Har levt mestadels av sitt

inom erhålla branscher äger kvinnorna lyst således många tillsammans med sin frånvaro liksom inom astronomin.

Mer alternativt mindre allt oss vet angående vårt universum, vet oss vid bas från männen liksom berättade hur allt hänger ihop: Newton, Galilei, Hubble, Einstein samt därför vidare.

dock fanns existerar samtliga dem kvinnliga pionjärerna?

Vi vet numera vad universum består från samt hur stort detta existerar – tackar vare dem denna plats kvinnorna

För detta finns liknande, oss får bara sällan lyssna angående dem. Cecilia Payne mot modell, såsom oss kunna tacka till för att oss vet vad stjärnorna består från - väte samt helium.

samt Henrietta Swan Leavitt, vilket hjälpte oss uppskatta hur stort universum är.

Men besitter dem denna plats remarkabla kvinnorna fått någon ära samt berömmelse?

Det politiska talet hade sin naturliga plats framför folkmassan och sitt naturliga tempus i att tala om framtiden, och det juridiska talet hölls framför juryn och handlade mestadels om dåtiden

Hah! Icke sa Nicke. Handen vid hjärtat: ägde ni ens hört talas angående Cecilia Payne samt Henrietta Swan-Leavitt? ifall svaret existerar ja, grattis! angående ej, läs vidare på grund av allt detta var ni ej visste för att ni ville känna till ifall astronomins obesjungna kvinnliga pionjärer!

"Jag kommer bokstavligen ifrån ett icke-kristen bakgrund."

Så visar upp denna sig inom sin personlig självbiografi: Cecilia Payne-Gaposchkin, enstaka från dem maximalt originella forskarna såsom någonsin äger levt.

denna fanns ett från den moderna astronomins absoluta pionjärer: detta existerar tackar vare Cecilia Payne oss vet vad stjärnorna består från. Väte samt helium.

Genom för att slå fast detta på denna plats, liksom ung doktorand, gick denna stick inom förpartiet av en båt mot den tidens förhärskande vetenskapliga teorier. detta tidiga nittonhundratalets sexistiska attityder hindrade hon ifrån för att tilldelas sin prov.

Hennes kön kostade även hon ett professur inom en start skede. 

Men skam den vilket ger sig: fick Payne såsom inledande kvinna någonsin enstaka professur nära Harvard-universitetet.

"Den var känslan då hjärtat hoppar till"

Cecilia Payne föddes den 10 femte månaden i året inom Wendover inom Buckinghamshire, England. Hennes mor kom ifrån ett prominent preussisk släkt samt hennes far plats enstaka lyckad forskare samt jurist inom London.

Pappan dog då Cecilia fanns fyra, sålunda mamman fick axla ansvaret på grund av familjens tre barn.

För inledande gången upplevde jag den var känslan då hjärtat hoppar mot från ett plötslig förståelse, känslan såsom skulle komma för att bli min passion inom livet.

Cecilia Payne

Den unga Cecilia visste tidigt för att denna ville bli vetenskapsman.

Född i Norge, har han levt större delen av sitt liv i England, där han inträdde i Mount St Bernard Abbey, Leicestershire

vilket åttaåring fick denna sin inledande stora vetenskapliga aha-upplevelse: denna lyckades känna igen ett biorkidé ifrån sin mors resor mot den italienska Rivieran. 

Payne beskrev senare sin heureka-stund ifrån barndomen sålunda här: 

“För inledande gången upplevde jag den var känslan då hjärtat hoppar mot från ett plötslig förståelse, känslan liksom skulle anlända för att bli min passion inom existensen.

Jag tror för att mitt liv likt vetenskapsman började just inom den stunden”.

Cecilia skrevs in vid enstaka friskola inom Wendover, liksom drevs från enstaka viss Elizabeth Edwards. Studierna gick vid detta all taget god. Cecilia plats vänsterhänt, samt vid den denna plats tiden tvingades vänsterhänta nyttja sin högra grabb, vilket denna upplevde såsom svårt samt obekvämt.

dem flera samt långa obligatoriska timmarna tillsammans med psalmsång samt böner föll ej heller Cecilia inom smaken.

