bombtub.pages.dev









Hur stor roll spelar konsistensen i mat

När maten har tuggats och blandats med enzymrik saliv färdas den genom svalget och matstrupen till magsäcken

Den livsviktiga samt livsfarliga maten ifrån sensoriskt samt holistiskt perspektiv &#; är kapabel smaken artikel en problem?

I sex decennier äger föda varit mitt stora nyfikenhet samt centralt inom mitt arbete.
Nu likt pensionerad vetenskapsman inom kostvetenskap reflekterar jag på denna plats ovan sensorikens roll inom matlandskapet landet samt sinnenas roll inom upplevelse från ”smak”.

>>text: Krönika från Iwona Kihlberg, nybliven pensionär samt tidigare universitetslektor nära avdelningen till kostvetenskap, Uppsala högskola, Uppsala

 

Enbart åsynen, lukten alternativt samtalet ifall maten påverkar oss.

enstaka sektion känner sig plötsligt hungriga alternativt sugna, börjar fantisera, framkallar smakminnen likt existerar lagrade inom hjärnan. Matfantasier bidrar ej tillsammans ytterligare kalorier dock forskningen visar för att enstaka sektion existerar ytterligare känsliga på grund av matstimuli, något såsom flitigt används inom matreklamen.

Våra sinnen: ögonkontakt, doft, smakupplevelse, ljuduppfattning samt beröring existerar våra glugg mot omvärlden, dock likt den franska sociologen Claude Fischler påpekar inkluderar identifiering från föda komplicerade kognitiva processer (1).

Maten väcker känslor samt minnen samt den ger oss energi samt njutning. JA Brillat-Savarin skrev tid för att ”Matglädje tillhör samtliga tider, varenda åldrar, varenda samhällsgrupper samt kulturer, den går grabb inom grabb tillsammans varenda andra nöjen inom existensen samt existerar var till för att trösta oss då dem övriga försvinner” (2).

enstaka fulländad matglädje kräver förutom väl operativ sinnen även enstaka upphöjd acceptans till maten samt kontexten.

Många äger en stort matintresse samt sålunda äger detta varit till mig inom mer än en halvt sekel. Privata erfarenheter samt yrkesmässiga ifrån forskningsprogrammet föda 21 inom hållbar produktion samt konsumtion, samt liksom livsmedelsteknolog, sensoriker samt universitetslektor, utför för att jag betraktar föda tillsammans enstaka skräckblandad förtjusning inom den snabbt skiftande världen.

Matens roll genom tiderna

Å en sidan ger maten näring, kraft, njutning, tillfredställelse samt gör starkare gruppens grupp.

Å andra sidan förmå den äga enstaka negativ påverkan vid den egna hälsan, folkhälsan samt miljön. Förr inom tiden plats matens främsta roll för att ge energi samt stilla hunger. beneath detta senaste århundrandet plats detta relativt ett fåtal människor, även inom vår sektion från världen, såsom kunnat unna sig den maximalt attraktiva maten.

Välstånd, influenser ifrån andra länder samt produktutveckling äger revolutionerat matens roll inom konsumtionssamhället beneath dem senaste decennierna. Maten besitter gått ifrån för att artikel näringskälla samt sensorisk upplevelse mot för att bli enstaka markering från gruppmedlemskap, ställning eller tillstånd, estetisk kunskap, enstaka metafor samt en moraliskt beslut (3).

Från talet äger livsmedel ifrån nästan läka världen blivit mer samt mer tillgängliga inom land, mot en relativt överkomligt kostnad.

Kombinerat tillsammans svenskarnas öppenhet till nya trender samt matkulturer äger utvecklingen orsakat enstaka ”matboom”. detta besitter flora fram ett generation från livsnjutare, gourmeter.


  • hur  massiv roll  agerar konsistensen  inom mat

  • Dessvärre även ett sektion gourmander. detta bör njutas från existensen tillsammans med föda samt beverage. Detta ändrade konsumtionsmönster äger demonstrerat sig för att äga ett negativ inflytande både vid folkhälsa samt miljö.

    Förändringen äger gynnat sensoriken samt utvecklingen från detta sensoriska språket. Sensoriska test från konsumenternas preferenser besitter blivit en viktigt verktyg till producenter.

    Inspirationen ifrån andra länder samt nya tillsatser äger skapat fler varor. Kunskapen ifall den femte grundsmaken umami, liksom upptäcktes inom Japan inom start från talet, nådde mot senaste europeiska producenter. Tillsättning från substanser vilket framkallar grundsmaken umami alternativt ger upplevelse från kokumi, detta japanska begreppet till rik smakförmåga, resulterade inom nya smakdimensioner.

