Vad är en kalif och ett kalifat

Kalif (arabiska: خليفة, khalīfah, ”ställföreträdare”, "efterträdare") fanns den titel likt användes från den andlige samt världslige ledaren till detta islamiska rike vilket grundades från "Guds sändebud" profetenMuhammed. Den förste kalifen Abu Bakr antog efter Muhammeds död titeln khalífa rasúl Alláh (Guds sändebuds ställföreträdare).

Vad är en Kalif? Varför var det svårt att utse en kalif efter Muhammeds död? Läs om de olika kaliferna och redogör för hur splittringen inom islam uppstod - mellan sunni och shia

detta rike vilket kalifen härskade ovan kallades kalifat.

Valet från den förste kalifen

[redigera | redigera wikitext]

Muhammed ägde redan beneath sin levnad tillsatt ett ställföreträdare, kalif, då denne temporärt plats borta ifrån Medina.^[1] nära Muhammeds bortgång ägde denne i enlighet med den senare kalifen Umar ibn al-Khattab ej utsett någon efterträdare.^[2] detta fanns dock några liksom ansåg för att Muhammed ägde utsett Ali mot kalif inom sitt anförande inom Ghadir Khumm samt dessa samlade sig kring Ali (Shiat Ali, "Alis anhängare").

nära rådet inom Saqifa,^[3][4] valdes Muhammeds svärfar Abu Bakr, liksom dock ej tillhörde denna team, mot kalif.

Stridigheterna angående ledarskapet på grund av kalifatet bidrog mot splittringen mellan grupper liksom senare skulle framstå såsom sunni- samt shiamuslimer.^[5]

Kalifer mot samt tillsammans med

[redigera | redigera wikitext]

Inom den maximalt utspridda sunnimuslimska traditionen är kapabel kalifatet delas in inom flera eror alternativt dynastier:

• dem inledande fyra kaliferna tillsammans säte inom Medina: Abu Bakr, Umar ibn al-Khattab, Uthman ibn Affan samt Ali ibn Abi Talib.
  Et kalifat var det klassiske idealet for styreformen i den islamske staten og sentralt i det opprinnelige begrepet ligger det at kalifen spiller rollen som religiøs, politisk og militær leder

  Dessa anses inom strängt traditionell eller strikt efter en lära fras såsom dem rätta samt vägledda kaliferna eftersom dem fritt valdes mot profetens ställföreträdare. beneath deras styre kom genom erövringar Egypten, Irak, Palestina, Iran samt stora delar från Bysantiska riket beneath arabisk-muslimsk övervakning (politiskt, militärt, religiöst samt språkmässigt).

• dem 14 umayyaderna inom Damaskus.

  beneath umayyaderna blev kalifatet enstaka ärvd titel, samt detta islamiska imperiet expanderades djupt in inom Afrika, Europa samt Asien.

• dem 37 abbasiderna, vilka härskade ifrån Kufa, sedan tillsammans säte inom Bagdad samt Samarra. beneath abbasiderna anses detta islamiska imperiet ofta äga nått sin världsliga samt kulturella höjdpunkt, tillsammans härskare såsom mot modell Harun al-Rashid (–) inom Bagdad.

  Arabiskan blev världsspråk genom för att äga utvecklats modersmål på grund av befolkningen inom flera tidigare erövrade länder, Egypten samt övriga Nordafrika, Palestina, Libanon samt detta vilket idag existerar Irak samt Syrien. Den mongoliska erövringen från kalifatets huvudstad kalenderår utgjorde slutet vid detta ursprungliga kalifatets era.

• Ytterligare 17 abbasider likt gjorde krav vid kaliftiteln inom Kairo, dock utövade många lite världslig makt.
• Efter osmanernas erövring från Egypten gjorde den osmanske sultanen krav vid för att artikel överhuvud på grund av läka den islamska världen samt övertog titeln kalif.
  En kalif är den politiske, religiöse och militäre ledaren av ett muslimskt storrike, ett kalifat, som i sin grundform ska rymma alla muslimer

  Efter för att Osmanska riket samt sultanatet efter inledande världskriget upphört för att existera avskaffade den moderna turkiska staten kalifvärdigheten den 3 mars

• monark Hussein ibn Ali från Hijaz lät utropa sig mot kalif inom mars Titeln innehades mot den 16 oktober identisk kalenderår då den då avsatte kungen lämnade Hijaz.

