bombtub.pages.dev






Hur är det att vara källkritiskt

Källkritik

Källkritik existerar väsentlig evaluering från källmaterial samt evaluering från trovärdigheten från påståenden liksom ges inom enstaka informationskälla. Källkritik existerar ett huvud vetenskaplig teknik till för att värdera vilka fakta ifrån enstaka uppgiftslämnare liksom existerar trovärdiga.

Källkritikens kriterier utvecklades ursprungligen till historievetenskapen till för att bedöma vilka data inom historiska samt religiösa papper liksom existerar legender alternativt propaganda, alternativt äger förändrats genom muntlig berättartradition, samt vilka såsom existerar sannolika. Källkritik besitter även demonstrerat sig artikel användbar inom andra vetenskaper, från skolelever, journalister samt författare,[1] samt från samtliga såsom försöker producera sig enstaka foto från verkligheten ur samhällets informationsflöde.

Kriterierna innebär för att man frågar sig vem likt existerar upphovsperson mot källan (vilken insikt personen har), när källan tillkom, varför (om personen existerar neutral), samt angående uppgifterna är kapabel kontrolleras samt samstämmer tillsammans andra oberoende källor.

Förhållningssätt nära uppsatsförfattande

[redigera | redigera wikitext]

Vid skolelevers, universitetsstudenters samt forskares uppsatsförfattande (i betydelsen facklitterär utredande text) refererar, recenserar samt refererar man ofta andra källor, likt man anger inom enstaka källförteckning samt tillsammans källhänvisningar.

Då existerar källkritiken användbar till för att att fatta beslut eller bestämma något vilka källor likt existerar olämpliga, samt vilka man förmå sätta störst tilltro mot angående dem motsäger varandra. Uppsatsförfattare bör eftersträva publicerade samt sakliga skrivna verk samt föremål eller textstycken vilket källor, författade från oberoende experter, gärna akademiska vetenskapsman.

sådana källor finns tillgängliga vid bokhylla, samt inskannade vid Google skrivna verk samt Google Scholar. på grund av skolelever existerar nyskrivna läroböcker vid lämplig nivå användbara vilket trovärdiga källor.

Ett källkritiskt förhållningssätt innebär för att man vågar ifrågasätta påståenden inom källor tillsammans med sakliga argument. detta innebär för att man existerar särskilt skeptisk mot sådant likt icke-experter samt icke-neutrala personer skriver inom bloggar, vid nätforum samt vid privata webbplatser, mot marknadsföring, politiskt samt religiöst vinklade budskap, studentuppsatser, tillsammans mera.[2]

Vanliga rekommendationer

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga rekommendationer mot uppsatsförfattare existerar för att ställa sig nästa ämnen ifall varenda källa:[3]

  • Vem existerar källans författare? existerar författaren kunnig vid området samt neutral?
  • I vilket avsikt äger källan skapats? till för att sakligt presentera faktauppgifter, till för att utföra marknadsföring, på grund av för att argumentera till egna åsikter alternativt på grund av för att underhålla?
  • Är informationen aktuell? Går detta för att hitta något datum till publiceringen?
  • Har andra faktagranskat samt godkänt publiceringen? Ligger ett myndighet alternativt massiv organisation på baksidan informationen, samt existerar detta viktigt till organisationen för att informationen existerar korrekt?

    existerar källan enstaka forskningspublikation vilket äger granskats från andra forskare? existerar källan enstaka lärobok liksom besitter getts ut vid en akademiskt läromedelsförlag?

  • Kan andra granska uppgifterna? Uppger författaren inom sin tur källor alternativt sina kontaktuppgifter, alternativt redovisar författaren tillvägagångssätt vilket han alternativt denna besitter använt på grund av för att anlända fram mot sina slutsatser vid en sätt sålunda för att granskning alternativt experimentet kunna upprepas?
  • Går detta för att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor identisk sak?

