Vad heter mars i romerska mytologin

I den romerska mytologin fanns Jupiter, himlens samt ljusets härskare, den högsta guden. andra viktiga gudar plats krigsguden Mars, havets gud Neptunus, underjordens härskare Pluto samt kärlekens gudinna Venus.

Romarnas tro beneath antiken byggde inom stora drag vid den grekiska mytologin.

flera romerska gudar samt gudinnor ägde grekiska motsvarigheter.

En uppblandad gudavärld

Den romerska tro plats ifrån start enstaka primitiv naturreligion var olika element ifrån naturen iklätts gudomliga former. detta fanns ett mängd forntida romerska gudar.

Kulten från dem ägde beneath seklernas lopp inspirerats samt blandats upp tillsammans med dem forntida grekiska gudarna tills dem fanns svåra för att skilja åt.

Kulten från dem gamla romerska gudarna fanns kvar beneath bota antiken, dock förlorade tillsammans med tiden sin glöd. Man ärade dem maximalt från äldre vana samt till säkerhets skull, snarare än från rätt övertygelse.

detta fanns dock undantag, särskilt inom senaten inom Rom var detta fanns medlemmar vilket ansåg för att man borde återvända mot förfädernas kult till för att återge riket dess stadga.

Även bland den skrockfulla allmänheten kunde man offra mot dem forna gudarna inom speciella syften, på grund av god resultat alternativt på grund av tur inom kärlek.

Organisation

Romersk tro saknade fasta trosläror samt en yrkesprästerskap. Kulten hölls ofta vid detta privata planet var husfadern genomförde offren.

inom dem fall detta fanns tempel administrerades dem från vanliga medborgare, vilka plats präster likt ett bisyssla. detta fanns vanligt för att man köpte sig enstaka brev såsom kyrkoherde, eftersom man ägde korrekt mot ett sektion från offren samt på grund av för att dem gav ett höjd social ställning eller tillstånd.

Dessutom ägde man förmånen för att administrera kultens ekonomiska tillgångar.

Präster tillsattes normalt bara mot kulter liksom ägde tempel. Rikets högste kyrkoherde plats kejsaren liksom innehade posten såsom överstepräst, pontifex maximus.

Offerkulten

Templen användes inte någonsin på grund av kulten. detta plats endast gudens byggnad.

samtliga kulthandlingar ägde utrymme nära en altare. Altaret behövde ej artikel knutet mot en tempel, dock stod ständigt inom en heligt zon, en således kallat temenos, vilket kunde indikeras tillsammans enstaka mur, vall, rep, buskage alternativt dylikt. angående altaret stod inom anslutning mot en tempel sålunda stod detta oftast framför ingången.

Gudarna dyrkades genom offer (sacrificium).

nära speciella tillfällen kunde offret bestå från för att enstaka nötboskap alternativt en får något som har transporterats eller flyttats fram mot altaret. Man skar från djurets halspulsåder samt samlade blodet inom en flaska.

inom detta doppade man lövruskor, tillsammans vilka man kulörta altaret rött medelst piskning. Djurets inälvor blev tagna sedan ut samt brändes vid altaret. detta plats viktigt för att röken steg rakt upp således för att gudarna kunde ett fåtal den inom sig. Köttet grillade man samt åt upp. Denna typ från offer fanns dock ganska ovanliga samt förekom endast inom samband tillsammans med viktiga festivaler.

En betydligt vanligare offergåva fanns växter från olika stöt.

Framförallt säd liksom brändes vid altaret. Man brände även rökelse. dock kunde även offra vegetabilier, bär, olja, mejeriprodukt samt honung, såsom då lades vid altaret utan för att förtäras. Tanken fanns för att man skulle ge gudarna föda. Huvudet skulle ständigt artikel övertäckt beneath enstaka offerritual. Efter offret bad man enstaka betalkort bön, ifall för att guden skulle ta emot offret tillsammans med välvilja.

Ofta spelades flöjt beneath offerriten.

En många uppskattad typ från offer fanns dem därför kallade votivgåvorna. detta såsom skilde dem ifrån brännoffren fanns för att dem ej förstördes utan istället förvarades inom templet alternativt inom detta heliga området. detta kunde artikel vilken gåva såsom helst, dock dem plats vanligtvis värdefulla.

Templen samlade vid således sätt vid sig enstaka hel sektion värdeföremål. Dessa kunde prästen nyttja mot för att utveckla kultplatsen, bygga ut templet, alternativt möjligen investera inom mark. Kulter kunde därtill artikel stora jordägare samt ett fåtal avgörande inkomster genom arrenden.

Offer genomfördes normalt från privatpersoner.

angående detta fanns enstaka kyrkoherde knut mot kulten brukade denne assistera.

inom samband tillsammans med festivaler samt statliga offer, genomfördes offren från samhällets representant samt ett eventuell präst.

Gudarna

Gudarna tänktes inom mänsklig gestalt, tillsammans mänskliga karaktärsegenskaper samt mänskliga brister. mot gudarna knöts enstaka rik avgift från legender samt legender. detta fanns flera fler gudar än dem nedan uppräknade, dock dessa existerar dem viktigaste.

Namnet inom parantes existerar den grekiska gudomliga motsvarigheten, inom dem fall detta finns någon.

Jupiter (Zeus) fanns gudarnas konung, himlens herre samt åskans fader.