Den kvist från umayyaderna liksom ifrån regerade inom Spanien, samt andra furstar vilket antog titeln kalif, anses från dem flesta sunniter idag endast såsom sålunda kallade "motkalifer", vilka ej innehade kalifatets andliga samt egentligen konstituerande sektion, imamatet.

Efter för att detta osmanska kalifatet avskaffats inom mars sammankallade inflytelserik skriftlärda vid al-Azharuniversitetet inom Egypten mot enstaka internationell kongress, tillsammans med syftet för att välja enstaka färsk kalif. Initiativtagarnas intention fanns för att erhålla kongressen för att välja den dåvarande egyptiske kungen Fuad I.^[6] Emellertid förekoms dem från den hashimitiske kungen Hussein ibn Ali liksom styrde detta dåvarande kungariket Hijaz.

inom mars lät han sig upphöjas mot fräsch kalif från enstaka lag religiösa chef inom Transjordanien.^[7] Kalifatet erkändes inom princip endast inom Hijaz samt inom Irak samt Transjordanien, vilket styrdes från Husseins söner Faisal respektive Abdullah.

monark Husseins maktambitioner omintetgjordes fullständigt då Hijaz erövrades från wahhabitiska styrkor beneath den blivande saudiska kungen Abd al-Aziz ibn Saud. Hussein avsattes samt tvingades inom landsflykt inom oktober , samt därmed ägde hans krav vid kaliftiteln ej längre någon bas.

Kalifat efter

[redigera | redigera wikitext]

Efter uppstod enstaka häftig diskussion inom Egypten då debattören samt politikern Ali Abdel Raziq publicerade ett litteratur var denne ifrågasatte nödvändigheten från ett fräsch kalif.

han hävdade för att detta ej går för att hitta stöd inom varken Koranen alternativt hadith på grund av nödvändigheten från en kalifat, eftersom Mohammeds övning inom grunden fanns en rent andligt ledarskap. Profetens politiska gärningar fanns enbart betingade från hans tids specifika omständigheter samt detta finns alltså inget skäl för att kräva kalifatets upprätthållande.

Boken väckte massiv uppståndelse samt ledde mot för att Raziq avskedades ifrån sin brev vilket religiös domare alternativt cadi inom Mansura.

När kongressen såsom dem skriftlärda ifrån al-Azharuniversitetet sammankallat mot slutligen ägde lokal inom femte månaden i året kunde deltagarna ej enas ifall kalifatets statsrättsliga ställning eller tillstånd, samt därmed utsåg man ej heller någon färsk kalif.

Sedan dess besitter inga större kongresser tillsammans global täckning behandlat frågan angående kalifatets återupprättande.^[8]

Övriga kalifat

[redigera | redigera wikitext]

Det äger även existerat särskilda grupper alternativt riktningar likt utropat kalifat beneath talet såsom bara erkänts från mindre muslimska grupper, samt dessa besitter inom regel varit icke-politiska, religiösa organisationer.

detta gäller ahmadiyyarörelsen, den sufiska muridiyyaorden inom Senegal samt tijaniyyarörelsen inom Västafrika. Dessutom finns detta sedan talets start en kalifat inom Västafrika såsom grundades från Usman dan Fodio. Kalifatet kallas Sokotokalifatet samt existerar ännu verksamt, fast tillsammans många begränsat inflytande.^[9]

Terrororganisationen Islamiska staten (IS) utropade en kalifat inom dem områden vilket dem kontrollerade inom Irak samt Syrien.

Organisationen fordrade samtidigt trohet ifrån samtliga världens muslimer, vilket den stora majoriteten från dem muslimska samfunden ignorerade. Organisationens chef Abu Bakr al-Baghdadi utnämndes mot kalif.^[10] Detta kalifat upphörde för att existera Ledaren Abu Bakr al-Baghdadi dog den 27 oktober sedan amerikanska styrkor gjorde enstaka räd liksom ledde mot för att han begick självmord.

"De vägledda kaliferna"

[redigera | redigera wikitext]

1. Abu Bakr (–)
2. Umar ibn al-Khattab (–)
3. Uthman ibn Affan (–)
4. Ali ibn Abi Talib (–)

De fyra inledande kaliferna innehar enstaka speciell ställning inom sunnitisk islam. dem små frukter från växter titeln al-Khulafa ur-Rashidun, alternativt "de vägledda^[11] kaliferna", samt deras kalifat kallas "rashidunkalifatet".

dem anses äga tillämpat islams principer vid en riktigt sätt, samt fört arvet efter Muhammed vidare.

detta islamiska rike dem härskade ovan kallas "det fullkomliga kalifatet", mot skillnad ifrån dem senare kalifaten såsom betecknas "det ofullkomliga kalifatet". Dessa fyra existerar därför i enlighet med denna åskådning dem enda såsom äger riktig för att bära dem numeriskt värde titlar likt utmärker dem numeriskt värde sidorna från profetens inflytande, amir-al-muminin ("de rättrognas härskare" såsom infördes från Omar) samt den abbasidiska titeln imam-al-muslimin ("islambekännarnas föreståndare").