Vetenskaplig källkritik

[redigera | redigera wikitext]

Inom historievetenskapen äger nästa fyra kriterier på grund av källkritik likt vetenskaplig teknik vuxit fram[4][5][6] (ursprungligen utvecklade från Leopold von Ranke samt på grund av landet Lauritz Weibull):

  1. Identifikationen från källan, var man försöker att fatta beslut eller bestämma något angående dess upphovsman existerar den vilket uppges, angående källan existerar autentisk alternativt en falsarium (äkthetskriteriet), upphovsmannens insikt, källans tillkomstsituation samt avsikten tillsammans med tillkomsten.
  2. Tidskriteriet (även samtidighetskriteriet alternativt närhetskriteriet), var man bedömer upphovsmannens att vara nära något inom tidsperiod samt boende mot den kunskap källan överför, detta önskar yttra angående detta existerar förstahandsuppgift ifrån en ögonvittne (samtidsvittne), alternativt angående muntlig tradition förmå äga förändrat uppgiften.[1] nära forskningsresultat bedömer man tvärtom angående källan kvar existerar aktuell alternativt angående detta även finns nyare rön,[7] dock även ifall källan existerar den såsom ursprunglig myntar en term alternativt återger dess ursprungliga definition.
  3. Beroendekriteriet, var man bedömer samstämmiga källors interna beroende från varandra.[1]
  4. Tendenskriteriet, var man bedömer upphovspersonens nyfikenhet från för att påverka opinioner inom enstaka bestämd riktning.[1] Detta innefattar även urvalskriteriet, var man bedömer upphovspersonens omröstning från källor samt deras trend, inklusive ett analys från vilka källor vilket saknas likt eventuellt skulle behärska förändra utsagan.

Exempel vid historievetenskaplig tillämpning från källkritikens fyra kriterier:

(1) Identifikation från källan mot fragmentet Testimonium Flavianum (se bild) troliggör för att detta fanns den judiske historikern Flavius Josefus.

Denne fanns nästan (2) samtida tillsammans med Jesus samt anses (3) oberoende från kristendomen. Fragmentets ursprungliga data ifall Jesu historicitet äger inom således fall upphöjd trovärdighet. dem avskrifter såsom finns bevarade ifrån talet samt vidare innefattar emellertid formuleringar vilka i enlighet med (4) tendenskriteriet ej förmå artikel äkta, utan besitter tolkats vilket senare interpolationer (tillägg) från kristna skribenter.

flera vetenskapsman menar för att detta tillsammans källkritisk teknik går för att återskapa ett pålitlig ord såsom Josefus skulle äga kunnat notera, genom för att avlägsna vinklade formuleringar.[8]

Kategorisering från källor

[redigera | redigera wikitext]

Inom källkritiken kategoriseras källor i enlighet med ett hierarkisk ordning:[7]

  • En källa existerar en ögonvittne.

    ett källa äger ej granskats, värderats samt filtrerats från oberoende experter innan publiceringen.

    Källtillit och källmedvetenhet

    Risken existerar massiv för att enstaka sådan äger en icke-neutralt perspektiv. Den är kapabel motsägas från andra källor samt ge utrymme åt fakta vilket ej existerar tillräckligt noterbara till för att spridas vidare. Ibland inkluderas även inledande publicering från vetenskaplig undersökning (primärforskning alternativt originalforskning) inom begreppet, även angående publikationen förmå äga granskats kollegialt från andra vetenskapsman innan publiceringen.

  • En sekundärkälla granskar, värderar, tolkar samt refererar primärkällor.

    angående den skrivs från enstaka neutral kunnig likt besitter använt vetenskaplig teknik förmå den äga ett högre trovärdighet, dock detta finns även bristfälliga sekundärkällor.

  • En tertiärkälla sammanfattar detta såsom primärkällor, sekundärkällor samt andra tertiärkällor besitter meddelat utan personlig bedömning, ofta många summariskt, samt riskerar för att utföra förenklingar.

    I en undersökning från ansåg 17 procent av de svenska internetanvändarna att det var svårt att avgöra om information på nätet som de såg, hörde eller läste var sann eller falsk

    Uppslagsverk, populärvetenskapliga texter samt vissa läroböcker samt vetenskapliga översiktsartiklar beskrivs liksom tertiärkällor, samt förmå existera användbara på grund av för att påvisa för att ett övning existerar välkänd alternativt ett teori existerar etablerad samt huvud inom en material. Vissa existerar användbara till för att hitta dem maximalt framstående primär- samt sekundärkällorna inom området.[9]

Att att ange eller meddela något såväl källa liksom sekundärkälla på grund av ett arbetsuppgift, samt eventuellt även tertiärkälla, underlättar till läsaren för att granska samt bedöma informationen.


  • hur existerar detta för att existera källkritiskt

    • Ytterligare aspekter

    [redigera | redigera wikitext]

    Källkritik handlar många ifall för att producera sig ett perception angående den totalitet (kontext) vari den presenterade uppgiften ingår. tillsammans med bas inom denna perception är kapabel man sedan fördjupa metoden på grund av källkritik.

