bombtub.pages.dev









Färgers betydelse i olika kulturer

Färgsymbolik

Färgsymbolik avser användningen från färg liksom ett tecken till attribut, sinnestillstånd alternativt andra företeelser.

Det här handlade som sagt om färgernas olika symbolik i olika kulturer

Ibland handlar detta angående enskilda färger, dock ofta utgörs symbolen från flera färger inom kombination, samt inom dem allra flesta fall beror symboliken vid detta kontext likt färgerna finns i.

Olika stöt från symboler

[redigera | redigera wikitext]

Färger liksom liknande äger inga symboliska betydelser, utan tillskrivs sådana genom dem associationer människor får då dem ser färgerna alternativt möter färgord inom anförande alternativt skrift.[1] Symboler – ej bara färgsymboler – förmå existera från flera olika slag:

Expressiva symboler

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska filosofen Susanne Langer talar ifall expressiva symboler - dem perceptuella mönster liksom väcker vår uppmärksamhet inom bildkonst samt design genom för att erinra angående våra levande sinnliga erfarenheter inom omvärlden samt därför är kapabel fungera likt symboler till "upplevt liv".

sådana symboler känner oss igen spontant samt är kapabel ta mot oss utan för att behöva lära oss vad dem betyder. då detta gäller färg förmå detta mot modell handla angående konstnärliga tolkningar från samspelet mellan ljus samt färg inom vår omvärld.[2]

Kulturbundna symboler

[redigera | redigera wikitext]

Andra färgsymboler äger vuxit fram inom ett viss traditioner alternativt period, samt oss lär oss dem spontant genom för att oss stöter vid dem inom vårt vardagsliv alternativt läser ifall dem inom litteraturen.

inom västvärlden existerar oss mot modell vana nära mörk såsom enstaka sorgens färg, dock inom flera asiatiska kulturer existerar detta inom stället vitt liksom symboliserar sorg.[3] Kristna samfund äger sina liturgiska färger, medan andra religioner besitter andra färgsymboler. andra kulturbundna symboler besitter skapats från andra skäl än religiösa.

Symboler skapade genom överenskommelser

[redigera | redigera wikitext]

Många färgkoder samt symboler besitter skapats genom överenskommelser alternativt standardisering. Vissa från dem införlivas sålunda småningom tillsammans med den tradition vilket oss tar mot oss spontant, mot modell dem röd-gul-gröna trafiksignalerna, vilket existerar likadana inom all världen.

andra måste oss lära oss aktivt innan oss förstår dem, mot modell den färgmärkning anger olika funktioner alternativt kvaliteter inom ett viss bransch alternativt aktivitet.

Den enskilda människans egna symboler

[redigera | redigera wikitext]

Utöver detta likt existerar gemensamt på grund av varenda, alternativt inom ett traditioner, därför äger varenda människa associationer såsom existerar personliga samt skapade från egna minnen samt erfarenheter.[2] en specialfall, såsom antas äga fysiologiska orsaker, existerar synestesi alternativt sinnesanalogi.

Synestesi innebär för att en upplevelse skapar en nytt intryck inom en annat sinne, mot modell för att siffror samt tecken äger färger.[4]

Färgen inom sitt sammanhang

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inget klart samband mellan vilken färg man föredrar inom allmänhet samt vilken färg man väljer till sina textilier alternativt väggarna inom sitt hem,[5] samt även då detta gäller den enskilda färgens symboliska innebörd existerar sammanhanget avgörande.[6]

Till bas till många från färgsymboliken ligger människors gemensamma intryck från ljus samt mörker, vätska samt flamma samt växtlighetens gradvisa förändring ifrån grodd mot mognad samt vissnande.

Konventioner har uppstått som gör att vi parar ihop kärlek med rött, avund med grönt och nedstämdhet med blått

Blodets röda färg existerar ett kraftfull emblem inom samtliga kulturer. dock även angående dessa symboler utgår ifrån universella erfarenheter sålunda är kapabel dem specifika färgerna tolkas många olika inom olika kulturer, samt även inom olika kontext inom enstaka samt identisk kultur.[7] Rött förmå mot modell symbolisera både älskade, synd samt revolution[1], samtidigt såsom röda byggnad alternativt röda plagg ger ytterligare andra associationer.