    Hjärnans belöningssystem jublar samt frigör dopamin vilket utför för att oss mår god samt önskar äga mera! Därför existerar detta därför svårt för att avsluta förtära mot modell snacks.

    Våra sinnen samt belöningssystem

    Om våra sinnen samt belöningssystemet får styra, besitter oss svårt för att nöja oss tillsammans enstaka portion, ett bit bakelse alternativt ett näve chips.

    Limbiska systemet existerar enstaka sektion från belöningssystemets nätverk samt luktcentrum inom detta limbiska systemet liksom tar emot, utan omvägar, kunskap registrerad från luktsinnet. Därför existerar våra reaktioner vid lukter spontana. Lukten väcker minnen från den tidigare sensoriska upplevelsen – samt skapar begär. Hjärnans belöningssystem, liksom påverkar beteendet, förmå enkel ta kontrollen ovan matintag, då den reagerar vid lukter samt vid den trollbindande kombinationen från sötningsmedel samt fett inom komplexa varor såsom även innehåller aromer.

    Vårt förnuft måste tas mot fånga då signalsubstanser, främst dopamin, frigörs inom belöningsprocessen.

    Överkonsumtion från energirika, dock näringsfattiga njutningsbara livsmedel förmå äga en högt kostnad både på grund av välbefinnande samt miljö. Hur motstod man frestelserna förr inom tiden? enstaka sektion inom äldre generationer hörde ifrån barnsben för att detta existerar oartigt för att förtära mer än ett bakelse samt mer än numeriskt värde godisbitar samt detta funkade på grund av detta mesta vid den tiden inom dem berörda grupperna.

    Om ”smaken” styr vårt matintag, hur förmå oss hjälpa våra små människor samt barnbarn för att producera en beteendemönster vilket ger dem tillfälle för att njuta från samtliga dessa härligheter utan negativa effekter?

    detta existerar nämligen ej varenda unge likt sparar lördagsgodis. detta är kapabel existera god för att lära ungar för att smaka samt njuta från mot modell sötsak vid en medvetet sätt.

    Svaret existerar Sapere-metoden. Metoden innebär för att lära uppleva sina sinnen på grund av för att njuta från livsmedlet samt inkluderar även kognitiva aspekter. Sapere (lat.) betyder för att uppleva, för att behärska, för att äga sensorium, detta önskar yttra för att äga enstaka emotion, ett medvetande på grund av något samt summera förnimmelser mot enstaka perception likt förmå verbaliseras.

    Just för att ge mening mot sina intryck, för att verbalisera dessa existerar lika viktigt inom metoden såsom för att uppleva sina sinnen. Därför kunna metoden ses såsom motvikt mot hjärnans instinktiva begär liksom väcks hos oss likt biologiska varelser. Metoden äger även flera positiva sidoeffekter vilket uppnås genom praktiska övningar samt detta existerar viktigt, ej minimalt inom en mångkulturellt samhälle.

    Materialet mot övningar i enlighet med Sapere-metoden finns för att plocka upp eller ta vid Livsmedelsverkets hemsida (4).

    Vi får 70 procent av den sensoriska informationen genom synen

    detta finns även en internationellt nätverk.

    Fredagsmys, sålunda populärt bland barnfamiljer, innebär oftast för att energirika dock näringsfattiga livsmedel konsumeras tills handen känner botten inom skålen alternativt inom påsen. Producenten ser mot för att grundsmaken umami lyfts fram inom dessa varor. Både tilltugg samt dippen står till upplevelsen från kokumi.

    likt biologiska varelser existerar oss försvarslösa inför dessa sensoriska frestelser samt ej minimalt beneath konsumtionen då ett kaskad från biokemiska reaktioner sätts igång inom hjärnan. Speciellt en omedvetet ätande framför TV:n är kapabel enkel bli okontrollerat samt dessvärre förlorar oss bota njutningen – helt inom motsats mot detta likt Sapere lär ut samt likt våra sinnen erbjuder oss.

    Maten ger oss även säkerhet inom vår sociala gemenskap.

    ej sällan, bara tanken vid för att nära slutet från veckan sitta tillsammans familjen samt vänner tillsammans något gott inom munnen, utan krav vid prestation, utan diskussion angående skolan samt deadlines – kunna bli likt en hårvård till själen.

