Varför delades berlin i öst och väst

Berlinfrågan (tyska: Berlinfrage alternativt Berlin-Frage) rörde Berlins omstridda ställning eller tillstånd beneath år –, efter för att äga ockuperats gemensamt från fyra segrarmakter nära andra världskrigets slut. Staden kom för att delas genom kalla krigets motsättningar mellan västmakterna samt östblocket, till vilka Berlin plats både symboliskt samt strategiskt betydande.

Västberlin hamnade inom en exponerad läge likt ett dem facto västtysk exklav omgiven från Östtyskland, vilket inom sin tur blev ytterligare sårbart från Västberlins närvaro.

Berlinfrågan stod inom kalla krigets absoluta centrum tills ett bit in vid talet. Därefter inleddes enstaka stabilare period beneath den avvaktande principen angående "samexistens vid basen från ställning eller tillstånd quo".^[a] Problemet fick sin svar ursprunglig inom samt tillsammans med kalla krigets slut, då ett överenskommelse kunde nås mellan inblandade stater samt Tyskland därefter återförenades.

Kronologi

[redigera | redigera wikitext]

Tysk kapitulation samt allierad ockupation

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från andra världskriget intogs Berlin från sovjetiska trupper. Staden kapitulerade militärt den 2&#;maj ^[2]

Med Nazitysklands villkorslösa kapitulation 7–8 femte månaden i året, trädde Londonprotokollet inom kraft.

detta justerade segrarmakternas inbördes uppdelning från efterkrigs-Tyskland inom ockupationszoner. Huvudstaden Berlin skulle dock stå beneath gemensam ockupation, inledningsvis från segrarmakterna Storbritannien, USA samt Sovjetunionen, sedan även från land i västeuropa. Berlinsektorer ägde definierats till respektive lands ockupationstrupper, dock staden skulle styras gemensamt, genom den Allierade kommendanturen.^[3][4]

De brittiska samt amerikanska trupperna anlände samt tog ovan sektorerna inom västra Berlin 3–4 juli.^[5] i enlighet med enstaka överenskommelse nära Jaltakonferensen inom månad, skulle även land i västeuropa delta, liksom ett fjärde ockupationsmakt,^[6] dock den slutliga fördelningen beslutades ej förrän vid Potsdamkonferensen, den 30&#;juli, från detta nybildade Allierade kontrollrådet, samt trädde inom kraft den 13&#;augusti.^[7] Den 12–14 augusti anlände dem franska trupperna mot Berlin.^[5]

Den 11 juli installerades Allierade kommendanturen på grund av ockupationsmakternas gemensamma styre från Berlin.^[5] inom kommendanturen skulle varenda beslut artikel enhälliga, detta önskar yttra samtliga fyra kommendanter ägde vetorätt.

inom takt tillsammans ökade politiska motsättningar, blev samarbetet emellertid allt svårare samt besluten kom efter grabb för att tas separat inom sektorerna.^[7]

En komplicerande faktor plats för att Berlin nedsänkt vilket ett enklav omgiven från den Sovjetiska ockupationszonen.

Splittring mellan Sovjetunionen samt västmakterna

[redigera | redigera wikitext]

Västmakternas samt Sovjetunionens åsikter skilde sig kraftigt åt gällande den framtida politiska samt ekonomiska ordningen, både på grund av Berlin samt på grund av Tyskland liksom totalitet.

Västmakternas marknadsliberalism fanns oförenlig tillsammans den sovjetiska kommunismen inom form eller gestalt från kommunism alternativt marxism–leninism, samt ingen fanns beredd för att låta den andra sidans struktur dominera detta framtida Tyskland.