Med siktet ställt vid forskaryrket fanns ett universitetsutbildning ett självklarhet på grund av Cecilia. dock hennes mor fanns från ytterligare åsikt, denna vägrade bidra tillsammans valuta mot sådant.

Universitetsvärlden plats på grund av män, sålunda fanns detta bara. 

Men Cecilia ägde bestämt sig, därför denna kämpade vidare vid personlig grabb.

Under talet blev han en ikon tack vare tabloiderna som han manipulerade genom att exponera sin familj på ett sätt som får familjen Kardashian att blekna

lyckades denna säkra en stipendium vilket öppnade dörren mot Cambridge-universitetet. var studerade denna mot enstaka start botanik, fysik samt kemi. dock Cecilia märkte snart för att påtandet tillsammans torkade växter ej fanns någonting på grund av hon, således botaniken fick vara.

Intresset på grund av astronomi väcktes , då Cecilia hörde enstaka tal från Arthur Eddington, angående hans expedition mot ön Principe nära Afrikas västkust.

Eddington plats var till för att observera samt fotografera enstaka solförmörkelse. 

Tanken tillsammans expeditionen fanns alltså för att observera hur ljuset ifrån stjärnorna närmast solen böjs från solens gravitation. Poängen tillsammans detta denna plats plats alltså för att bevisa Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. 

"Det påminde angående en nervsammanbrott"

För Cecilia Payne blev den på denna plats lektion ett omtumlande erfarenhet: “Hela min världsbild förändrades totalt – min planet skakades angående sålunda grundligt för att detta bota påminde angående en nervsammanbrott.”

Payne fullföljde sina studier nära Cambridge.

enkel plats detta hur vilket helst ej. denna fick mot modell sitta isolerad, eftersom denna ej plats rätt för att sitta inom identisk bänkrad likt dem manliga klasskamraterna. 

Och någon avslutning fick denna ej heller, återigen vid bas från sitt kön. Cambridge utexaminerade ej kvinnor förrän inom praktiken plats en lärarjobb detta enda tänkbara karriärvalet efter detta denna plats, samt detta kände Cecilia Payne ej på grund av.

detta plats forskaryrket alternativt ingenting på grund av henne.

Så Payne insåg för att detta enda alternativet fanns för att söka sig mot USA, var man fanns mer progressiva rörande kvinnors karriärmöjligheter. inom samt på grund av sig, ej värst många, dock inom varenda fall.

Väl framme inom USA blev denna introducerad till Harlow Shapley, chefen på grund av Harvard-universitetets observatorium.

Shapley ägde nyss etablerat en stipendium avsett för att locka kvinnor mot för att analysera astronomi nära observatoriet. 

Den inledande mottagaren från stipendiet fanns Adelaide Ames, ännu ett från dem på denna plats pionjärerna inom den moderna astronomin såsom ni sannolikt ej äger hört angående.

När man läser berättelsen om meteoriten i Ischgl är det normalt att man undrar över poängen med att koppla ihop dess upptäckt med dess ursprung

Den sålunda kallade Shapley-Ames-galaxkatalogen används ännu inom branschen.

Hur vilket helst, Cecilia Payne plats den andra kvinnan inom ordningen likt tilldelades Harlow Shapleys stipendium. inom samt tillsammans med detta ägde denna fått in foten inom dörrspringan vid Harvard-universitetets prestigefyllda observatorium.

Den som gör en berusad akademiska friheten

För Payne fanns den lärda stimulansen samt den relativa frihet nära Harvard som gör en berusad.

denna kastade sig huvudstupa in inom sitt sysselsättning samt tillbringade långa dagar samt sena nätter vid observatoriet.

Arbetet gav utdelning, samt blev Payne den inledande kvinnan såsom fick enstaka doktorsexamen inom astronomi ifrån Harvard University. inom sin avhandling fäste denna uppmärksamhet nära överflödet från vissa specifika grundämnen inom ljusspektrumet ifrån stjärnorna.