    Men hur bör oss undvika överkonsumtion? Min arbetskamrat älskar choklad samt denna jobbar vid ett chokladfabrik.

    denna delade tillsammans med sig från sina råd till för att minska chokladkonsumtionen. inom stället till för att förtära upp bota chokladkakan då denna existerar sugen äger denna ett teknik. inledningsvis tänker denna vid för att snart bör denna förtära choklad. Sedan framkallar denna inom sitt minne chokladens utseende, doft, angående den smakar sött alternativt beskt.

    denna minns hur detta känns för att hugga inom chokladen, låta den smälta inom munnen, uppleva konsistensen samt varenda smaker.

    Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet

    Sedan fullfölja denna detta vid riktigt. detta brukar räcka tillsammans med enstaka chokladbit. besitter denna ”ätit sig mätt” genom för att bara tänka vid processen? existerar detta enstaka kognitiv sensorisk njutning?

    Hållbar konsumtion samt matens kvaliteter

    I stort handlar hållbar konsumtion ifall för att välja varor liksom gynnar välbefinnande samt miljö.

    detta existerar enkel för att ett fåtal förståelse samt rådgivning på grund av hållbar konsumtion (5) dock ändå står maten liksom oss väljer till alldeles till höga utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, på grund av många kalorier, krydda, sötningsmedel, fett samt fel sort från fett samt på grund av lite från fibrer samt D-vitamin (6).

    Riksmaten ungdom visade för att 90 andel ej når rekommendationer till fruktbarhet samt grönt, 21 andel ägde övervikt alternativt fetma, samt för att animalisk föda samt chark åts inom större mängder än kostråden att föreslå eller råda något (7).

    Studier inom psykologi samt sociologi visar för att omröstning från föda existerar enstaka komplex papper samt den existerar både fysiologiskt samt kulturellt betingad.

    denna plats äger förskolans samt skolans måltider ett massiv tillfälle för att bidra mot för att producera god matvanor. Den enskilda individen väljer vanemässigt identisk sort från livsmedel ifrån ett uppsjö från en ständigt något som ökar i storlek eller antal sortiment. ett sektion vuxna konsumenter liksom handlar online vid veckobasis kopierar sina tidigare beställningslistor.

    ett sektion, till vilka matens standard agerar roll, existerar noga tillsammans med för att maten vilket levereras bör artikel sensoriskt tilltalande, njutningsbar, prisvärd samt funktionell.

    Matens kvalitet existerar en komplext samt dynamiskt term liksom utvidgades betydligt beneath dem senaste decennierna samt vilket även inkluderar hållbarhet.

    beneath talet nedsänkt fokus vid näringsinnehåll samt kostnad. nära identisk tidsperiod introducerades sensorik till evaluering från matkvalitet samt liksom ett vetenskaplig disciplin inom den svenska forskarvärlden från Rose-Marie Pangborn vid Institutet på grund av livsmedel samt bioteknik, SIK. vid talet gjorde sensorik entré inom vardagsrummen då Carl Jan Granqvist inom TV-program lärde svenskarna för att njuta från viner samt lyfte fram vinernas sensoriska attribut.

    Sensoriska attribut blev ett markör till produktens standard. ursprunglig vid talet, liksom enstaka effekt från Agenda 21, inkluderades miljöfrågor inom matens standard. Agenda 21 fanns en internationellt handlingsprogram på grund av jobb tillsammans med miljö samt tillväxt beneath talet, vilket för tillfället ersatts från Agenda Även produktionskvalitet samt produktkvalitet inom tvärvetenskapliga dimensioner började diskuteras vilket utvidgade betydligt begreppet ”matens kvalitet”.

    en tvärvetenskapligt forskningsprogram, föda 21, pågick beneath år samt liksom förutom hållbar produktion samt konsumtion inkluderade även sensorik samt ekonomiska samt sociala dimensioner.

    Diskursen inom samhället ledde mot för att, då matens kvaliteter diskuteras inkluderas bland annat sensorik, funktion, hygien, näring, typ från produktion, miljö- samt klimat samt certifieringar (8).

    dem flera kvalitativa aspekter för att ta hänsyn mot då maten väljs, vittnar ifall hur komplex matproduktion samt konsumtion äger blivit inom våra tider. Denna komplexitet speglar vårt samhälle samt tiden vilket oss lever inom. Maten existerar kulturbärare samt den dynamiska definitionen från matens kvaliteter återspeglar samhällets ändrade normer samt värderingar var ekologiska samt etiska aspekter från hållbar produktion samt konsumtion existerar inkluderade.

    Vilka kvaliteter existerar viktiga på grund av konsumenter?

    Konsumentforskning visar samstämmigt för att den viktigaste faktorn nära omröstning från föda existerar smakförmåga, medan mot modell välbefinnande, kostnad samt miljö rankas lägre. Även angående detta finns olika konsumentgrupper såsom skiljer sig inom fråga angående preferenser, attityder tillsammans med mera, existerar smaken betydande, även på grund av sjuka människor liksom ordineras näringsdrycker.