Västmakternas samarbete tätnar

[redigera | redigera wikitext]

Storbritannien samt USA skapade enstaka finansiell union, den således kallade Bizonen, från sina ockupationszoner inom västra Tyskland den 1&#;januari

Under den nästa våren deklarerade USA vilket likt kom för att kallas Trumandoktrinen samt innebar för att motverkandet från kommunistiskt påverkan idag fanns ett ledstjärna till den fortsatta utrikespolitiken.

inom synnerhet skulle ett sovjetisk expansion inom väst förhindras.^[8]

Då dem fortsatta diskussionerna tillsammans Sovjetunionen därefter ej gav sålunda många, fokuserade västmakterna alltmer vid samordningen från finans samt politik inom dem västliga områdena, på grund av för att eventuellt upprätta ett västinriktad stat inom den delen från Tyskland.

inom mars slöts en avtal angående för att Frankrikes område skulle att koppla eller förena med något mot Bizonen, likt då skulle bli Trizonen. Den franska zonen deltog därefter inom flera ekonomiska samarbeten, dock detta formella bildandet från Trizonen skedde ej förrän inom april ^[9]

Med hänvisning mot dem tre övriga makternas ambition för att vandra sin personlig väg, lämnade Sovjetunionen detta allierade kontrollrådet den 20&#;mars , varpå detta mesta från kontrollrådets aktivitet inom praktiken lades ned.

Den 16&#;juni lämnade dem även den allierade kommendanturen inom Berlin.^[7][10]

Separata valutareformer inom väst samt öst

[redigera | redigera wikitext]

I västmakternas ekonomiska union inom västra Tyskland, genomfördes ett valutareform tillsammans med insättning från Deutsche Mark ("Westmark") den 21&#;juni , dock ej inom Berlinsektorerna.

Valutareformen inom väst ägde genomförts utan samordning tillsammans den sovjetiska sidan, såsom idag hotades från enstaka kraftig inflation vid bas från inflödande riksmark liksom plötsligt blivit värdelösa inom väst. Sovjetunionen stoppade då övergång mellan sin Berlinsektor samt västsektorerna samt gjorde ett skyndsam valutareform tillsammans med insättning från ett Deutsche Mark till östområdet ("Ostmark") den 23&#;juni.

Den sovjetiska kommendanten menade för att den skulle gälla inom bota Berlin. Detta uppskattades ej från västsektorernas ledning, såsom svarade tillsammans med för att ifrån 24&#;juni ge ut ett speciell Berlinversion från västmarken.^[11][12] nära detta laget ägde dock all Västberlin satts inom blockad.

Den inledande krisen – Berlinblockaden

[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionen ville idag tvinga västmakterna för att lämna ovan Västberlin. Den därför kallade Berlinblockaden inleddes vid aftonen den 23&#;juni , då Sovjetunionen, inom den upptrappade konflikten tillsammans västmakterna, stängde från strömförsörjningen in mot Västberlin samt nästa morgon blockerade all trafik utom luftfart mot samt ifrån området.^[10][13]

För Västberlins försörjning, organiserade västmakterna då enstaka luftbro, vilket även klarade västberlinarna genom vintern.

Man införde även en handelsembargo, vilket förbjöd export från industriprodukter ifrån väst mot den sovjetiska ockupationszonen.

Efter Jessup-Malik-avtalet den 4&#;maj , upphörde Berlinblockaden samt västs handelsembargo den 12&#;maj ^[14]

Västtyskland samt Östtyskland bildas

[redigera | redigera wikitext]

Den 23 femte månaden i året bildade förbundsländerna inom väst Förbundsrepubliken Tyskland, ett parlamentarisk republik, informellt kallad Västtyskland fram mot inom den västtyska författningen nämndes även Berlin (Stor-Berlin) likt en förbundsland, även ifall lagen ej kunde tillämpas inom detta fallet, vid bas från den särskilda ställning eller tillstånd staden fått nära ockupationen.

Efter bildandet från Västtyskland, samt inom enlighet tillsammans ockupationsstatuten(Besatzungsstatut) upprättad inom samband tillsammans detta, underställdes den Allierade kommendanturen till Berlins västsektorer inom september den från västmakterna nybildade, civila Allierade höga kommissionen, även kallad Kontrollkommissionen, likt mot stora delar ersatte detta idag kraftigt begränsade, militära Allierade kontrollrådet.^[15][16]

Den 7 oktober bildades detta marxist-leninistiskaÖsttyskland (DDR) samt Berlin förklarades artikel dess huvudstad.

inom praktiken blev Östberlin östtysk huvudstad, dock kunde egentligen ej bli en del av helt inom den nya staten, vid bas från den särskilda ställning eller tillstånd Berlin ägde fått inom samband tillsammans med ockupationen.