Grönt används ofta tillsammans med hänvisning mot natur samt – inom senare tidsperiod – miljömedvetenhet.[8]

Den starkaste symboliken ligger ofta ej hos enskilda färger utan hos kombinationer från färger. en något som ligger nära eller är i närheten modell existerar kombinationen från gult samt blått, liksom på grund av flera ger omedelbara associationer mot land, samt detta även ifall kombinationen presenteras vid någonting helt annat än enstaka flagga.

Heraldiken använder begreppet färg inom speciell innebörd samt besitter regler ifall hur olika färger får kombineras.

Färg likt statussymbol

[redigera | redigera wikitext]

Purpur betecknar ej sällan statusen hos styrespersoner samt kungligheter, vilket den gjort sedan antiken.[7] Ursprunget existerar, liksom till flera andra statusymboler, enstaka fråga angående vetenskapen om resurserhandel och finans.

detta färgämne vilket användes mot dem purpurfärgade tygerna utvanns ur små snäckor, var detta behövdes stora mängder till för att ett fåtal mot den önskade egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. Den ställning eller tillstånd vilket följde tillsammans därför dyrbara textilier reserverades beneath detta romerska imperiet till senatorer samt kejsare, likt i enlighet med team fanns dem enda liksom fick nyttja den.[9] Senare äger den exklusiva purpurfärgen blivit enstaka emblem på grund av rangen hos högt uppsatta män inom den katolska kyrkan.

I Kina äger gult haft ett liknande ställning eller tillstånd vilket färg vid den kejserliga familjens kläder.[8]

Idag klär sig maktens män oftast inom mörk alternativt mörkblått, något liksom förmå härledas mot tiden efter franska revolutionen, då dem nya makthavarna tog avstånd ifrån den gamla överklassens påkostat färggranna klädstil.[8]

Även då detta gäller färg vid bostad finns detta från tradition ett symbolik liksom bygger vid vetenskapen om resurserhandel och finans.

ifrån talet samt flera hundra tid vidare fanns detta inom landet högsta ställning eller tillstånd för att färglägga byggnad tillsammans rödfärg, vilket enstaka anspelning vid detta dyrbara samt prestigefulla fasadmaterialet tegel. då rödfärgen började bli vanlig fanns detta inom stället ljusa linoljefärger vilket symboliserade ställning eller tillstånd samt rikedom.[10] Olika pigment ägde länge många olika kostnad, samt blyvitt fanns exempelvis flera gånger dyrare än dem jordpigment man kunde hitta inom naturen.

Därmed blev detta vitmålade trähuset ej bara en blickfång utan även ett manifestation från rikedom.[11]

Färger vilket idébärare

[redigera | redigera wikitext]

Färg inom religionen

[redigera | redigera wikitext]

Inom den protestantiska Svenska kyrkan finns en antal liturgiska färger tillsammans olika symbolisk innebörd.

dem används inom exempelvis altartextilierna samt prästens plagg till för att tydliggöra den aktuella helgdags- alternativt gudstjänstens budskap:[12]

  • Vitt symboliserar renhet, helighet samt oskuld samt används nära glädjehögtider.
  • Rött existerar eldens, blodets samt kärleken färg samt används nära pingst samt martyrdagar.

    Rött är kapabel även särskilt symbolisera Guds kärlek.

  • Grönt existerar vårens samt hoppets färg samt används då ingen ytterligare färg existerar föreskriven.
  • Violett symboliserar ånger, bot samt bättring samt används beneath bot- samt fastetider.
  • Blått existerar himlens samt havets färg samt står till trofasthet samt på grund av detta överjordiska, gudomliga.

    Den är kapabel artikel Kristi alternativt Marias färg samt används ibland inom stället på grund av violett.

  • Purpur står på grund av kunglig kraft samt gudomlighet.
  • Gult symboliserar traditionellt vissnande samt liknande onda saker vilket förräderi samt avundsjuka, dock förmå även stå till guld samt detta eviga ljuset, Guds härlighet samt makt.
  • Svart existerar sorgens samt dödens färg.
  • Guld betyder överjordisk betydelse dock förmå även existera indikator vid yttre prål.

Andra kristna samfund besitter delvis andra liturgiska färger alternativt andra tolkningar från deras innebörd.[13] Inom den katolska kyrkan finns dessutom en antal klosterordnar samt andra sammanslutningar vilket ibland fått folkliga namn efter egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid sina textilier, mot modell brukar Franciskanermunkar kallas "gråbröder".[14]

Islam sammanknippas ofta tillsammans med grönt, även ifall detta finns olika teorier angående ursprunget mot detta.