    Dessa ratas angående dem smakar illa.

    Vad existerar ”smaken” samt vad påverkas dess upplevelse av?

    Så vilket existerar då ”smaken”, vilket verkar styra samt ställa sålunda tillsammans oss? varenda tror sig känna till, dock detta verkar artikel sålunda för att smaken definieras även från sin kontext. Produktens upplevda smakförmåga existerar resultatet från individens multisensoriska upplevelse från produktens sensoriska attribut såsom är kapabel uppfattas olika beroende vid individens perceptionsprocess.

    Den subjektiva smakupplevelsen beror inom inledande grabb vid sinnenas funktion, personens preferenser, allmäntillstånd (till modell kroppslig samt psykisk) samt kontexten. på grund av för att objektivt förklara produktens ”smak” behövs detta mening samt verbal träning. på grund av denna grannlaga övning finns idag professionella sensoriska paneler, alltså experter vid för att urskilja produktens sensoriska attribut (utseende, doft, textur samt smak) samt förklara dem inom mening.

    Professionella sensoriska paneler finns både inom akademin samt industrin.

    Om konsumenter anser för att ”smaken” existerar viktigast nära omröstning från maten, då menas för att dem sensoriska egenskaperna passar dem subjektiva smakpreferenserna, dock detta existerar oklart hur många utseende, doft alternativt textur, påverkar upplevelse från produktens ”smak”.

    självklart skiljer sig den objektiva samt subjektiva beskrivningen ett sektion, eftersom den sensoriska objektiva panelen består från individer likt besitter högre känslighet på grund av lukter samt smaker än genomsnittliga konsumenter, dessutom existerar dem speciellt övade vid dem aktuella produkterna.

    Att gilla alternativt ogilla maten. på grund av för att känna till ifall maten smakar utmärkt måste den stoppas in inom munnen.

    dock man är kapabel bestämt påstå för att man ej tycker ifall maten genom för att enbart titta, uppleva alternativt lukta vid den. ej sällan sker detta små människor såsom beneath dem inledande år lägger grunden mot sina smakpreferenser. Barnens perception borde respekteras i enlighet med sensoriska principen för att smaken existerar individuell.

    dock preferenser utvecklas då samt föräldrar bör ej ge ej upp utan gå vidare för att tillhandahålla barnet identisk livsmedel. undersökning visar vid positiva effekt efter upprepade exponeringar (9). en råd existerar för att nyttja därför kallade sensoriska bryggor: såsom mot modell för att doppa broccoli inom fett alternativt ett neutral olja alternativt inom enstaka tidigare tillåten sås.

    Rädsla på grund av okänd föda, neofobi, kunna inträffa hos små människor samt därför kallad kräsenhet existerar ej ovanlig hos ungar mellan 2–6 kalenderår.

    Trevlig stämning nära måltiden, föräldrarna likt positiva förebilder samt uppmuntran, hjälper mot för att acceptera livsmedel. Däremot existerar tvång nära måltiderna ingen utmärkt teknik utan är kapabel tvärtom producera aversioner.

    Varför räcker detta ibland för att titta något till för att ogilla alternativt acceptera det?

    Frågan besitter länge fascinerat filosofer samt vetenskapsman. Faktum existerar för att synen agerar ett massiv roll nära matbedömning – oss ”äter tillsammans med ögonen”. oss får 70 andel från den sensoriska informationen genom synen.

    En cancerpatient liksom äger lidit från lukt- samt smakförlust samt ägde lågt matintag vid bas från biverkningar ifrån behandlingen, berättade inom ett samtal för att hen åt upp den serverade måltiden enbart vid bas från maträttens utseende: dem vackra färgerna, formerna samt upplägget.

    Det såsom existerar komplext samt dynamiskt förmå artikel svårt för att erhålla grepp ifall.

    Trots detta kunna fanns samt ett från oss likt besitter operativ sinnen snabbt att fatta beslut eller bestämma något angående maten inom munnen smakar utmärkt alternativt ej. Spontant kunna man yttra för att detta sker tackar vore smaksinnet. Man kunna tro för att smaken blir bestämt från smaksinnet inom själva munhålan. dock inom själva verket bidrar luktsinnet, känselsinnet, synen samt ljuduppfattning tillsammans med betydande sensorisk resultat samt detta existerar hjärnans nätverk såsom skapar upplevelsen.

    Hur oss liksom individer upplever smaker påverkas från bland annat gener, minnen samt attityder, dock ej minimalt kontexten. Själva smakcellerna finns ej bara inom munhålan samt inom svalget utan även inom tarmarna (10).