Paynes effekt visade för att helium samt särskilt väte plats dem helt vanligaste grundämnena inom stjärnor, samt därmed även inom kurera universum.

Han har levt mestadels av sitt live i USA

detta denna plats fanns en påstående liksom stred fullkomligt mot tidens vetenskapliga konsensus.

Ännu inom start från talet utgick man ifrån för att enstaka himlakropp likt solen samt ett stenig planet såsom jorden skulle ge upphov mot en liknande spektra ifall dem mättes nära identisk temperatur. Solen borde tillsammans med andra mening äga höga halter från järn, mot exempel.

Astronomen Otto Struve, arbetsledare på grund av Yerkes Observatory inom Wisconsin hörde mot dem såsom tog Payne inom försvar.

Hennes sysselsättning plats "utan tvekan den maximalt briljant doktorsavhandling vilket någonsin skrivits inom astronomi." 

Men detta blev långt ifrån bara lovord på grund av Paynes arbete. Flera från den tidens framstående astronomer, inklusive Henry Norris Russell, ledare till Princeton-universitetets observatorium, avfärdade hennes slutsatser såsom fullkomligt omöjliga. 

Men även dem maximalt styvnackade kritikerna fick tillsammans med tiden ge tillsammans sig.

Flera oberoende observationer visade nämligen för att forskningsresultaten fanns helt korrekta. Paynes avhandling hör numera mot den obligatoriska kurslitteraturen på grund av samtliga start astronomikurser. var lär sig eleverna för att vår galax Vintergatan består från ~ 73% väte, 25% helium samt 2% andra grundämnen.

Smått ironiskt existerar hur vilket helst detta för att detta existerar Henry Norris Russell, denne likt skällde allra högst, ofta besitter fått äran till Cecilia Paynes upptäckt.

Said är en palestinsk man med engelskt namn och amerikans pass men ingen klar identitet och han beskriver sig själv som kristen som dricker islamisk kultur

Hur detta idag råkade sig sålunda kom denne fram mot identisk slutsats, fyra kalenderår efter Payne. detta denna plats efter för att äga uppmanat Payne för att ej publicera sin forskning.

Efter sin doktorsexamen fick Payne nöja sig tillsammans ett mängd mindre prestigefyllda, lågavlönade forskningsjobb. detta på denna plats eftersom kvinnor ej fick sitta tillsammans inom Harvard-akademin nära den tiden.

denna träffade sin man, Sergei Gaposchkin, beneath en mottagning vid Astronomische Gesellschaft-mötet inom Göttingen  

Barn samt boktravar

Äktenskapet sträckte sig ovan fyra decennier samt makarna producerade förutom tre små människor, även travar från manuskript samt skrivna verk ifall kosmos. således småningom, , blev Cecilia Payne-Gaposchkin både den inledande kvinnliga professorn nära sin fakultet samt den inledande kvinnliga avdelningsordföranden nära Harvard.

Redan innan detta på denna plats, , invaldes denna inom den amerikanska vetenskapsakademin AAAS, American Academy of Arts and Sciences.

Den senare delen från sin yrkesliv ägnade denna åt för att försöka förstå galaxen oss bor inom, Vintergatan.

Tillsammans tillsammans sin man samt en grupp tillsammans vetenskapsman gjorde denna mer än ett miljon observationer från således kallade föränderliga stjärnor inom Vintergatan. samt dessutom uppemot numeriskt värde miljoner observationer från föränderliga stjärnor inom dem Magellanska molnen, Vintergatans små satellitgalaxer.

Variabla stjärnor existerar lite såsom rymdens blinkande fyrbåkar.

Deras ljusstyrka ökar samt reducerar. detta denna plats utför för att man är kapabel nyttja dem mot för att uppskatta rymdens enorma avstånd. 

Att oss vet ifall detta denna plats, för att oss kunna nyttja dem på denna plats fyrbåkarna mot för att producera oss enstaka perception ifall världsalltets dimensioner, detta besitter oss sedan ett ytterligare kvinnlig pionjär för att tacka till, Henrietta Swan Leavitt.

oss kommer mot hon angående enstaka små stund.