    En utsaga måste även prövas mot mottagarens personlig referensram samt verklighetsuppfattning.

    Därtill behövs för att mottagaren besitter tillräckliga förkunskaper på grund av för att tolka källan precis. God källkritik vilar således vid god ämneskunskap hos den likt fullfölja källkritiken.

    Vissa författare (till modell Alvesson & Sköldberg, ) menar för att enstaka källkritisk undersökning bör kompletteras tillsammans "empati" till för att förstå situationen vari källan äger skapats, vilket enkelt är kapabel beskrivas såsom ett tillväxt från identifikationen från källan ovan.

    tillsammans detta menas för att söka sätta sig in inom källans (sändarens) situation samt förstå detta kontext varur källavtrycket emanerar.

    Tradering existerar ett struktur från rundgång då medier refererar mot varandra ifall samt ifall igen, samt den ursprungliga källan försvinner inom kvantiteten. denna plats existerar detta viktigt för att leta riktig vid förstahandskällan.[10]

    Internet liksom källa

    [redigera | redigera wikitext]

    Via internet sprids allt mer data mot ett massiv publik ifrån privata hemsidor, forum, sociala nätverk, bloggar, hatsajter samt tidningars kommentarsfält från personer likt själva ej existerar experter samt ej existerar neutrala.

    Ett källkritiskt förhållningssätt handlar om att se risker och förstå och kunna värdera information

    Mellanliggande övervakning saknas ofta ifrån förlag alternativt redaktioner. liknande källor innebär för att stora källkritiska krav ställs vid varenda internetanvändare, samt dem existerar olämpliga alternativt tveksamma vilket källor på grund av uppsatser.

    Den likt får sin kunskap enbart ifrån internet, inom synnerhet ifrån sociala medier, riskerar för att hamna inom ett filterbubbla var endast vissa perspektiv framträda.

    Orsaken existerar för att sökalgoritmer skräddarsyr informationsflödet mot personens intressen, sökningar samt gilla-markeringar,[7] för att personen endast ser data likt ett begränsad bekantskapskrets sprider vidare, alternativt för att personen främst läser icke-neutrala nyhetskanaler samt bloggar.

    I ett rapport ifrån ansåg 17 andel från dem svenska internetanvändarna för att detta plats svårt för att att fatta beslut eller bestämma något ifall data vid nätet såsom dem såg, hörde alternativt läste fanns rätt alternativt falsk.

    37 andel ansåg tvärtom för att detta plats enkel för att att fatta beslut eller bestämma något sanningshalten inom upplysning vid internet. granskning visade vidare för att män ansåg för att detta fanns enklare för att att fatta beslut eller bestämma något ifall resultat vid nätet existerar rätt alternativt falsk än vilket kvinnor gjorde.[11] identisk analys visade för att den samhällsgrupp såsom upplevde för att dem ägde lägst källkritisk förmåga plats dem tillsammans endast grundskoleutbildning (38&#;%).[12]

    4 från 10 svenska internetanvändare ägde fått kurs inom källkritik samt hur man värderar data vid internet.[13]

    Varningslistor

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns varningslistor över:

    Baserat vid onlinetjänsten Web of Trust () samt Viralgranskarens varningslista finns detta webbläsartillägg såsom indikerar omdömen till vissa webbplatsers trovärdighet samt rykte samt ibland är kapabel existera mot hjälp.

    Spridning från information vid sociala nätverk

    [redigera | redigera wikitext]

    Uppgifter vid sociala medier liksom äger blivit virala existerar ej sällan faktoider, moderna vandringssägner samt ogrundade konspirationsteorier. Bilder vilket får massiv spridning inom samband tillsammans väpnade konflikter alternativt politiska omröstning förmå artikel medvetet missledande samt sektion inom desinformationskrig.

    dem behöver kontrolleras genom för att söka inom andra nätkällor, studera kommentarer ifrån andra brukare samt söka efter händelsen tillsammans tillsammans "fact check" till för att titta angående faktagranskning äger gjorts.[25][26] information utan datum samt såsom existerar svåra för att granska vid bas från bristande vid specifikation alternativt avsaknad från källhänvisning kunna cirkulera inom flera tid vid sociala nätverk, långt efter för att dem existerar aktuella.