    Luktens roll. Luktsinnet besitter enstaka nyckelroll inom upplevelsen från lukter direkt då oss sniffar vid något, dock även retronasalt, vilket en viktigt komplement mot grundsmaker samt kemiska retningar från trigeminala nerven (ansiktsnerven) nära upplevelse från ”smaken”.

    Luktsinnet plats länge detta maximalt mystiska sinnet samt Lindas B. Bucks upptäckt kring luktsinnens funktion ledde mot för att denna tilldelades Nobelpriset Lukten existerar detta enda sinne vilket skickar signaler direkt mot amygdalaområdet inom limbiska systemet utan för att passera andra delar från hjärnan. Thalamus fungerar annars vilket en filter till informationsflödet.

    Därför reagerar oss vid lukter, snabbt, instinktivt samt känslomässigt. Luktsinnet betydde beneath evolutionen många till överlevnaden, eftersom lukten informerade ifall omgivningens risker samt möjligheter. således existerar detta även idag. detta limbiska systemet existerar även säte på grund av våra känslor. Därför associerar oss lukter tillsammans med tidigare emotionella erfarenheter, personer samt händelser.

    inom ett forskning deltog ett cancersjuk kvinna liksom avskydde lukten från kanel. Förklaringen fanns för att denna vid väg mot sjukhuset till sin cancerbehandling brukade passera Pressbyrån ifrån vilken doften från kanelbullar spreds. Detta existerar en klassiskt modell vid hur enstaka luktaversion är kapabel uppstå.

    Flera från mina före detta dietiststudenter, vilket tillsammans vård samt hälsomedvetenhet brukade välja sin kost, ändrade den drastiskt &#; samt mot sin personlig förvåning &#; efter för att dem drabbades från covid samt vilket ett påverkan tappade luktsinnet.

    vilket inte någonsin förr levde dem vid chips, tilltugg samt krispiga livsmedel, alltså föda tillsammans många sälta, sötma samt fett. dem upplevde leda från för att förtära ”vanlig mat” eftersom den ”inte smakade någonting” i enlighet med deras utsago. då luktsinnet plats exponerad ur spelet, fordrade belöningssystemet inom deras hjärna tillfredsställelse ifrån krispiga, söta samt salta varor.

    Faktum är att synen spelar en stor roll vid matbedömning – vi ”äter med ögonen”

    Dopamin utsöndras inom hjärnan då njutningsbara livsmedel konsumeras. Därför existerar smaken den viktigaste faktorn nära matval till konsumenten likt nära sidan från maten köper enstaka sensorisk upplevelse. Njutningen samt matglädjen påverkar oss mer än oss tror samt till flera bidrar detta mot enstaka ökad livskvalitet.

    Resultaten ifrån luktforskning beneath covid pandemin tydde vid för att förlusten från luktsinnet ledde mot nedstämdhet samt i enlighet med luktforskaren Johan Lundström kopplas förlusten från luktsinnet mot flera sjukdomar, bland annat nedstämdhet (11).

    Forskaren Ingrid Ekström visade ett signifikant association mellan bekymmer tillsammans med luktidentifiering samt ökad fara till en mindre liv (12). Nyligen genomförda litteraturöversikter (scoping review) visade bredden från negativa effekter från kemisensorisk dysfunktion efter covid (13).

    FLAVOR i enlighet med definition &#; ett sektion från smaken

    I en par decennier användes amerikanska läroböcker inom undervisningen inom sensorik inom bristande vid akademisk litteratur vid svenska.

    inom den amerikanska litteraturen finns begreppet flavor såsom innefattar nästa (14):

    1. Grundsmaker (sött, krydda, surt, bittert samt umami) såsom registreras från smaksinnet.

    2.

    Det spelar alltså stor roll vad vi äter, men hur ska vi egentligen äta?

    Retronasal luktupplevelse (aromer såsom frigörs ifrån maten inom munhålan medan oss tuggar maten samt såsom når receptorer vid luktcellernas utskott genom bakvägen inom svalget).

    3. Kemiska retningar registrerade från trigeminala nerven likt reagerar mot modell vid kolsyra, chili, alkohol samt mentol.

    Ordet flavor används ibland även vid svenska inom identisk form eller gestalt, dock översätts oftast mot smakupplevelse.

    detta medför otydlighet, eftersom även konsistens/textur är kapabel inkluderas från konsumenter inom utvärdering från ”smaken” angående konsumenten avrapporterar för att ”…  äpplet smakar ej utmärkt till detta existerar på grund av hårt”. detta önskar yttra ”smak” existerar en vidare term än flavor. Risken till missförstånd finns samt bör uteslutas genom förtydliganden.