Även färgerna svart samt vitt existerar viktiga muslimska symboler på grund av renhet samt helighet.[15]

Politisk färg

[redigera | redigera wikitext]

Inom politiken besitter olika färger, genom för att användas från olika politiska rörelser, fått särskilda betydelser. Man talar då angående politisk färg.

inom Oftast står rött på grund av socialism samt blått på grund av konservatism[7], dock inom USA brukar detta konservativa republikanska grupp symboliseras från rött medan dem mera liberalademokraterna associeras tillsammans med blått. Grönt besitter blivit ett samlande beteckning på grund av dem relativt nya partier såsom definierar sig vilket ekologiska (se smaragdgrön ideologi), samt den från tradition kvinnliga egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser rosa äger anammats från feministiska partier samt rörelser, inom landet från Feministiskt initiativ.

Brunt brukar förknippas tillsammans med nazismen, samt representerade NSDAP inom Tyskland ifrån talet mot talet.[16]

Svart brukar förknippas tillsammans anarkism alternativt, inom kombination tillsammans med rött, syndikalism. mörk står även, tillsammans med hänvisning mot Mussolinissvartskjortor, till fascism.[8][16]

Vit besitter använts inom betydelsen kontrarevolutionär.

Uttrycket är kapabel härledas mot fransk bakgrund var detta talas ifall numeriskt värde perioder från ljus terror, inledningsvis såsom ett reaktion mot franska revolutionen , samt sedan då kungahuset amerikansk whiskey återinsattes efter Napoleons fall.[17] egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser ljus syftade då vid kungahusets vita fanor dock äger sedan fått motsvarande innebörd inom flera andra kontext, likt inom exempelvis uttrycken vita arméer samt vit terror beneath detta finska samt detta ryska inbördeskriget beneath samt talen[18] samt vit terror inom Ungern samt Kina beneath talet samt inom Spanien beneath inbördeskriget var –[17]

Färg vilket tecken på grund av nationen alternativt gruppen

[redigera | redigera wikitext]

Färgerna inom dagens nationsflaggor är kapabel ibland härledas mot dem heraldiska vapnen på grund av viktiga makthavare och/eller regioner.

flera flaggor besitter identisk färger – exempelvis finns ovan 30 nationsflaggor tillsammans dem tre färgerna rött, vitt samt blått - samt flaggans symboliska värde skapas alltså ej bara från färgerna utan även från deras placering. dem enskilda färgernas symbolvärde inom kombinationen förefaller ofta existera ett efterkonstruktion, samt ej sällan ger olika källor olika tolkningar.[19][20][21]

Många afrikanska flaggor besitter färgerna rött, svart samt grönt.


  • färgers  innebörd  inom olika kulturer

  • Detta går åter mot den flagga liksom skapades tid från United Negro Improvement Organisation inom USA samt blev ett emblem till panafrikanism. Dess tre färger gavs specifika symboliska betydelser. då dem afrikanska länderna beneath talet blev självständiga ifrån dem kolonialmakter likt tidigare dominerat kontinenten valde flera från dem för att anknyta mot panafrikanismen inom sina flaggor.[22]

    Orange existerar nationalfärg på grund av Nederländerna samt symboliserar även den protestantiska oranienordern (Orange Order) vilket framför allt existerar verksam bland Nordirlands protestanter.

    Symboliken hänvisar inom båda fallen mot den nederländska fursteätten Oranien. inom Nederländerna ledde Vilhelm inom från Oranien () en framgångsrikt självständighetskrig mot Spanien samt blev känd likt "fosterlandets fader".

    Men även om dessa symboler utgår från allmänmänskliga upplevelser så kan de specifika färgerna tolkas mycket olika i olika kulturer, och även i olika sammanhang inom en och samma kultur

    Hans ättling Vilhelm III från England, Irland samt Skottland () plats enstaka protestantisk monark vilket bekämpade samt besegrade katolska rivaler samt rebeller. Ätten Oranien äger sitt namn efter staden apelsinfärg inom Provence. Stadens namn besitter ingenting tillsammans egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser apelsinfärg för att utföra - innan Julius Caesars erövring hette den Arausio.

    Den starka symboliska verkan från egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser apelsinfärg kunna alltså härledas mot enstaka ren ljudlikhet mellan mening tillsammans helt olika ursprung samt betydelse.[23]

    På en vardagligare program finns mängder från modell vid för att idrottsklubbar benämns genom färgerna vid sina fanor samt matchkläder.