    Att sprida vidare efterlysningar från försvunna samt uthängningar från gärningsmän är kapabel drabba oskyldiga, eftersom man ej känner mot läka historien.[27] Bilder samt filmer förmå existera manipulerade, alternativt ifrån helt andra händelser än såsom uppges inom bildtexten, vilket ibland kunna upptäckas genom för att söka efter identiska bilder tillsammans sökmotorer till bildsökning alternativt genom för att granska filens metadata såsom datum liksom besitter sparats från kameran.[28][29] Falska fakta förmå spridas ifrån påhittade användarprofiler[30] från personer likt önskar provocera (internettroll) alternativt likt önskar sprida näthat.

    Internetkällor inom uppsatser

    [redigera | redigera wikitext]

    Krönikor, bloggar, insändare, ledarspalter samt bloggar, även inom etablerade medier tillsammans med ansvarig utgivare, besitter enstaka agenda samt syftar ej mot för att artikel neutrala. Även internetkällor såsom existerar mer trovärdiga, exempelvis nyhetsrapportering inom etablerade medier, dock såsom ej publicerats vetenskapligt anses ofta otillräckliga liksom enda bas till enstaka akademisk artikel, eftersom akademiska publikationer måste säkerställa vetenskaplig bas samt bör påvisa vetenskapligt nyhetsvärde.

    Ett vanligt bekymmer tillsammans med upplysning såsom existerar tillgänglig vid internet existerar för att detta existerar frestande för att plagiera genom för att kopiera samt fästa in långa quotation inom sin personlig artikel, istället på grund av för att referera källor genom för att summera sin tolkning från källan tillsammans egna mening. Ofta förlorar författare försvunnen för att att ange eller meddela något källa, vilket utför för att fakta sprids vilket läsaren ej kunna granska samt bedöma.

    flera pedagog använder verktyg till automatisk plagiatkontroll till för att upptäcka ifall uppsatsen domineras från långa quotation.

    Wikipedia såsom källa

    [redigera | redigera wikitext]

    Att nyttja Wikipedia likt källa existerar allt vanligare bland skribenter eftersom detta går snabbt för att hitta faktauppgifter denna plats, samt på grund av för att internetsökningar ofta resulterar inom träffar vid Wikipedia.

    Wikipediaartiklars trovärdighet existerar starkt varierande, dock förmå bedömas tillsammans med enkla kriterier. till författare existerar Wikipedias föremål eller textstycken främst användbara på grund av för att hitta något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet källor.[31]

    Wikipedia, liksom andra uppslagsverk, besitter karaktär från tertiärkälla.

    Universitetslärare accepterar inom allmänhet ej för att akademiska uppsatser (enbart) vilar vid liknande källor, därför för att studenten tillsammans med sitt omröstning från källor bör bevisa uppsatsens akademiska nivå samt vetenskapliga aktualitet. Wikipedia förekommer inom princip inte någonsin inom källhänvisningar inom forskningspublikationer.

    detta förekommer för att universitets- samt gymnasie lärare låter sina studenter bidra mot Wikipedia, bland annat på grund av för att förmedla en källkritiskt förhållningssätt.[32]

    Förslag mot ytterligare kriterier

    [redigera | redigera wikitext]

    Utöver dem fyra sedvänja kriterierna ovan besitter ett svensk undersökning ifrån tid föreslagit nästa kriterier till källkritik vid internet, på denna plats sammanfattade:[5]

    • världsbild samt kunskapssyn såsom tendens: Exempelvis: besitter källan internationellt perspektiv vid artikelämnet, alternativt finns detta källor tillsammans ytterligare kulturell hemvist vilket ger ett ytterligare skildring?

      Återger källan en ensidigt specialistperspektiv? Skiljer den mellan å en sidan fakta/tolkningar/förklaringar samt å andra sidan åsikter?

    • trovärdighet: Brukar källor tillsammans med liknande domännamn (URL) existera trovärdiga? Erbjuder källan källhänvisningar?

      37 procent ansåg tvärtom att det var lätt att avgöra sanningshalten i information på internet

      äger källan en tvärsäkert tonläge? besitter språket brister? existerar detta enstaka dålig översättning ifrån annat språk?

    • källans förutsättningar samt egenskaper: Saknar källan datum samt är kapabel äga cirkulerat inom flera år? Går detta för att granska källans uppgifter? Hur besitter uppgifterna samlats in? Vilka övriga fel kunna källan existera behäftad med?

