Är allt uppbyggt av celler

För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).

Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom varenda levande organismer; den kallas ibland på grund av "kroppens byggsten". Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast enstaka fängelse vardera.

andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera. ^[1]

Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler. dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.

En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga upplysning likt behövs till för att forma enstaka fräsch identisk fängelse.

inom cellens inre finns strukturer såsom kunna betraktas vilket cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller vilket finns inom den kallas gemensamt på grund av cytoplasma.^[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant likt äger tillsammans med celler för att utföra benämns cellulärt.

Det finns också encelliga organismer som består av en enda cell, till dessa hör till exempel bakterier

Sådant såsom finns inne inom enstaka fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans med intercellulärt såsom betyder mellan celler^[2]); motsatsen existerar extracellulärt.

Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, såsom betyder "litet rum". samtliga celler äger olika fakta. detta är kapabel artikel för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta kunna även existera för att bygga upp fräsch hud.

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig angående sålunda existerar nödvändigt. varenda fängelse innehåller samtliga instruktioner likt behövs till för att utföra dessa fakta.

Kroppen är uppbyggd av många miljarder celler

Alla celler delar vissa egenskaper:^[3]

• Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt bestående av två delar fission).
• Använder enzym samt andra proteiner såsom kodas från gener via avskrift samt translation.
• Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen till för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
• Den kunna svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
• Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet såsom består från en dubbellager från fosfolipider.

Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter.

Bland annat äger eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.

Cellens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde primär typer från celler: eukaryota samt prokaryota. Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom enstaka multicellulär organism.

Prokaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden. Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer. Prokaryoter äger ofta ett kapsel vilket består från en kolhydratskikt vilket omger cellen samt skyddar den mot omgivningen.

Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein. enstaka flagell existerar enstaka form eller gestalt från molekylär motor såsom beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner är kapabel snurra, samt därmed förflytta prokaryoten inom enstaka vattenlösning.

ett pilus existerar ett receptor, tillsammans med vars hjälp bakterien förmå binda mot ett yta. Liksom eukaryoter besitter prokaryoter även ribosomer.

Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:

• De flesta prokaryoter besitter enstaka cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma). Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd liksom ett kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider såsom alterneras tillsammans mindre kolhydratgrupper.
  
  
• 



Cellväggen utgör ett barriär mot framförallt osmos såsom annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön äger enstaka högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön. Dock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.

• Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär såsom ofta existerar fallet inom eukaryoter.

  Prokaryoter äger dessutom ofta enbart ett kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade på grund av plasmider. sådana plasmider innehåller ofta en tiotal gener^[4] samt kunna överföras bakterier emellan.

Eukaryota celler

[redigera | redigera wikitext]

Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans med prokaryota celler samt är kapabel äga ett volym liksom existerar uppemot gånger större.

Den primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre plats inne inom cellen vilket omges från membran, således kallade organeller. Dessa organeller äger ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans bundna histoner.

varenda kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.

Organeller

[redigera | redigera wikitext]

• Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar vilket får komma in samt ut, samt reglerar cellens insida.
• Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen vilket tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
• Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
• Cellkärna - denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet.

  Prokaryoterna saknar cellkärna samt besitter DNA fritt inom cytosolen.

• Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
• Endoplasmatisk retikulum - en membransystem vilket bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
• Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, vilket ger energi mot cellens jobb (cellandning).
• Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein likt visar vart inom cellen dem bör transporteras.

Cellens komponenter

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler äger, oavsett angående detta gäller ett prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran vilket omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa.

Vävnaderna bildar tillsammans organ, som hjärta och lungor

Cellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt liksom detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt på grund av joner. varenda celler innehåller DNA likt existerar detta ärftliga ämne såsom gener består från. RNA existerar enstaka ytterligare allomfattande företeelse liksom existerar grunden till genernas formulering.

Cellmembran

[redigera | redigera wikitext]

En tunn hinna såsom håller ihop samt skyddar cellen. Membranet fungerar vilket portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell vätska samt syre. flera skadliga kemikalier kunna däremot ej anlända in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran.

termen plasmamembran används synonymt tillsammans cellmembran.

Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från enstaka cellvägg. Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner. Vissa membranproteiner fungerar såsom kanaler på grund av joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler.

eftersom vissa substanser är kapabel passera cellmembranet, medan andra ej är kapabel detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'. Proteiner inom cellmembranet förmå även artikel receptorer på grund av signalering in mot cellen.

Cytoskelettet

[redigera | redigera wikitext]

Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess struktur samt utseende.

Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning. detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter besitter en cytoskelett, vilket forskningen ej äger fokuserat lika många kring.

Genetiskt material

[redigera | redigera wikitext]

Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA. dem flesta organismer använder DNA till sin långsiktiga informationslagring. dem undantag såsom existerar existerar vissa virus (retrovirus) vilket enbart använder RNA likt sin huvudsakliga lagringsform till genetisk data.

All biologisk upplysning vilket enstaka organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA. RNA existerar huvudsakligen enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk kunskap, likt existerar beneath korta tidsperioder då ett gen bör omvandlas mot en protein.

Sådant RNA kallas till budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).

Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer. Detta bakterie-DNA ligger inom enstaka distrikt hos den prokaryota cellen vilket kallas på grund av nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart enstaka distrikt inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans med den eukaryota cellkärnan.

99,9&#;% från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar ett mindre mängd mitokondriellt DNA likt ligger inne inom mitokondrierna. detta mitokondriella DNA:t utgör enstaka många små sektion från cellens totala DNA.

Mänskliga celler besitter 46 raka DNA-molekyler (kromosomer). Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt äger ingenting för att utföra tillsammans organismens komplexitet.

Cellens funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Celltillväxt samt metabolism

[redigera | redigera wikitext]

Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism. Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen. Metabolism delas upp inom katabolism, vilket innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler på grund av för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner liksom skapar nya byggstenar inom cellen.

beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen. Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos. Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.

ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas på grund av anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre.

inom prokaryoter existerar glykolys den enda process likt framställer energi likt cellen kunna tillgodogöra sig.

Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad på grund av Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.

Cellbildning

[redigera | redigera wikitext]

Celldelning inkluderar enstaka enda modercell såsom delar sig mot numeriskt värde dotterceller.

Allt levande som vi känner det är uppbyggt av celler

inom prokaryoter kallas celldelningen till bestående av två delar fission medan den inom eukaryoter kallas på grund av mitos liksom följs från cytokines. Könsceller delar sig genom ett process såsom kallas till meios.

DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.

Syntes från proteiner

[redigera | redigera wikitext]

Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, likt existerar nödvändiga till för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov. Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, därför kallade aminosyror, via avskrift samt translation.

Transkription existerar den process varvid genetisk data inom DNA används till för att producera enstaka komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad på grund av för att ge upphov mot mRNA, likt sedan migrerar genom cellen. mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade till ribosomer liksom finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket.

mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.

Generna styr proteintillverkningen

[redigera | redigera wikitext]

Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar enstaka sorts molekyler såsom kallas proteiner.

Det innebär att man skulle kunna definiera en cell som den minsta levande enheten, som bygger upp en organism

Genen innehåller den upplysning såsom avgör hur proteinerna bör bli. Cellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer. enstaka människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från ett enda fängelse vardera. ett fängelse existerar vilket enstaka många små samt många komplicerad fabrik såsom förmå tillverka varenda beståndsdelar vilket behövs på grund av för att bygga upp enstaka kopia från fabriken egen.

noggrann detta inträffar då cellen delar sig.

Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna på grund av arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna förmå mot modell bestå inom för att bygga enstaka ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den. varenda proteintyp existerar ett utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete.

därför då enstaka fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. ifall enstaka fängelse bör fullfölja någonting snabbare alternativt långsammare är kapabel den reglera detta genom för att producera fler proteiner till den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare). Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån tidsperiod mot ytterligare.

dock generna på grund av samtliga proteinerna finns ständigt tillgängliga.

Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas liksom pärlband.

Tillsammans bildar cellerna vävnader

ett aminosyra inom taget läggs mot inom en änden. varenda gång ett aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan. detta existerar genen likt avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot ett kompakt struktur, lite grand såsom en oordnat nystan.

Den 3d form eller gestalt liksom proteinet då får bestäms från den ordningsföljd såsom aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna form eller gestalt vilket inom sin tur bestämmer vad proteinet förmå utföra, vilket detta äger till funktion. ett sektion protein besitter mot modell inbuktningar samt utbuktningar vilket stämmer noggrann tillsammans ytan vid en annat protein.

detta fullfölja för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar enstaka större objekt tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar likt små maskiner likt ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.

Informationen lagras inom DNA inom form eller gestalt från ett ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan.

Fyra olika nukleotider kommer på denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot ett sekvens från aminosyror. dem regler vilket översättningen följer kallas den genetiska koden. då enstaka gen bör användas kopieras DNA-sekvensen ursprunglig mot den många likartade molekylen RNA.

Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var ett viss gen finns. Denna speciella kopieringsprocess är kapabel även kallas avskrift.

Går du till cellen så är den givetvis också uppbyggd av någonting

RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex liksom kallas ribosom. på denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot enstaka motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden. Den på denna plats processen är kapabel även kallas proteinsyntes. detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den form eller gestalt detta bör äga på grund av för att behärska fyllning sin övning.

Om sekvensen från nukleotider förändras sålunda förändras även genen. Detta är kapabel även erhålla mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir olik. angående enstaka sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans med olika alleler är kapabel äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika.

likt modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) vilket byggs in inom håret då detta växer fram. ett individ tillsammans med normal uppsättning gener på grund av tillverkning från melanin får mörkt kalufs. dock ifall enstaka från allelerna besitter enstaka sekvens vilket existerar därför annorlunda för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.

Cellsignalering

[redigera | redigera wikitext]

De flesta celler ingår inom en större nätverk. till för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans varandra. Kommunikationen behövs till för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler vilket behövs. Fel inom kommunikationen kunna leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer).

Celler kommunicerar tillsammans med varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex. jästceller) kommunicerar tillsammans med hjälp från små peptider medan celler inom vilt är kapabel nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler vilket proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]