    Även grupperingar samt subkulturer från mindre formaliserat stöt väljer ofta ett speciell färgskala till sina kläder.[8]

    Färger såsom formulering till individualitet samt känslor

    [redigera | redigera wikitext]

    Den antika temperamentsläran kopplar samman färger tillsammans dem kroppsvätskor liksom antogs påverka människors temperament samt personlighet:[7]

    • Rött blod står inom detta kontext på grund av en sangviniskt, obekymrat samt verksamt temperament.
    • Vitt slem står till en flegmatiskt, trögt samt svårrörligt temperament.
    • Gult (gul galla) står till en koleriskt samt hetsigt temperament.
    • Svart (svart galla) står till en melankoliskt temperament.

    Blues såsom namn vid ett musikform, samt vid dem känslor den uttrycker, antas äga fått sitt namn efter detta engelska uttrycket blue devils, liksom står på grund av melankoli.[24]

    Färgsymbolik inom bildkonsten

    [redigera | redigera wikitext]

    Äldre tiders bildkonst använde sig inom upphöjd grad från den färgsymbolik liksom skapats från tro.

    Dessutom utvecklade den ibland ytterligare symbolik, såsom talade direkt mot den insatta samtida betraktaren dock vilket dagens människor ej tar mot sig spontant. inom barockens bildkonst fanns mot modell symbolerna:[25]

    • Blått - andakt samt vetenskap dock även svartsjuka
    • Grönt - lycka, vänlighet samt hopp
    • Brunt - måttlighet, förnuft samt tillfredsställelse

    Färgsymboliska konventioner samt standarder

    [redigera | redigera wikitext]

    I vissa kontext existerar detta anledning för att äga fastställda färgsymboliska konventioner.

    Detta äger föranlett standardisering från färgkoder till ett sektion syften, exempelvis till trafiksignaler, elektronik samt brandskydd samt vid rörledningar samt manöverorgan. Exempelvis äger den svenska standardiseringskommissionen fastslagit vissa färger vilket standard till sådant såsom rörliga maskindelar (orange), brandskåp samt brandredskap (rött) samt utrymningsvägar (grönt).[26]

    Elektronikindustrin rymmer ett avgörande sektion förtäckt upplysning tillsammans färg.

    flera från dess komponenter existerar således små för att man omöjligen förmå lägga uttydbar skrivelse alternativt sifferkod vid dem. inom stället noteras dem tillsammans små streck alternativt punkter var varenda färg ges en siffervärde. Ur några små färgmarkeringar kunna resistans, kapacitans alternativt rätt strömstyrka utläsas. Även vid säkringar (så kallade proppar) inom elskåpen finns färgmarkeringar, var varenda färg motsvarar ett viss strömstyrka.[27].

    Även fordonssäkringar existerar färgkodade.

    I sportsammanhang används kulörta flaggor samt vykort till för att ge signaler, varningar samt instruktioner, samt olika sporter äger denna plats olika färgsymbolik liksom självklart förstås från dem insatta dock möjligen ej ständigt från andra.[28] Inom sjöfarten betecknar grönt styrbord (höger) samt rött babord (vänster)[29], samt identisk symbolik används även inom andra kontext.

    I konflikt existerar enstaka ljus flagga (parlamentärflagga) en indikator vid för att man ger upp samt överlämnar sig mot fienden. Detta existerar fastslaget inom års Haagkonvention, produkt [30]

    Färg används ofta likt vägvisare inom mot modell tunnelbanesystem, tillsammans enstaka symbolik likt fastställs ifrån fall mot fall.

    Forskning angående färgsymbolik samt färgassociationer

    [redigera | redigera wikitext]

    När detta gäller färgers fysiologiska samt psykologiska effekt vid människor finns detta stora kunskapsluckor samt många litet existerar vetenskapligt belagt.[31] Trots detta presenteras omstridda konsekvens ofta vilket information, samt både bland allmänheten samt professionella färgsättare florerar mängd legender samt faktoider liksom vetenskapsman inom området ej är kapabel bekräfta.

    en modell existerar detta liksom vid engelska kallas the Pink Effect samt vilket påstår för att vissa ljusröda färger äger ett lugnande verkan. till för att testa hypotesen lät vetenskapsman färglägga ifall en amerikanskt fängelse invändigt inom liknande färger, samt fann för att internerna blev klart mindre bråkiga.

    då dem efter ett tidsperiod skulle följa upp sina konsekvens upptäckte dem för att internerna plats minimalt lika stökiga såsom innan ommålningen, samt drog slutsatsen för att den tillfälliga lugnande effekten berodde vid för att man alls ägde brytt sig angående för att göra snygg upp miljön, ej vid vilken färg man ägde valt. Trots detta fortsatte myten ifall the Pink Effect för att spridas samt tillämpas.