Cecilia Paynes undersökning blev hur likt helst tillsammans tiden ett nödvändig pusselbit inom kunskapen angående stjärnornas livscykler.

tilldelade American Astronomical kultur hon sin högsta ära, Henry Norris Russell-priset. Priset fanns uppkallat efter identisk Henry Norris Russell vilket enstaka gång skällde ut hennes doktorandarbete. 

Men priset innebar hur vilket helst en erkännande från en lysande livsverk inom den astronomiska forskningen.

inom sitt acceptanstal reflekterade Payne-Gaposchkin kring spänningen inom upptäckten vilket denna ägde jagat ända sedan denna kände igen orkidén vilket ett små flicka. 

”Den unga forskarens lön existerar den relaterade till känslor tillfredsställelsen från för att existera den inledande personen inom världshistorien likt ser alternativt förstår något. Ingenting förmå jämföras tillsammans med den upplevelsen.”

Cecilia Payne-Gaposchkin dog inom Cambridge Nära slutet från sitt liv skrev hon: 

”Unga människor, särskilt unga kvinnor, ber mig ofta ifall råd.

Han har varit beundrad, hatad och älskad av så många så länge

denna plats existerar detta, valeat quantum. (Ta detta till vad detta existerar värt.) Jaga ej ett vetenskaplig yrkesliv inom strävan efter berömmelse alternativt valuta. detta finns enklare samt förbättrad sätt för att nå dem. Utför detta bara ifall inget annat kommer för att ge dig tillfredsställelse. till inget annat än detta existerar troligen vilket ni kommer för att erhålla.

Din lön kommer för att artikel den utvidgade horisonten vilket öppnar sig medan ni klättrar. samt angående ni uppnår den belöningen kommer ni inte någonsin för att be ifall någonting annat.”

Vad förmå man yttra, väl talat från ett från den moderna astronomins pionjärer samt obesjungna hjältar. Cecilia Payne existerar orsaken mot för att oss vet vad universum består från, samt många mera.

denna öppnade dörrarna mot astronomin på grund av kvinnorna samt röjde vägen till framtida generationer från tjejer tillsammans med siktet ställt mot stjärnorna. Cecilia Payne existerar förtjänt från för att oss minns hennes namn.

Henrietta Swan Leavitt lärde oss mäta rymdens storlek

När oss talar ifall kvinnliga bidrag mot den moderna astronomin samt mot själva vår världsbild, måste oss ju även nämna Henrietta Swan Leavitt.

För en drygt sekel sedan, , gjorde Leavitt enstaka upptäckt såsom skulle bli enstaka från hörnstenarna inom modern astronomisk vetenskap.

samt ändå, beneath sin livstid, fick denna varken berömmelse alternativt hyllningar ifrån allmänheten, alternativt ens en seriöst erkännande ifrån sina kolleger. 

Än inom denna solens tid existerar astronomen Henrietta Swan Leavitt tämligen okänd, utan för att äga fått ens därför många vilket enstaka små plakett vid väggen nära Harvard College Observatory var denna arbetade.

var såsom hennes genombrott ägde rum. 

Henrietta Swan Leavitt föddes inom Massachusetts samt antogs inom Radcliffe College nära Harvard-universitetet nära 20 års ålder. Den rigorösa kurs denna fick var, tillsammans allt ifrån klassisk grekisk tänkesätt mot analytisk matematik samt differentialkalkyl, skulle äga varit enstaka automatisk biljett mot ett lyckad akademisk yrkesliv – ifall Henrietta ägde varit ett man.

Dessvärre: då Leavitt tillträdde nära Harvard-observatoriet plats detta ej liksom ett astronom, ej ens såsom yngre astronomisk vetenskapsman, utan likt enstaka simpel “kalkylator”.

mot ett sådan persons arbetsuppgift hörde för att katalogisera observerade stjärnors ljusstyrka.

detta på denna plats fanns strikt taget mer liksom bokföring än undersökning samt belönades tillsammans med den furstliga lönen vid 25 cent per 60 minuter, jämförbar tillsammans med en hembiträdes inkomst nära den tiden. 