    Forskningspublikationers trovärdighet

    [redigera | redigera wikitext]

    Vetenskapliga publikationer anses inom moderna samhällen äga upphöjd trovärdighet därför för att vetenskapsman existerar experter vid sina områden, dem lägger inom allmänhet ned betydligt mer tidsperiod än exempelvis journalister vid varenda skrivelse, samt dem äger inom uppgift för att sakligt söka fräsch faktabaserad insikt tillsammans hjälp från systematiska vetenskapliga metoder snarare än för att argumentera till åsikter.

    inom synnerhet grundforskning bör artikel fri samt obunden från ekonomiska intressen. Vetenskapliga publikationer referentgranskas vanligen anonymt från oberoende kolleger innan publicering. Även enstaka lärobok publicerad vid en akademiskt förlag granskas samt betraktas såsom vetenskaplig publikation. Forskningens standard varierar emellertid, vetenskapsman är kapabel äga motstridiga uppfattningar, enstaka små studier kunna motsägas från andra mer tillförlitliga studier,[33] samt forskningsfusk förekommer.

    en källkritiskt förhållningssätt behövs därför till för att bedöma olika vetenskapliga källor mot varandra.

    Vetenskapsteorin existerar ett kvist inom filosofin vilket omfattar kriterier till vad vilket existerar vetenskap, dock även omfattar kritiska förhållningssätt mot vetenskapens möjligheter för att objektivt förklara verkligheten, samt samtal ifall vad vilket existerar utanför vetenskapens hur långt något sträcker sig eller når.

    Vetenskapen beskrivs såsom tillfälliga paradigm samt modeller från verkligheten vilket ständigt falsifieras samt ersätts från nya modeller. Gamla forskningspublikationer förmå därför existera grundade vid synsätt såsom idag ifrågasätts starkt. Vetenskap betraktas inom vetenskapsteorin ej likt helt sanning, utan likt bruk från systematiska metoder till för att producera färsk förståelse.

    Innebörden från detta varierar mellan discipliner samt vetenskapsteoretiska uppfattningar, dock förmå innefatta metoder för att förkasta ogrundade hypoteser samt för att bygga konsistenta samt verksamma modeller samt teorier inom avsikt för att förklara observationer alternativt förutsäga skeenden.

    Ovetenskapliga samt diskutabla källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Följande typer från hypoteser samt läror äger nedsänkt alternativt diskutabel tillförlitlighet likt vetenskapliga källor:

    • Vidskepelse, religiösa trosuppfattningar samt politiska ideologier existerar ej, samt försöker vanligen ej ge sken från för att artikel, vetenskapliga.[34]
    • Pseudovetenskap (kvasivetenskap) existerar ett lära likt ej möter primär kriterier på grund av vilket liksom existerar enstaka vetenskaplig teori,[35] dock vars förespråkare försöker ge sken från för att detta existerar enstaka vetenskap.

      Exempelvis förmå läran ej existera testbar samt falsifierbar, äga brister inom reproducerbarhet, alternativt omfatta komplicerade ad hoc-hypoteser till för att bortförklara konsekvens såsom motsäger lärosatser, istället till för att acceptera ett enklare alternativ förklaringsmodell. liknande läror publiceras sällan från akademiska förlag, dock förmå synas inom populärvetenskaplig litteratur.

    • Skräpvetenskap (engelska: junk science) drivs från för att nå en vid förhand uppsatt konsekvens.

      De källor du använder ska bygga på fakta och kunskap och inte tyckanden eller gissningar

      Forskaren besitter enstaka personlig agenda liksom färgar experiment, metoder samt tolkning från resultat.[36]

    • Protovetenskap existerar ett fräsch ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något vilket ännu ej fått ställning eller tillstånd vilket vare sig vetenskaplig teori alternativt pseudovetenskap.[37]
    • Marginalvetenskap existerar vetenskapliga teorier likt ej stämmer tillsammans med den etablerade uppfattningen bland vetenskapsman samt tillsammans med detta rådande paradigmet, dock såsom ändå möter kriterier till vetenskaplighet.[38] flera från dem maximalt viktiga vetenskapliga teorierna började liksom marginalvetenskaper.
    • Grå litteratur, exempelvis studentuppsatser samt tekniska rapporter, alternativt forskares bloggar samt pressmeddelanden, förmå även innefatta evidensbaserad färsk insikt, dock äger ej granskats tillräckligt från experter samt besitter därför ej ställning eller tillstånd likt vetenskapliga publikationer.

      detta kunna artikel användbart likt komplement mot mer något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet referentgranskade källor alternativt temporärt inom väntan vid akademisk publicering.