    [32][33]

    Den undersökning vilket besitter gjorts angående människors associationer kring olika färger äger ofta gjorts tillsammans hjälp från små kulörprover, liksom visats enstaka samt enstaka utan annat kontext än detta enfärgade ark alternativt den datorskärm vilket utgjort bakgrund.[32][34] Man besitter även ställt ämnen angående hur människor reagerar vid olika färgord alternativt bett dem för att välja färger likt motsvarar olika associationer alternativt känslouttryck.[35] detta existerar ifrågasatt inom vilken mån sådana studier säger något angående dem känslor alternativt associationer vilket färger kunna uppväcka inom andra situationer, exempelvis besitter man konstaterat skillnader mellan människors inställning mot identisk färger visade vid små papperslappar samt vid väggarna inom fullskalerum.

    [34]

    Färgforskaren Lars Sivik presenterade kalenderår ett lärande angående färgassociationer, utförd genom för att försökspersoner fick titta små kulörprover samt ange sina associationer genom kryss vid skalor mellan olika mening (till modell varm - kall samt kvinnlig - manlig). granskning utfördes både inom land samt inom Grekland.

    på grund av huvuddelen från skalorna finns inga systematiska skillnader mellan dem svenska samt dem grekiska svaren, dock inom några fall plats skillnaderna tydliga. på grund av ordparen vinter - sommar samt kall - varm är kapabel detta troligen förklaras tillsammans klimatskillnaden mellan länderna. Skillnaderna på grund av skrikig - diskret samt kultiverad - vulgär grundades antagligen inom kulturskillnader.[36]

    Färgsymbolik inom populärpress samt vid Internet

    [redigera | redigera wikitext]

    De påstådda symboliska betydelserna hos olika färger beskrivs samt analyseras ofta inom populärpressen, vid webbsidor samt inom sociala medier.

    Exempelvis finns en antal sinsemellan motstridiga "blomsterspråk" var egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos dem blommor man skänker försvunnen påstås behärska förmedla en budskap.[37][38]

    Det finns även webbsidor liksom visar upp råd angående hur olika färger bäst förmå användas inom reklam samt varumärkesbyggande.

    Tillförlitligheten hos dessa påståenden förmå illustreras tillsammans med för att ett samt identisk rådgivningshemsida vid en lokal visar upp gult likt associerat tillsammans energi samt intellekt, samt vid en annat område skriver för att blått - till skillnad ifrån bland annat gult - står på grund av medvetenhet samt intellekt.[39]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Ahnlund, Gunnila (). ”Färgen likt symbolspråk”. FÄRG – uppleva samt uppleva.

      Stockholm: LTs förlag. sid.&#; ISBN &#;

    2. ^ [ab] Klarén, Ulf (). ”Med mänskligt mått mätt - ifall observation, färg, ljus samt rum”. i Fridell Anter, Karin & Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS till människan - inom rummet.

      [7]

      Svensk Byggtjänst. sid.&#;&#;

    3. ^Arnkil, Harald () (på engelska). Colours in the Visual World. Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. sid.&#;, &#;
    4. ^”Varför är kapabel vissa personer smaka vid ord?”. National Geographic.

      Läst 29 april &#;

    5. ^Jonauskaite, D. et al.. ”Most and Least Preferred Colours Differ According to Object Context”. Arkiverad ifrån originalet den 28 april ://?id=% Läst 28 april &#;
    6. ^Nilson, KG (). ”Färgverkan”. KG Nilsons Färglära (Andra upplagan). Carlsson Bokförlag. sid.&#;82 – ISBN &#;
    7. ^ [abcd] ”NE: Färgsymbolik”.

      %C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april &#;

    8. ^ [abcde] Ryberg, Karl (). Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid.&#;26, 31, ISBN &#;
    9. ^Beard, Mary () (på engelska). SPQR. A History of Ancient Rome. London: beskrivning Books.

      sid.&#;32, &#;

    10. ^Edenheim, Ralph (). ”Färg vid hus”. i Kjellin, Margareta; Ericson, Nina. Den röda färgen. Stockholm: Stora Kopparbergs Bergslag AB & Prisma. sid.&#;&#;
    11. ^Drange, Tore; Aanensen, Hans Olaf; Braenne, Jon () (på norska). Gamle trehus. Historikk, reparasjon og vedlikehold (3).

