Andersen, Ruth Vermehren samt Edith Brenneche-Petersen.
Den fjärde kvinnan vilket blev kyrkoherde inom den danska kyrkan plats Helga Jensen såsom vigdes den 15 månad Norge fick sin inledande prästvigda kvinna (och blev ursprunglig inom Norden tillsammans för att utse ett kvinna mot biskop ); Island fick sina inledande prästvigda kvinnor samt inom land i norden blev tagna beslutet ifall inträde mot prästämbetet inledningsvis samt den inledande vigningen ägde utrymme året därpå.
I land i baltikum vigdes Laine Villenthal mot kyrkoherde inom Estniska evangelisk-lutherska kyrkan efter ett regeländring identisk kalenderår. Den lettiska evangelisk-lutherska kyrkan tillät kvinnor för att prästvigas dock slutade tillsammans detta samt sedan existerar prästvigning från kvinnor förbjuden, även angående detta fåtal kvinnor liksom idag existerar prästvigda tillåts verka inom ämbetet.
Enstaka kvinnliga präster vigs ännu inom den sedan andra världskriget separata lettiska exilkyrkan inom utlandet. Evangelisk-lutherska kyrkan inom Litauen besitter hittills avslagit varenda ansökningar angående prästvigning från kvinnor.
Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Engelska kyrkan tog beslut ifall för att ge kvinnor inträde mot prästämbetet således sent vilket , genom beslut inom Engelska religiös generalsynod.
Redan nästa kalenderår blev tagna dock nya beslut vilket tillät församlingar för att ej acceptera prästvigda kvinnor.[4] Den 12 mars prästvigdes 32 kvinnor (lista vid engelska Wikipedia).
Även inom icke-kristna religioner, utdödaTio tid senare, , plats 20&#;% från prästerna inom Engelska kyrkan kvinnliga präster.[4]
Inom den presbyterianska Church of Scotland tilläts prästvigning från kvinnor samt Catherine McConnachie blev inledande kvinna för att vigas mot kyrkoherde.
Tyskland samt Schweiz
[redigera | redigera wikitext]Prästvigning från kvinnor tillsammans med identisk fakta liksom manliga präster förekom utan officiell sanktion inom den tyska Bekännelsekyrkan beneath nazityskland, då den dåvarande kyrkoherden inom Sachsenhausen norr angående Berlin, Kurt Scharf, prästvigde Ilse Härter samt Hannelotte Reiffen Dessförinnan ägde kvinnliga diakoner tillåtits enstaka begränsad form eller gestalt från prästvigning inom den preussiska kyrkan ifrån , dock framförallt den pronazistiska Deutsche Christenrörelsen hämmade ett vidare liberalisering fram mot krigsslutet.
dem kvinnor såsom prästvigdes beneath denna period fick oftast vänta flera kalenderår vid för att tillträda vilket församlingspräster. Inom den bildade Tysklands evangeliska kyrka (Evangelische Kirche in Deutschland, EKD) fanns den dåvarande Evangelisk-lutherska kyrkan inom Lübeck inledande medlemskyrka för att officiellt tillåta prästvigning från kvinnor.
Sedan , då Evangelisk-lutherska kyrkan inom Schaumburg-Lippe slutligen införde prästvigning från kvinnor, viger samtliga regionala medlemskyrkor inom EKD kvinnliga präster. Däremot tillåter dem flesta gammellutheranska kyrkor inom Tyskland ej prästvigning från kvinnor, tillsammans med undantag på grund av bland annat Evangelisch-Lutherische Kirche in Baden.
inom Schweiz besitter kvinnor kunnat bli präster sedan , då numeriskt värde kvinnor prästvigdes.
Frågan om kvinnliga präster begränsar sig dock inte till kristendomenUSA
[redigera | redigera wikitext]I USA blev Antoinette Brown Blackwell, vilket hörde mot dem kongregationalistiska samt unitariska kyrkorna, kyrkoherde redan Den anglikanska kyrkan besitter dock varit splittrad inom frågan. inom USA dröjde detta mot innan enstaka kvinna vigdes mot anglikansk kyrkoherde. inom The United Church of Canada besitter kvinnor kunnat bli präster sedan
Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Romersk-katolska kyrkan säger nej mot prästvigning från kvinnor, likaså dem ortodoxa kyrkorna.
flera gammalkatolska kyrkor inom Utrechtunionen införde prästvigning från kvinnor , dock samtidigt lämnade dem gammalkatolska församlingar samt den Polska nationalkatolska kyrkan inom USA vilket ej accepterade beslutet Utrechtunionen, till för att istället forma den konservativa Scrantonunionen. Den polska Katolska Mariavitkyrkan, en mindre trossamfund likt skiljdes ifrån den romersk-katolska kyrkan samt den gammalkatolska Mariavitkyrkan beneath start från talet, plats enstaka från dem allra första katolska kyrkorna såsom tillät prästvigning från kvinnor.