    • Populärvetenskap existerar ej för att betrakta liksom vetenskapliga publikationer, utan kunna innefatta förenklingar samt liknelser.

      Populärvetenskapliga publikationer skrivs ibland från personer tillsammans med forskarexamen, dock såsom kunna uttala sig angående ämnen var dem ej existerar experter, samt ibland från författare såsom själva ej existerar forskare.

    Publikationers anseende

    [redigera | redigera wikitext]

    Forskningspublikationer återfinnes inom citeringsdatabaser liksom exempelvis Google Scholar samt Web of science.

    var är kapabel man även titta vilka akademiska källor liksom besitter refererats från en stort antal andra vetenskapsman. sådana viktiga källor sägs äga massiv "impact factor", vilket är kapabel bero vid för att dem ägde stort nyhetsvärde samt uppfattas liksom trovärdiga, samt mer sällan vid för att dem besitter kritiserats från flera.

    titta bibliometri samt citeringsanalys.

    Vetenskapliga tidskrifter samt konferenser likt äger nedsänkt acceptansfrekvens, detta önskar yttra var flera bidrag blir refuserade vid bas från höga kvalitetskrav, anses mer trovärdiga. dem läses från fler, blir mer ofta citerade, artiklarna får därmed högre impact factor samt tidskriften får högre tidskriftsrankning.

    detta finns enstaka rad listor ovan tidskriftsrankning.[39][40][41][42]Vetenskapliga tidskrifter äger vanligen högre kvalitetskrav än konferenser, samt tidskriftsartiklar anses därför vanligen mer trovärdiga än konferenspublikationer.

    Inom flera områden, exempelvis läkemedel samt psykologi, kunna effekt från enstaka enskild klinisk forskning artikel alltför metodberoende alternativt motsägas från andra studier.

    Nyskrivna sålunda kallade metastudier samt översiktsartiklar äger högre trovärdighet, var effekt ifrån flera studier sammanställs samt värderas. Översiktsverk såsom "survey articles", läroböcker samt uppslagsverk är kapabel artikel enklare för att förstå än forskningspublikationer, dock förenklar ibland presentationen från utrymmesskäl samt pedagogiska skäl, sålunda för att fara på grund av missförstånd uppstår.

    dem existerar användbara till för att erhålla ett införande mot en ämnes maximalt centrala term samt på grund av för att hitta dem maximalt framstående källorna, dock för att citera liknande tertiärkällor accepteras ej inom vissa forskningspublikationer,[9] bland annat eftersom detta utför för att den såsom skriver översiktsartikeln får citeringar istället till den liksom ursprungligen producerade forskningsresultatet.

    Metoders bevisvärde

    [redigera | redigera wikitext]

    Kriterier till evidensgrad alternativt bevisvärde används inom bland annat medicinsk undersökning på grund av för att kategorisera metoder samt rekommendationer. Exempelvis äger randomiserade experiment tillsammans dubbelblindtest högre bevisvärde än epidemiologiska studier (att analysera befolkningsstatistik inom efterhand), eftersom detta existerar svårt för att isolera vad vilket existerar orsak samt verkan inom detta senare fallet.

    Emellertid är kapabel metoderna mäta olika saker, samt bevisvärdet förmå därför höjas ifall metoderna får komplettera varandra.

    Synen vid vetenskaplig teknik varierar mellan olika discipliner. Inom samhällsvetenskap samt humaniora finns ett tilltro mot kvalitativ teknik, ibland liksom komplement mot kvantitativ metod.[43]

    Uppmärksammande på grund av för att jobba tillsammans källkritik

    [redigera | redigera wikitext]

    I land högtidlighölls källkritikens dag den 13 mars inledande gången beneath vid initiativ från Viralgranskaren (redaktion vid numera nedlagda tidningen Metro, senare ombildad liksom Källkritikbyrån).[44]Internetstiftelsen, tillsammans tillsammans med Viralgranskaren/Källkritikbyrån, delar beneath alternativt kring den dagen ut priset Det gyllene förstoringsglaset mot någon liksom besitter förmedlat källkritiskt tänkande mot ungdomar.[45][46]

    Föreningen Vetenskap samt folkbildning existerar ett sektion från skeptikerrörelsen samt delar varenda tid ut utmärkelserna Årets folkbildare mot någon såsom populariserat vetenskap, samt Årets förvillare mot någon såsom besitter spridit pseudovetenskap samt främjat auktoritetstro.[47]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcd] Odén, Birgitta/Thurén, Torsten: "källkritik".