    Grundsmakerna sött, krydda, surt, bittert samt umami borde konsekvent kallas till grundsmaker.

    inom dagligt anförande handlar ”smak” ej sällan angående individens subjektiva smakupplevelse såsom även omfattar flavor samt textur samt upplevelser ifrån trigeminala nerven. Produktens temperatur påverkar ”smaken” ibland vid en kritisk sätt (tänk vid ett varm, respektive kall nyponsoppa). Även utseende (samma fruktdryck dock tillsammans olika färger) påverkar smakupplevelsen.

    handlar om att konsistensen kan vara grynig eller alltför tunnflytande

    Att mot modell inom samtalen tillsammans med patienter klargöra skillnaden mellan grundsmaker samt ”smaken” existerar enstaka utmärkt start på grund av att undanröja missförstånd.

    Sammanfattningsvis – utan en väl operativ luktsinne är kapabel varken lukten då oss sniffar vid något genom näsborrarna alternativt doft via munhålan (retronasalt) då oss tuggar vid något upplevas.

    på grund av för att uppleva fullständig flavor behövs även en operativ smaksinne samt trigeminala nerver, dem såsom reagerar vid mot modell kolsyra, mentol samt chili – ifall dessa ingår inom produkten.

    ”Smaken” likt kommunikationsproblem

    Redan vid talet påpekades för att varenda näringsexpert på grund av för att lyckas tillsammans rådgivning, måste ta reda vid angående patienten besitter bekymmer tillsammans med lukt- alternativt smaksinnet.

    identisk behov för att behärska skilja vid lukt- samt smaksinnets funktion gäller på grund av flera professioner, bland annat kostvetare samt produktutvecklare. till dessa räcker detta ej för att känna till angående smaken ogillas, utan detta behövs mer bestämd kunskap, mot modell angående grundsmakerna ej känns klart – alternativt tar ovan.

    Strategin för att lyfta fram aromer, grundsmaker inom maträtter alternativt ämnen liksom påverkar trigeminala nerven, alternativt vilket inkluderar syn- samt hörselsinnet, är kapabel existera särskilt framgångsrikt hos konsumenter likt lider från sämre funktion inom något sinne.

    Det finns hjälp för att erhålla till för att bedöma förmågan för att uppleva lukter alternativt grundsmaker.

    enstaka existerar test från grundsmaker tillsammans vattenlösningar från sötningsmedel, krydda, citronsyra, koffein, natriumglutamat alternativt tillsammans pappersremsor på grund av respektive grundsmak. detta finns även enkla lukttester tillsammans sötningsmedel samt kanel alternativt affärsmässig tester.

    Kanel- samt sockertestet existerar enstaka god teknik på grund av för att illustrera hur upplevelse från ”smaken” existerar sammansatt samt hur dem enskilda sinnena samarbetar (smak-, lukt- samt känselsinnet).

    Den totala smakupplevelsen inom övningen existerar sammansatt från grundsmaken sött (socker), textur (sockerkristaller samt kanelpartiklar) samt retronasal doft (kanel). Övningen genomförs medan man håller till näsan till för att undvika för att uppleva kanellukten genom näsborrarna. Övningen utför för att upplevelse från ”smaken” delas upp inom sina beståndsdelar, inom avsikt för att förstå komponenternas samt sinnenas enskilda konsekvens vid den totala smakupplevelsen.

    Sinnenas intryck kombineras även tillsammans med deltagarens minnen, sensoriska ramar, samt associationer.

    En djupare medvetande till synens, luktens, grundsmakernas, retronasala luktens samt känselsinnets bidrag mot den totala smakupplevelsen, därför kallade ”smaken” existerar vital inom flera professioner, eftersom detta existerar grunden till ett lyckad kommunikation.

    Betydelse från retronasal luktupplevelse kunna enkelt testas tillsammans med vilket aromatiskt livsmedel liksom helst.

    Övningen går ut vid för att hålla till näsan, innan livsmedlet stoppas inom munhålan, på grund av för att stoppa luftflödet genom luktsinnet. vid sålunda sätt förmå luktcellerna ej uppfatta aromämnena inom mot modell enstaka fullmogen jordgubbe. Blockering från luftflödet inom luktsinnet utför för att enbart jordgubbens grundsmaker sötma samt syrlighet samt textur uppfattas – dock inga jordgubbsaromer.

    Skulle personen äga bindel på grund av ögonen, existerar detta oklart angående den ens skulle gissa för att hen äter ett jordgubbe överhuvudtaget.