Tyskland plats idag delat inom numeriskt värde stater, vilket båda, mot ett start, närde enstaka framtidsperspektiv för att omfatta läka Tyskland, dock vid helt olika vis.

Västberlins allierade kommendantur, såsom sedan några kalenderår minskat sina ansvarsuppgifter mot förmån på grund av detta civila samhället, förklarade sig inom femte månaden i året , tillsammans med Erklärung der Alliierten Kommandantur über Berlin, artikel positivt inställd mot för att Västberlin, beneath kommendaturens överinseende, anammade västtyska lagar, ej minimalt vid ekonomiska området, dock även vilket gäller statstillhörighet tillsammans med mera.^[17] Efter Tysklandsfördraget (Deutschlandvertrag) , reviderat samt ikraftträtt genom Parisfördragen(Pariser Verträge) inom femte månaden i året , avvecklades Allierade höga kommissionen samt den allierade kommendanturen underställdes istället dem västallierades ambassadörer.^[18]

Den andra Berlinkrisen

[redigera | redigera wikitext]

Den andra Berlinkrisen fanns den längsta samt djupaste.

tillsammans uppstart hösten , omfattade den en antal konfliktepisoder samt nådde sin kulmen beneath sommaren samt hösten detta finns olika meningar angående hur länge "den andra Berlinkrisen" fortgick, dock relaterade episoder förekom fram mot samt tillsammans med

Chrusjtjovs inledande ultimatum

[redigera | redigera wikitext]

Den 27 november ställde den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov västmakterna inför en ultimatum, liksom gick ut vid för att dem inom en halvår skulle förbinda sig för att lämna Västberlin; Berlins fyrmaktsstatus skulle upphävas samt Västberlin bli ett demilitariserad, personlig politisk avdelning tillsammans med ställning eller tillstånd liksom ett "fri stad", dock inom praktiken helt beneath östtysk kontroll.^[19][20] ifall man ej gick tillsammans med vid detta, skulle Sovjetunionen avsluta en eget fredsavtal tillsammans Östtyskland.

Västmakternas ockupationsrätt skulle då betraktas ogiltig samt Östtyskland skulle överta dem sovjetiska rättigheterna inom Berlin samt ges full övervakning ovan trafiken genom landet. Försök ifrån väst för att upprätthålla sin närvaro tillsammans med militära medel skulle betraktas liksom aggression samt besvaras militärt från Sovjetunionen, vilket inkluderade kärnvapen.^[21][20]

Västmakterna visade sig villiga för att diskutera åtminstone vissa mindre eftergifter samt Chrusjtjov släppte sitt ultimatum inom start från ^[22] dem förhandlingar liksom följde ledde ingenvart, dock Chrusjtjov, liksom egentligen ej varit intresserad från för att starta konflikt, ägde tillsammans med tiden konstaterat för att Östtyskland ekonomiskt blivit allt mer beroende från Västtyskland, vilket inom sin tur ej fanns beroende från sin östliga granne.^[21]

Chrusjtjovs andra ultimatum

[redigera | redigera wikitext]

Västberlin plats en något som ökar i storlek eller antal bekymmer till Östtyskland, ej minimalt vid bas från den pågående republikflykten ovan gränsen, likt gav enstaka avgörande befolkningsförlust.

Den 4 juni återkom Chrusjtjov tillsammans med sitt Berlinultimatum. ifall västmakterna ej tillmötesgick kraven samt innan utgången från året sårskydd sig för att lämna Västberlin, skulle Sovjetunionen avsluta en eget fredsavtal tillsammans med Östtyskland.^[20] likt tidigare, fanns krigshotet en sätt för att skaffa sig initiativet inom frågan, samt risken på grund av kärnvapenanvändning bedömdes från Sovjetunionen likt många nedsänkt.

inom väst plats man dock mer osäker kring riskbedömningen.^[23]

Den västliga militäralliansen Nato ägde på grund av Berlin definierat tre elementär rättigheter, vilka skulle försvaras tillsammans med samtliga tillgängliga medel: västmakternas militära närvaro inom Västberlin, obehindrad transittrafik mellan staden samt Västtyskland samt Västberlins livsduglighet.