Leavitt arbetade vid en litet, smutsigt kontor tillsammans tillsammans en antal andra högutbildade kvinnor. Deras arbete övervakades från professor Edward Charles Pickering.

Kollektivt plats dem denna plats kvinnorna kända vilket “Pickerings harem”. 

Cecilia Payne hörde på grund av övrigt även inom start mot dem mänskliga kalkylatorerna.  denna skrev senare för att ”Pickering valde sin anställda till deras förmåga för att jobba, ej för att tänka.”

Men angående Henrietta Swan Leavitt någonsin kände för att hennes egna talanger ej uppskattades, uttryckte denna detta inte någonsin.

denna plats ett hårt arbetande, seriös dock tystlåten tänkare. denna fanns hängiven mot sin släkt samt denna gick mot gudstjänsten varenda vilodag. Sina ambitioner mot trots fann denna sig alltså mer alternativt mindre inom den roll likt förväntades från ett kvinna nära den denna plats tiden.

Stjärnorna vilket gav oss rymdens mått

Mycket från hennes astronomiska sysselsättning handlade just angående dem tidigare nämnda föränderliga stjärnorna alternativt cepheiderna.

Hyllningstalet och genus demostrativum skiljer sig från de andra klassiska genrerna

dem existerar såsom sagt enstaka typ från himlakropp vars ljus ökar samt reducerar periodvis, likt fyrbåkar inom rymden. Henrietta Swan Leavitt upptäckte beneath sin yrkesliv flera sådana stjärnor.

Det denna plats fick Washington brev för att jämföra hon tillsammans Charles Frohman, enstaka tidens teaterproducent såsom fanns känd på grund av för att äga lanserat flera ”stjärnor”.

Men den verkliga upptäckten väntade ännu på baksidan hörnet.

Medan Henrietta Swan Leavitt registrerade samt katalogiserade uppgifter ifall föränderliga stjärnor märkte denna för att detta fanns möjligt för att utföra ett korrelation mellan enstaka variabel stjärnas period samt dess absoluta magnitud. 

Den på denna plats kunskapen gjorde detta sedan möjligt för att till inledande gången någonsin beräkna stjärnornas samt galaxernas avstånd ifrån jorden.

såsom George Johnson, författare mot boken Miss Leavitt's Stars, uttrycker saken: “Henrietta Swan Leavitt blev kvinnan liksom upptäckte hur man mäter universum”.

Leavitt's upptäckt gav tillsammans tiden berömmelse samt ära åt flera från hennes kolleger: utan hennes pionjärarbete kunde namn Hubble inte någonsin äga kunnat bevisa för att Andromedagalaxen ej nedsänkt nära utkanten från vår galax, vilket man tidigare trodde, utan miljontals ljusår bort. 

Några från männen inom Leavitts närmaste krets – ej minimalt hennes ledare Edward Pickering, tjänade även vid hennes upptäckt.

Pickering hävdade såsom ledare till Harvard-observatoriet upphovsrätten mot Leavitts konsekvens. sålunda han publicerade dem inom sitt eget namn samt tog tillsammans med andra mening ett massiv sektion från äran. 

Harvard-cirkuläret var upptäckten offentliggjordes , hänvisade bara mot Leavitt vilket den såsom ägde ”förberett” detta hela. 

Pickerings person som följer efter någon i en position eller roll nära observatoriet, den redan nämnda Harlow Shapley, fick sin bit från tårtan sex kalenderår senare.

han byggde vidare vid Leavitts effekt inom sitt arbete för att omdefiniera vår förståelse angående Vintergatan. Leavitt, vars upptäckt fanns fullkomligt oumbärlig på grund av Shapleys jobb, nämndes än ett gång knappt överhuvudtaget.

Knegade vid inom tysthet

Det existerar ej många oss vet angående vilket Henrietta Leavitt personligen ansåg angående sättet vilket denna blev åsidosatt vid.

denna fanns från allt för att döma ett blyg samt korrekt anspråkslös människa. dock därför på denna plats plats detta tillsammans kvinnor samt deras ställe inom den akademiska världen nära den på denna plats tiden. detta fanns förväntat. ett fåtal orkade kämpa mot detta rådande systemet (kanske tillsammans undantag till Cecilia Payne).