    Det vilket sker då oss vanligtvis äter ett jordgubbe existerar för att oss ser den, känner lukten från jordgubbe då oss stoppar den inom munnen eftersom oss inte håller på grund av näsan.

    Medan oss tuggar jordgubben känner oss texturen, sötman samt syrligheten, samt aromatiska luktämnen ifrån jordgubbar likt frigörs inom munhålan då dem passerar genom svalget samt kommer retronasalt mot luktsinnet. Arommolekyler fastnar då tillsammans hjälp från luftflödet vid receptorer hos luktcellerna. Signaler skickas genom luktnerven mot hjärnans luktcentrum, medan signaler ifall grundsmakerna skickas mot smakcentrum.

    Luktsinnet samt smaksinnet samarbetar tillsammans andra nätverk samt hjärnan identifierar den sensoriska sensationen liksom ”jordgubbssmak”. tillsammans med ett mousserande jordgubbsdryck skulle även trigeminala nerven reagera på grund av kolsyran samt påverka den totala smakupplevelsen.

    Vid bekymmer tillsammans med luktsinnet hos enstaka patient/kund, kunna rådgivning alternativt matlagning fokusera vid färgstarka, vackert arrangerade livsmedel likt äger intensiva grundsmaker samt likt stimulerar trigeminala nerven.

    Luktsinnet förmå på grund av övrigt tränas upp samt detta uppmärksammades inom samband tillsammans covidpandemin.

    Luktträning kunna existera ett rolig handling samt jag såg ständigt extra många fram emot mina laborationer tillsammans luktövningar samt luktquiz på grund av dietist- samt kostvetarstudenter. Vanligtvis fanns samtliga deltagare många motiverade beneath varenda laborationer, dock beneath samt efter luktlaborationen blev dem än mer entusiastiska, spontana, samt därför glada!

    Jag liksom pedagog fick uppleva vad liksom sker tillsammans med ett människa likt tillsammans med bindel på grund av ögonen känner igen livsmedel såsom kanel, kardemumma, dill samt apelsin. äger dem upplevt något mer än identifiering från enstaka lukt? möjligen väcktes flera glada minnen?

    Detta nedan skriver jag tillsammans förhoppningen för att detta kunna leda mot eftertanke.

    Studenterna ägde även laborationer tillsammans näringsdrycker efter vilka dem fanns förvånade, nedstämda samt ägde flera frågor:

    ”Varför finns detta sålunda ett fåtal näringsdrycker för att välja mellan till vegetarianer, veganer, mjölkallergiker?”

    ”Varför sitter sötman samt smakerna inom således länge samt man är kapabel ej bli från tillsammans dem?!”

    ”Vad existerar detta såsom känns såsom enstaka hinna inom munnen?

    ”Hur flera liknande måste dem förtära ifall dagen?”

    ”Min farmor bör dryck tre angående dagen” – blev svaret ifrån ett lärling – ”jag måste prata tillsammans henne”.

    Texturens betydelse

    Övergången ifrån flytande att födas hos en spädbarn förmå artikel lika dramatiskt vilket passage ifrån enstaka fast att födas mot flytande till enstaka sjuk individ.

    Matens textur existerar kritisk till den successiva frigörelsen från olika smak- samt aromämnen nära tuggningen, därför för att maten blir njutbar. Flytande kost tar försvunnen upplevelsen från matens textur, mot modell krispighet vilket både syns, känns inom handen samt inom munhålan – samt såsom hörs! Synen kunna ej längre lova dessa härliga texturupplevelser nära matdags.

    Matens textur existerar liksom ett matris, vilken påverkar produktens struktur samt attribut beroende vid flera faktorer bland annat temperatur, pH samt ingredienser.

    detta existerar ej konstigt för att texturen påverkar smakupplevelsen sålunda starkt samt ibland förmå artikel den kritisk faktorn till upplevelsen från mot modell choklad.

    En preferenstest tillsammans cancerpatienter visade enstaka signifikant skillnad inom gillande mellan blåbärssmoothie samt blåbärspannacotta. Den enda skillnaden mellan produkterna plats smaklöst gelatin inom pannacottan.

    Cancerpatienterna fanns ”så utmattad vid näringsdrycker” visade kommentarerna. Alltså avgjorde själva texturen acceptansen.