USA:s president John F. Kennedy upprepade dessa "three essentials" inom en radio- samt TV-sänt anförande inom slutet från juli.^[24][22][25]

Berlinmuren börjar byggas

[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren började situationen bli desperat på grund av Östtyskland; inom juli tidsperiod flydde 30&#; människor landet via Berlin.

Den östtyske ledaren Walter Ulbricht ägde länge sett ett kroppslig avgränsning mellan Öst- samt Västberlin liksom den bästa lösningen.^[21][22]

Chrusjtjov, såsom varit motståndare mot enstaka sådan svar, fick idag rapporter angående för att massflykten snart hotade Östtysklands existens, samt gav slutligen sitt godkännande, vilket ett något som är kortvarigt eller inte permanent nödåtgärd.^[21][20] ett sådan gränsstängning skulle ej vandra emot NATO:s grundkrav gällande Västberlin, dem "three essentials" likt Kennedy tagit upp inom sitt julital.^[26]

Natten mot den 13&#;augusti spärrades därför kurera Västberlin från samt anläggandet från Berlinmuren ägde börjat.

dem inledande avspärrningarna gjordes tillsammans med barbwire samt började efter några dagar ersättas tillsammans enstaka fast mur.^[24] Den 23 augusti infördes kraftiga inskränkningar från passager genom muren. Berlinarna kunde ej längre utföra privata mottagning hos vänner samt anhöriga liksom för tillfället plats vid andra sidan muren.

Icke-tyska medborgare, inklusive diplomater, hänvisades mot numeriskt värde gränsövergångar, Bahnhof Berlin Friedrichstraße alternativt Friedrichstraße/Zimmerstraße. nära den senare fick inga tyskar passera, dock detta fanns den enda övergången tillgänglig på grund av allierades militärpersonal, samt var upprättades gränsstationen Checkpoint Charlie vid västsidan.^[24][27][28]

Man ägde varit medveten ifall ett möjlig östtysk stängning från gränsen, dock den plötsliga tillkomsten blev ändå ett förvåning.

Reaktionerna ifrån västliga regeringar fanns dem inledande dagarna tämligen återhållsamma samt avvaktande. mot viss sektion kom den milda responsen från enstaka lättnad ovan för att detta omedelbara krigshotet därmed avvärjts samt ett förhoppning för att läget ägde stabiliserats.^[21][22][24] Å andra sidan fanns detta enstaka viss osäkerhet, ifall detta ändå kunde artikel start vid enstaka fräsch aggressiv utveckling.^[29] till västberlinarna plats dem milda reaktionerna ifrån Västtysklands kansler Adenauer samt ej minimalt USA:s president Kennedy många oroande samt spädde vid krisstämningen innan dem efter några dagar fick mer stödjande respons.^[22][24][30]

I Östtyskland fick nyheten ifall muren en blandat mottagande.

Natten mellan 12 och 13 augusti byggdes därför en mur runt Västberlin

detta fanns dem liksom hoppades vid den politiska ledningens löften angående för att Östtyskland för tillfället skulle erhålla tillfälle för att blomstra. dock på grund av flera infann sig ett emotion från kris samt panik. för att chansen mot enstaka utflyttning mot Västtyskland idag ströps, fanns en hårt stöt. flera fruktade för att detta även skulle utnyttjas från staten till strängare arbetsförhållanden samt ökad politisk repression.

Avspärrningarna möttes från omedelbara protester från människor vid båda sidor; den östtyska polisen använde bland annat tårgas samt vattenkanoner till för att skingra folkmassor vid sin blad från gränsen.^[24][30][31] ifrån oktober , mot april , ägde dem östtyska gränstrupperna beställning för att nyttja skjutvapen (Schießbefehl) ifall detta krävdes till för att stoppa rymning ovan gränsen.^[32][33][34]

Konfrontation nära Berlinmuren

[redigera | redigera wikitext]

Vid Checkpoint Charlie, den amerikanska sektorns hållplats nära gränsövergången mot Östberlin, ökade den amerikanska sidan inom oktober sina påtryckningar, inom protest mot ytterligare inskränkningar från gränspassager.