Till samt tillsammans med högutbildade samt briljanta kvinnor liksom inom dagens läge helt självklart skulle respekteras vilket jämbördiga kollegor från sina manliga medarbetare, fanns vid Leavitts tidsperiod ängsliga till för att ta ett synligare roll.

Ofta knegade dem bara vid inom tysthet, flera från dem tacksamma på grund av för att ett fåtal ens någon sorts roll. 

En eventuell aning angående Henriettas privata idéer förmå oss ett fåtal genom den folkräknare likt inom januari , året innan hennes död, bad hon för att ange sitt arbete. Man kunna studera in ett antydan mot trotsig stolthet inom hennes svar: ”astronom”. 

Men slutligen samt slutligen, trots för att denna inte någonsin nådde någon högre position än assistent, talade denna inte någonsin öppet ifall saken.

denna arbetade flitigt vidare nästan in inom detta sista, trots för att hennes ljuduppfattning sakta svek hon samt hennes välmående började vackla. 

Henrietta Swan Leavitt ägde varit sjuklig mer alternativt mindre bota sitt liv. oss kommer inte någonsin för att erhålla känna till tillsammans med säkerhet om hennes privata sorg alternativt förbittring bidrog mot den cancer liksom därför småningom skulle skörda hennes liv inom bara 53 års ålder. 

Eller plats detta därför för att, såsom George Johnson skriver inom Miss Leavitt's Stars, Henrietta Swan Leavitt helt enkelt "nöjde sig tillsammans för att existera enstaka små sektion från enstaka större planet kallad vetenskapen".

Eftersom denna ägde levt sålunda tyst samt obemärkt, sålunda plats detta ej flera inom branschen liksom ens noterade hennes bortgång. 

Till exempel: skrev den svenska matematikern Gösta Mittag-Leffler en skrivelse mot Henrietta Swan Leavitt: “Ärade Miss Leavitt, Er beundransvärda upptäckt äger imponerat vid mig därför djupt för att jag känner mig allvarligt benägen för att nominera Er mot Nobelpriset inom fysik till ”

Dessvärre blev Harvard-observatoriet tvungna för att informera Mittag-Leffler för att Leavitt faktiskt ägde varit död inom fyra år. 

Eftersom Nobelpriset ej delas ut postumt fick Leavitt inte någonsin sin nominering.

Istället föreslog Harlow Shapley, Harvard-observatoriets ledare, inom sitt svar mot Mittag-Leffler för att den verkliga äran tillhörde honom, Shapley, till hans tolkning från Leavitts resultat.

Otack existerar världens lön

Edwin Hubble inom sin tur, han använde efter Leavitts död hennes upptäckter mot för att utarbeta detta likt oss idag känner mot såsom Hubbles team.

Den såsom träffar fast för att oss lever inom en expanderande universum. Hubbles team, ej Leavitts team. alternativt ens Hubbles-Leavitts lag.

Harvard-observatoriets chef Harlow Shapley fick sålunda småningom en superkluster från galaxer uppkallat efter sig. Henrietta Swan Leavitt besitter fått nöja sig tillsammans med enstaka mindre krater vid månens bortre blad, samt enstaka asteroid kallad Leavitt. 

Henrietta Swan Leavitt förekommer numera maximalt bara inom fotnoter samt korta referenser.

Hundraårsjubileet från hennes upptäckt passerade utan för att några branschtidningar ens nämnde saken.

Men idag då ni besitter läst detta denna plats existerar Henrietta Swan Leavitt samt astronomins andra stora kvinnliga pionjär, Cecilia Payne, enstaka små aning kändare än dem plats igår. ständigt någonting, antar jag.

Glöm inte någonsin för att utan dem denna plats numeriskt värde kvinnorna skulle oss ej känna till vilket universum existerar gjort från samt hur stort detta existerar.

ifall ej detta på denna plats existerar orsak nog för att kommas minnas på grund av sålunda vet jag ej vilket liksom existerar det.