      Läst 9 januari

    2. ^Hellspong, Lennart: "Källkritisk analys".Arkiverad 12 månad hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 9 januari
    3. ^Skolverket: "Kollakällan - Lathund inom källkritik vid Internet".Arkiverad 2 september hämtat ifrån the Wayback Machine. Skolverket,
    4. ^Ekman Stig, Thullberg Per, Åmark Klas, red (). Metodövningar inom historia: historisk teori, teknik samt källkritik.

      Genom att tillämpa dessa tips kommer du att kunna bedöma källors tillförlitlighet på ett mer effektivt sätt och fatta välgrundade beslut baserade på pålitlig information

      [1]. Lund: Studentlitteratur. sid.&#; ISBN X&#;

    5. ^ [ab] Göran Leth samt Torsten Thurén, Källkritik på grund av InternetArkiverad 20 månad hämtat ifrån the Wayback Machine., narrativ , Styrelsen på grund av mentalt försvar,
    6. ^Peter Olausson (). ”Källkritik”. Folkvett &#;
    7. ^ [abc] Kristina Alexanderson, Källkritik vid internet, IIS internetguide, nr , utgåva juni
    8. ^Hillar, Marian (), ”Flavius Josephus and His Testimony Concerning the Historical Jesus”, s.

      1–Ursprungligen publicerad i Essays in the Philosophy of Humanism 13, Houston, TX.: 66–&#;

    9. ^ [ab] Scollo, Joe. ”LibGuides: Primary, Secondary, and Tertiary Resources: Tertiary Sources” (på engelska). . ?g=&p= Läst 10 mars &#;
    10. ^Leth/Thurén , s.

      23

    11. ^”Nära 1 från 5 äger svårt för att att fatta beslut eller bestämma något angående resultat vid nätet existerar verklig alternativt falsk”. Svenskarna samt internet . Internetstiftelsen. Läst 22 mars &#;
    12. ^”Digital integritet samt nätbedrägerier”. Svenskarna samt internet .

      Interetstiftelsen. Läst 1 april &#;

    13. ^”Sökkällor samt källkritik”. Svenskarna samt internet . Internetstiftelsen. Läst 6 november &#;
    14. ^Faktoiders varningslista - svenska pseudovetenskapliga sajter,
    15. ^Rationalwiki: Webshites - inventering ovan pseudovetenskapliga dock även antivetenskapliga religiösa samt politiska sajter (skeptikerorganisation), läst
    16. ^”Conspiracy-Pseudoscience” (på amerikansk engelska). Media Bias/Fact Check.

      Läst 13 juni &#;

    17. ^Lista ovan svenska viralsajterArkiverad 6 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine., Mediemänniskan, läst
    18. ^Viralgranskarens varningslista - svenska bluffwebbplatserArkiverad 20 månad hämtat ifrån the Wayback Machine., tidningen Metro
    19. ^”Satire” (på amerikansk engelska). Media Bias/Fact Check: Satire.

      Läst 13 juni &#;

    20. ^Hoax slayer - inventering ovan bluffwebbplatserArkiverad 3 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., läst
    21. ^Svensk handels varningslista, läst
    22. ^”Questionable Sources” (på amerikansk engelska). Media Bias/Fact Check. Läst 13 juni &#;
    23. ^”Media Bias/Fact Check: Biased news” (på amerikansk engelska). Media Bias/Fact Check.

      Läst 13 juni &#;

    24. ^Åsa Kronkvists källkritiska råd existerar värda för att dela vidareArkiverad 18 januari hämtat ifrån the Wayback Machine., Metro
    25. ^Så utför ni enstaka personlig viralgranskning steg till stegArkiverad 8 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., Viralgranskaren, tidningen Metro 22 november
    26. ^”Källkritiksexperten: Tänk vid detta innan ni delar krigsbilder”. SVT Nyheter.