Man började köra fram stridsvagnar såsom förstärkt hot då den östtyska gränspersonalen stoppade all del alternativt enstaka passager inom strid tillsammans tidigare avtal. Efter några sådana incidenter, påbörjade den amerikanska generalen Lucius Clay planerade tester från gränspassagen, tillsammans början den 25&#;oktober då enstaka sådan övergång hindrades, rullade man fram tio stridsvagnar, vilka lämnade platsen då situationen lösts.

Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober Bild: Berlinmuren Från tyska federala arkivet

Detta upprepades nästa numeriskt värde dagar.^[24][35]

Den 27&#;oktober eskalerade dock situationen. då dem amerikanska stridsvagnarna återvände mot sin bas efter den dagens test från gränspassagen, dök sovjetiska stridsvagnar upp nära den östtyska gränsposteringen, varpå dem amerikanska skyndade tillbaka mot gränsen.

detta besitter kommit för att kallas Berlinkonfrontationen, då amerikanska samt sovjetiska stridsvagnar för tillfället ställdes synorgan mot synorgan tillsammans varandra. Samtidigt gick brittiska trupper inom ställning nära sektorsgränsen nära Brandenburger Tor. Efter diplomatiska diskussion kunde detta kurera avslutas dagen efter utan strid.^[24][36]

General Clay sägs även äga haft vilket syfte för att visa för att Sovjetunionen ägde den egentliga makten vid den östtyska sidan.^[21][24][36] Östsidan ägde även kunnat utföra ett granskning från västmakternas beslutsamhet angående Berlins fyrmaktsstatus.^[37]

Muren blir permanent

[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren ägde bilden från supermakternas kärnvapenbalans klarnat, samt den plats mot klar nackdel på grund av Sovjetunionen, vilket ännu ej ägde kapacitet för att nå USA ifrån sina egna baser.

inom slutet från oktober förklarade Chrusjtjov inom en anförande inför sitt område, för att han släppt sitt Berlinultimatum.^[21]

Målet för att västmakterna skulle lämna Västberlin ägde dock ej övergetts,^[22] samt Chrusjtjov satte istället sitt hopp mot enstaka långsiktig utmattningsstrategi, bland annat tillsammans med en permanentande från Berlinmuren samt inskränkningar alternativt störningar från Västberlins transittrafik.^[20][21]

Ur den östtyska ledningens synvinkel plats muren kritisk till för att behärska förbättra politiken samt landets vetenskapen om resurserhandel och finans således länge Västberlin hörde mot västmakterna.^[1]

Luftkorridorkrisen

[redigera | redigera wikitext]

Under hösten ägde Sovjetunionen menat vid för att dem västallierade överskred sina rättigheter gällande Västberlins luftkorridorer samt man ifrågasatte avtalen kring dessa.^[22] Den 7 månad införde Sovjetunionen avgörande inskränkningar från luftkorridorerna.

Västmakternas svar involverade användning från militära transportplan, såsom möttes från sovjetiskt stridsflyg.^[38] Några kalenderår tidigare, inom mars , ägde en brittiskt program blivit nedskjutet från sovjetiska jaktflygplan, efter för att troligen äga råkat avvika ifrån den angivna luftkorridoren,^[39] dock den denna plats gången provocerades ingen blad mot vapenanvändning.

Den 30&#;mars upphörde dem sovjetiska försöken för att störa flygtrafiken, samt krisen såg ut för att börja ebba ut.^[38]

Berlinfrågan börjar överskuggas från annat

[redigera | redigera wikitext]

I en försök för att utjämna kärnvapenbalansen, började Sovjetunionen anlägga ett robotbas vid Kuba, tillsammans USA inom räckhåll på grund av sovjetiska medeldistansrobotar.^[40] detta utlöste Kubakrisen då USA inom oktober fick ögonkontakt vid vilket såsom fanns vid gång.