      Oslo: Gyldendal. sid.&#;&#;

    12. ^”Liturgiska färger beneath kyrkoåret”. Arkiverad ifrån originalet den 30 juni :// Läst 29 april &#;
    13. ^”Färgernas innebörd inom katolska kyrkan”. . Arkiverad ifrån originalet den 2 juni :// Läst 29 april &#;
    14. ^”Gråbröder OFMConv | Katolska kyrkan”. .

      Arkiverad ifrån originalet den 3 juni ://?highlight=gr%25C3%25A5br%25C3%25B6der. Läst 29 april &#;

    15. ^”Symbolism”. . ?offset=1&max=1. Läst 29 april &#;
    16. ^ [ab] Ann-Marie skogsdunge & Elisabet Stoltz, red (). UPPSLAGSBOKEN (Bonniers Lexikon).

      Bonnierförlagen Nya Medier. sid.&#; ISBN &#;

    17. ^ [ab] ”White Terror - definition of vit Terror in English from the Oxford dictionary”. . Arkiverad ifrån originalet den 16 femte månaden i året :// Läst 16 femte månaden i året &#;
    18. ^”NE:Finska inbördeskriget”. %C3%A5ng/finska-inb%C3%B6rdeskriget. Läst 16 femte månaden i året &#;
    19. ^”Russia”. .

      #cols. Läst 30 april &#;

    20. ^Aubrée, Gérard. ”France, the tricolour banner - Flag symbols - LOTUS”. . Arkiverad ifrån originalet den 21 april :// Läst 30 april &#;
    21. ^”USA Flag - History, Facts, Symbolism (United States of amerika Flag)”. .

      Symboliken som vi beskriver i den här artikeln baseras i huvudsak på hur färgerna uppfattas och vad olika färger symboliserar i västvärlden

      Läst 30 april &#;

    22. ^”This fryst vatten the REAL Meaning Behind the Red, Black, And Green” (på amerikansk engelska). Pan-African Alliance. 28 mars Arkiverad ifrån originalet den 22 april :// Läst 2 femte månaden i året &#;
    23. ^” (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. Norrsken - Paprocki)”. .

      1 januari Läst 30 april &#;

    24. ^”NE: Blues”. %C3%A5ng/blues. Läst 2 femte månaden i året &#;
    25. ^Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri ifrån senmedeltid mot nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid.&#;68&#;
    26. ^Nilson, K G (). ”Färger såsom upplyser samt varnar”. Färglära.

      Bonnier detaljer Bokförlag. sid.&#; ISBN &#;

    27. ^Ryberg, Karl (). ”Färgkodning blir allt vanligare”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid.&#;47 – 48 (49). ISBN &#;
    28. ^”Vad betyder flaggorna?”. Svenskt Sportvagnsmeeting. 3 månad Läst 2 femte månaden i året &#;
    29. ^”Navigation - Sjöhistoriska”. .

      Läst 16 femte månaden i året &#;

    30. ^Aldrich, Richard W. (). The international legal implications of upplysning warfare. Colorado: US Air Force Academy. sid.&#;30, not 42&#;
    31. ^Laike, Thorbjörn (). ”Verkan från färg samt ljus - beteenden samt reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet.

      Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid.&#;&#;

    32. ^ [ab] Janssens, Jan (). ”Lagom existerar bäst. angående belysning samt färgsättning vid kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker angående färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid.&#;&#;
    33. ^Küller, Rikard (). ”Färg, ljus samt människa.

      Färgers betydelse i olika kulturer

      en miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker angående färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid.&#;&#;

    34. ^ [ab] Fridell Anter, Karin; Billger, Monica (). ”Colour Research with Architectural Relevance: How Can Different Approaches Gain from each Other?”. Color Research and Application 35 (2): sid.&#;&#;
    35. ^Jill Morton. ”ColorCom Global Color Survey”.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 april :// Läst 27 april &#;

    36. ^Sivik, Lars (). Om färgers betydelser. Färgrapport F Stockholm: Färginstitutet. sid.&#;&#;
    37. ^”Blomsterspråket”. %C3%A5ket. Läst 30 april &#;
    38. ^”Euroflorist: Ros- samt blomsterspråk”.

      Vad färgerna symboliserar

      Läst 30 april &#;

    39. ^”Color Meaning”. QSX Software Group. Arkiverad ifrån originalet den 6 september :// Läst 30 april &#;