      2 mars Läst 4 mars &#;

    27. ^Guide: detta denna plats bör ni inte någonsin dela vid FacebookArkiverad 24 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Viralgranskaren, tidningen Metro 27 augusti
    28. ^Guide: sålunda viralgranskar ni bilder - fyra enkla stegArkiverad 10 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., Viralgranskaren, tidningen Metro 8 juli
    29. ^Guide: därför viralgranskar ni youtubefilmer - fem enkla stegArkiverad 27 november hämtat ifrån the Wayback Machine., Viralgranskaren, tidningen Metro
    30. ^Guide: sålunda viralgranskar ni Facebookprofiler ni misstänker existerar falskaArkiverad 24 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine., Viralgranskaren, tidningen Metro 27 augusti
    31. ^"Wikipedia existerar ett god källa".

      , Läst 9 januari

    32. ^Arbeta källkritiskt tillsammans med WikipediaArkiverad 19 november hämtat ifrån the Wayback Machine., Skolverket
    33. ^Sköld, Henrik (13 juni ). ”Forskare förklarar: då kunna man egentligen lita vid ett vetenskaplig studie?”. SVT Nyheter. Läst 13 juni &#;
    34. ^Berggren, s.

      Du kan ställa dig dessa frågor för att ta reda på om information är korrekt eller felaktig: Vem ligger bakom informationen? En myndighet, ett företag, en organisation eller forskare? Kan du hitta den ursprungliga källan? Varför finns informationen? Är det för att informera, göra reklam, tjäna pengar eller få andra att tycka samma sak?

      3.

    35. ^"pseudovetenskap". Läst 9 januari
    36. ^Milloy, Steven (): "Top Ten Junk Science Stories of the Past Decade".Arkiverad 7 januari hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 9 januari (engelska)
    37. ^Lytsy, Per: "Vetenskapsteori". Läst 9 januari
    38. ^”"Fringe" Science”. Läst 9 januari (engelska)
    39. ^Toppublikationer, Google Scholar, läst
    40. ^High impact journals, Science Gateway, läst
    41. ^”Danska BFI-listorna till vetenskapliga tidskriftsserier samt -förlag (graderar tidskrifter inom tre nivåer)” (på danska). .

      Danska Uddannelses- og Forskningsministeriet. Arkiverad ifrån originalet den 27 september :// Läst 13 juni &#;

    42. ^”Publiseringskanaler (delar upp vetenskapliga tidskrifter inom numeriskt värde nivåer) | NSD - Norsk senter for forskningsdata”. . Arkiverad ifrån originalet den 13 juni ://?xs=Scandinavian+Economic+History+Review&a=true&tv=true. Läst 13 juni &#;
    43. ^Thunman, Carl G/Wiedersheim-Paul, finne (/): "Att nedteckna angående validitet - fler exempel".Arkiverad 5 januari hämtat ifrån the Wayback Machine.

      Läst 9 januari

    44. ^Jo, detta behövs ett Källkritikens dagArkiverad 14 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., Metro, 12 månad
    45. ^”Källkritikens dag”. Arkiverad ifrån originalet den 7 mars ://%C3%A4llkritikens-dag. Läst 7 juni &#;, Metro
    46. ^Evenemang: Källkritikens ljus, Internetstiftelsen inom Sverige
    47. ^”VoF”. Vetenskap samt Folkbildning.

      Läst 30 mars &#;

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    • Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (): Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
    • Andersson, Lars M. (Ed.).

      På samma gång behöver man bygga upp ett förtroende för tillförlitliga källor

      (): Historisk Tidskrift 2: Tema: Källkritik. Historisk Tidskrift, (2),

    • Boström, Erik (): Källkritik, kognitiv auktoritet samt domänanalys: Värdering från trovärdighet. artikel ifrån universitet eller akademisk institution inom Borås/Institutionen Biblioteks- samt informationsvetenskap.
    • Gudmundsson, David (): När kritiska studenter existerar målet.

      för att undervisa inom källkritik vid gymnasiet. (When the Goal fryst vatten Critical Students. Teaching Source Criticism in Upper Secondary School). malm, Sweden: malm högskola.

    • Kristensson Uggla, Bengt (): Slaget angående verkligheten. Daidalos.
    • Madison, Gary B. (): The Hermeneutics of Postmodernity. Indiana University Press.
    • Madison, Gary B.

      (): The Politics of Postmodernity: Essays in Applied Hermeneutics. inom följd Contributions to Phenomenology. Kluwer Academic Publishers.

    • Ricœur, Paul (): Hermeneutics and the human sciences: essays on language, action and interpretation. Edited and translated bygd John B. Thompson. Cambridge: Cambridge University Press.

      (engelska)

    • Ricœur, Paul (): Minne, saga, glömska. Daidalos.
    • Thurén, Torsten (): Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.