Juno (Hera) plats Jupiters fru samt äktenskapets samt kvinnornas gudinna.

Minerva var hantverkets gudinna dock även ett visdoms-, konstnärlighets- samt handelsgudinna inom romersk tro.

Minerva plats identisk tillsammans den grekiska gudinnan Athena samt liksom denna framställdes denna inom sin krigarmundering. Romarna tillbad Minerva inom en tempel vid Capitolium.

Furrina (Demeter) fanns fruktbarhetens samt markens gudinna medan Neptunus (Poseidon) plats vattnets gud.

Furrina samt Neptunus brukade ständigt dyrkas tillsammans.

Den våldsamma Mars (Ares) plats krigets gud och Vulcanus (Hephaistos) fanns smideskonstens gud. dem hjälpte ofta varandra.

Larerna var husgudarna, vilka dyrkades vid en altare inom hemmet.

Diana (Artemis) plats jaktens samt skogens gudinna.

Pluto (Hades) plats dödsrikets samt underjordens gudomlige härskare.

Saturnus (Kronos) fanns tidens gud.

Janus var dörrens samt spådomskonstens gud.

Vesta var eldstadens gudinna.

inom Rom ägde denna en speciellt tempel, tillsammans ett evigt brinnande flamma. ifall den slocknade, skulle detta förebåda Roms fall.

Den sluge Mercurius (Hermes) plats handelns, köpmännens samt dem resandes gud.

Bacchus (Dionysos) plats vinets samt berusningens gud.

Apollo (Apollon) plats solens, renhetens samt läkandets gud.

Venus (Aphrodite) fanns kärlekens gudinna.

Och slutligen lite kuriosa angående hur staden Rom kom till

Myten ifall Romulus samt Remus

Enligt legenden fördrevs ett monark från sin broder någon gång inom tiden samt hans enda dotter tvingades bli prästinna.

Prästinnorna inom Vestas tempel fanns tvungna för att existera oskulder, dock krigsguden Mars förförde den nya samt denna födde tvillingar.

likt straff blev barnen satta för att dö inom vattendrag Tibern samt kvinnan murades in inom templet.

Enligt myten råkade enstaka varghona anlända förbi. denna tog grabb angående barnen, gav dem di samt omvårdnad sålunda för att dem överlevde. enstaka solens tid kom enstaka herde förbi vargens håla. denne upptäckte pojkarna samt tog dem tillsammans med bostad mot sig på grund av för att uppfostra dem.

således blev detta känt mot vilken släkt dem ägde sin börd samt för att dem hette Romulus samt Remus.

Kring vattendrag Tibern fanns nära den på denna plats tiden sju större kullar.

Romulus samt Remus började bygga ett tätort vid enstaka från dessa kullar. dock efter en tag blev dem båda bröderna osams ovan plats dem skulle sätta upp stadens murar. Romulus blev då därför vred för att denne mördade sin broder samt byggde upp staden egen. Staden blev därefter uppkallad efter romerska tideräkning började då staden plats färdigställd, i enlighet med gängse tideräkning kalenderår

LÄS MER:Roms uppkomst samt myten angående Romulus samt Remus

LÄS MER:Romarriket

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Verkar kulten kring gudarna haft massiv innebörd på grund av folket?

   Motivera.
    

2. Vilken roll ägde präster inom den romerska religionen?
    
3. Offerritualer plats viktiga inom den romerska kulten. informera mer.
    
4. Redogör kortfattat angående fem romerska gudar samt gudinnor.
    
5. Skriv enstaka lätt översikt från myten angående Romulus samt Remus.
    

Litteratur:
John Rupke, A Companion to långnovell Religion, BLACKWELL PUBLISHERS,
j.A.

North, Roman Religion, Oxford UP,
Joseph Kaster, Mytologisk uppslagsbok, Tiden,
Sören Wibeck, Religionernas historia, Historiska media,
 

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasie lärare inom religionskunskap, bakgrund samt tänkesätt nära Lerums gymnasieskola samt ämnesdidaktiker inom religionskunskap samt saga nära Lärarhögskolan inom Göteborg.
 

Läs mer om

Kort skrivelse samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni kunna studera angående Romulus samt Remus.

Romulus samt Remus – samt därmed Roms – bakgrund börjar tillsammans med berättelsen ifall hur den trojanske prinsen Aeneas, sedan trojanska kriget avslutats, hamnar vid den italienska halvön samt var blir stamfar mot ett rad kungar

Grundskoleboken existerar enstaka sajt såsom riktar sig mot studenter vid högstadiet.

inom detta denna plats avsnittet kunna ni studera kortfattat ifall tro inom antikens Rom. Webbplatsen drivs från SO-läraren samt IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Artikel inom Wikipedia var ni kunna fördjupa dig inom romersk sagor. på denna plats är kapabel ni studera legenden ifall Roms uppkomst, ifall tempel inom Rom samt angående gudar samt gudinnor inom romersk mytologi.

Artikel inom tidningen undersökning samt Framsteg likt åskådliggör Mithraskultens funktion inom den romerska armén.

eftersom dem romerska legionärerna tillsammans med tiden kom för att rekryterades ifrån romarrikets samtliga delar, fungerade Mithraskulten liksom enstaka faktor såsom höll ihop den romerska armén