Kalifens insignier bars redan från Muhammed samt plats al-búrda, manteln, al-kadib, spiran (eg. "rörkäppen"), samt al-khatim, sigillringen.

De fyra kalifernas era tog slut inom dem muslimska inbördeskrigen nära mitten från talet, då Muawiya ibn abi Sufyan (–) grep makten samt grundade detta umayyadiska kalifatet. Sunnimuslimer erkänner även Muawiyas person som följer efter någon i en position eller roll, dock världslig politik anses härmed äga börjat spela massiv roll inom kalifatet, samt titeln ärvdes ofta ifrån far mot son istället på grund av för att, vilket sunniterna ursprungligen avsett, ges mot den maximalt lämpade muslimen.

Shiamuslimer erkänner ej detta sunnitiska kalifatet

[redigera | redigera wikitext]

Shiamuslimer använder normalt ej titeln "kalif". dem menar för att muslimerna borde ledas från ett imam, vilket ej skulle väljas från muslimerna.

Kalifat (arabiska: خلافة, khilāfa) kallades de muslimska riken som styrdes av en kalif, det vill säga en ledare som gjorde anspråk på religiös såväl som politisk överhöghet som "ställföreträdare", den titel Abu Bakr tog när han efterträdde den islamiske profeten Muhammed som muslimernas andliga och världsliga ledare år Kalifat er en islamsk styreform hvor staten er ledet av en kalif

Istället borde ledarskapet vandra vidare inom profetens släkt likt profetskapet gick vidare inom speciella familjer, samt Muhammed borde äga efterträtts omedelbart efter sin död från svärsonen Ali ibn Abi Talib liksom imam i enlighet med Guds samt Muhammeds kungörelse.^[12][13] dem tre inledande kaliferna (Abu Bakr, Umar, Uthman) betraktas från shiiterna likt usurpatorer.

Ali tillträdde slutligen såsom kalif/imam efter Uthman, samt räknas från sunnimuslimer vilket den fjärde samt sista vägledda kalifen. Efter Alis död vägrade shiamuslimerna emellertid erkänna detta umayyadiska kalifatet samt dess person som följer efter någon annan, vilket sunniterna gjorde. Shiaislam besitter istället insisterat vid ett fortsatt linje imamer inom Muhammeds ätt, genom Alis efterlevande.

Dessa äger emellertid inte någonsin besuttit någon världslig maktställning, samt dem agerade såsom ett slags religiös motstånd inom detta sunnitiska kalifatet.

Vid sin död år hade islams grundare, profeten Muhammed, emellertid inte formulerat några otvetydiga regler för hur en kalif utses

Argument inom traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Texten inom Positionshadithen tolkas från shiamuslimerna sålunda för att Ali ägde stöd inom Koranen för att bli Muhammeds rättmätige person som följer efter någon i en position eller roll.

Det besitter återberättats enstaka hadith från profeten angående för att detta ej passar sig för att han går iväg utan för att Ali existerar hans kalif till varenda troende efter honom.^[14] Den wahhabitiske al-Albani äger även skrivit för att källan mot föregående hadith existerar god.^[15] ett liknande hadith äger återberättats för att Muhammed sade för att Ali existerar ifrån honom samt för att denne existerar ifrån Ali, samt för att Ali existerar samtliga troendes wali efter honom.^[16][17] inom enstaka ytterligare hadith äger profeten sagt för att han lämnar efter sig numeriskt värde kalifer, Koranen samt hans Ahl al-Bayt, dem numeriskt värde kommer ej för att separeras fram tills för att dem möter honom nära poolen (på domedagen).^[18][19][20] inom Sahih Muslim besitter detta återberättats från profeten för att han sade för att detta kommer tolv kalifer efter honom.^[21] inom Sahih al-Bukhari besitter detta återberättats från Umar ibn al-Khattab för att profeten ej utsåg någon kalif.^[22]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons besitter media liksom rör kalif.