Efter detta stod ej Berlinfrågan inom centrum vilket tidigare, utan andra problem att diskutera kom för att dominera kalla krigets öst-väst-konflikt.^[41]

I Berlinfrågan påbörjades överläggningar ifall en internationellt samarbete kring transitvägarna. inom april sade sig Sovjetunionen artikel positivt inställt mot ett överenskommelse, dock Västtyskland motsatte sig planen, likt skulle involverat en avtal tillsammans med Östtyskland, vilket då ej ägde västtyskt erkännande.^[22][42]

Autobahnkrisen

[redigera | redigera wikitext]

Från sovjetiskt håll hördes snart åter kommentarer angående för att västmakterna borde lämna Västberlin.^[22] inom start från oktober , blossade den sålunda kallade Autobahnkrisen upp, då Sovjetunionen upprepade gånger hindrade västmakternas militära transittrafik ovan östtyska vägar.^[42][43]

Som påtryckning förberedde västmakterna enstaka ytterligare massiv militärstyrka på grund av försändelse ovan transitvägarna samt dessutom ekonomiska sanktioner, dock efter diplomatiska konversation mellan USA samt Sovjetunionen återgick transittrafiken mot detta normala inom november.^[38][42] Den skulle dock komma för att drabbas från återkommande störningar innan Fyrmaktsavtalet slöts ^[22][43]

Stabilitet samt avspänning

[redigera | redigera wikitext]

En överenskommelse inom månad gjorde detta möjligt till västberlinare, för att till inledande gången vid 28 månader besöka anhöriga inom Östberlin, dock bara temporärt inom samband tillsammans jul- samt nyårsfirandet.^[27]

Västmakterna ägde, ej minimalt tillsammans Berlinmurens tillkomst samt hur Berlinkonfrontationen föll ut, sett ett minskad fara till för att Berlinfrågan skulle leda väpnad konflikt, dock även för att detta skulle existera svårt för att nå längre än ställning eller tillstånd quo, enstaka evaluering man även verkade utföra inom öst.^[38][36] detta följde, tillsammans med andra mening, enstaka period från politisk stabilitet gällande Berlinfrågan.

Under Willy Brandts period vilket utrikesminister samt därefter kansler, började Västtyskland sträva efter enstaka normalisering från relationerna tillsammans Östeuropa.^[22]Moskvafördraget banade väg till Fyrmaktsavtalet mellan dem tre västmakterna (USA, Storbritannien, Frankrike) samt Sovjetunionen rörande Berlins ställning eller tillstånd.

tillsammans detta reglerades dem fyra makternas ansvar samt befogenheter; bland annat den fortsatta fyrmaktsstatusen samt för att västsektorernas (Västberlins) särskilda relation tillsammans med Västtyskland respekterades, dock för att Västberlin ändå ej plats enstaka fullvärdig, konstitutionell sektion från Västtyskland. inom övrigt ingick bland annat för att transittrafiken skulle ske utan störningar samt övergång mellan Väst- samt Östberlin underlättas.^[44] Fyrmaktsavtalet följdes från Transitavtalet samt Grundfördraget mellan Västtyskland samt Östtyskland.

på det sättet stärktes stabiliteten samt Berlinfrågan gick in inom enstaka längre tidsperiod från ställning eller tillstånd quo.

Östtysklands upplösning

[redigera | redigera wikitext]

Efter utdragen tids finansiell minskning samt bristande reformvilja, tvingades Östtyskland mot ett dramatisk kursändring (Wende) , liksom bland annat ledde mot för att Berlinmuren öppnades den 9&#;november samt slutligen mot Östtysklands upplösning samt anslutning mot Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) den 3&#;oktober Därmed slogs Väst- samt Östberlin ihop mot ett enhetlig tätort, liksom samtidigt tillsammans med sin att vara berusad eller övermättad anslutning mot förbundsrepubliken blev detta återförenade Tysklands officiella huvudstad.

Inför Tysklands återförening undertecknades numeriskt värde plus fyra-fördraget inom Moskva, den 12&#;september , var dem fyra segrarmakterna efter andra världskriget (Sovjetunionen, USA, land i västeuropa samt Storbritannien) uppsade sina rättigheter inom Tyskland, likt därmed fick full suveränitet. Avtalet trädde formellt inom kraft den 15&#;mars ^[45][46]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]