    Sensorik, mer än enstaka smak- samt luktupplevelse, mer än enstaka lära

    Sensoriska beskrivningar inom media kretsar många kring ”smak”. Även angående smakupplevelse i enlighet med konsumenternas självrapportering existerar den viktigaste faktorn på grund av matval, måste oss artikel medvetna ifall för att detta slutliga valet ej styrs enbart från sensoriska faktorer.

    detta handlar även angående icke-sensoriska, såsom kostnad, data, värderingar, attityder samt trender inom omgivningen. Preferenser på grund av smakupplevelse förmå existera medfödda dock dem existerar även skiftande samt beroende från kontexten. detta tar ej bara tidsperiod på grund av en små människor för att acceptera broccoli, detta tar även sin period till enstaka sektion vuxna för att uppskatta mörk bryggdryck alternativt en torrt rött alkoholhaltig vilket luktar hästsvett.

    Komplext samt komplicerat?

    Onekligen. Den danske professorn Magni Martens lyfte vid talet fram sensorik såsom enstaka tvärvetenskaplig disciplin (15). Sensorikens roll ser denna liksom ett brygga, enstaka plattform mellan olika vetenskapsområden, naturvetenskap likt ligger inom grunden mot matproduktion samt humaniora såsom studera människan samt människans beteende, ej minimalt såsom aktör vid marknaden.

    samtliga dessa områden utvecklas ständigt. enstaka mer kontinuerlig implementering från resultaten ifrån dessa olika forskningsområden samt samarbete tillsammans med sensoriker skulle bidra mot enstaka djupare medvetande från problemen var ”smaken” agerar in. för att sprida forskningsresultat existerar till forskaren ett betydande arbetsuppgift, tyvärr ibland ej prioriterad, eftersom detta tar tillgångar utan för att ge meritering inom universitetsvärlden.

    begränsad sagt ett handling enbart till outtröttliga entusiaster.

    Med god vilja samt företagsamhet borde popularisering från sensorik gagna samhället inom stort. på grund av liksom Magni Martens skriver &#; sensoriken följer fanns samt ett ifrån vaggan mot grav samt sensoriken besitter enstaka existentiell karaktär. Sensoriken länkar detta förflutna tillsammans nuet samt tillsammans med framtiden.

    Sensorik existerar även ett länk mellan producenten samt konsumenten – samt mellan ett människa samt ett vara (15).

    Forskningen inom sensorik, teknikens tillväxt samt moderna sensoriska metoder skapar nya möjligheter, liksom mot modell kunna registrera dynamiska förändringar från ”smakupplevelse” beneath måltiden. detta ger ett djupare medvetande på grund av dem multisensoriska upplevelserna.

    Ett sensoriskt beskrivande test slutfört från enstaka professionell panel förmå detaljerat förklara kvalitativt samt kvantitativt en äpple vid en objektivt sätt, detta önskar yttra äpplets utseende, doft, flavor (grundsmaker samt retronasallukt) samt textur.

    detta grundar sig vid konsensus inom gruppen, var deltagarna tillsammans fungerar likt en superkänsligt sensoriskt instrument. ni samt jag däremot, inom likhet tillsammans andra konsumenter, oss bedömer äpplet subjektivt. oss besitter våra subjektiva preferenser, referensramar, sinnen samt våra hjärnors unika nätverk. Den subjektiva upplevelsen kunna skilja sig åt, på grund av oss existerar unika.

    likt Magni Martens skriver &#; även angående oss äter varsin halva från identisk äpple, kunna oss ej känna till hur äpplet smakar till den andra personen (15).

    Referenser

    1. Fischler C. Food, Self and Identity. Social Science data ;27(2) DOI/

    2. Brillat-Savarin JA. Aphorisms, in: The physiology of taste, London, England, ; p.

    3. Rozin P. Towards a psychology of food and eating: From motivation to module to model to marker, morality, meaning and metaphor. Current Direction in Psychological Science ;5(1)

    4. Livsmedelsverket. föda till varenda sinnen – sensorisk träning i enlighet med Sapere-metoden. Livsmedelsverket;

    5. Livsmedelsverket. Näringsrekommendationer.

    Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/kostrad/naringsrekommendationer

    6. Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten&#;vuxna

    7. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten-ungdom samt

    8. Kungl.

    Och så är det – maten kan smaka helt annorlunda jämfört med hur man upplevde att den smakade när man var yngre!

    Skogs- samt Lantbruksakademien, KSLA. Matens kvaliteter. Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademiens Tidskrift ; (4).

    9. Hausner H, Olsen A, Möller P. More exposure and flavour-flavour learning increase year-old children´s acceptance of a novel vegetable. Appetite ;58 (3)

    Depoortere inom. Taste receptors of the gut: framträdande roles in health and disease. GUT ;63(1) E-pub.

    Lundström J. Medicinvetarna. Luktar ni friskt? [Podd]. Stockholm: Karolinska Institutet; Hämtad från:

    Ekström inom, Sjölund S, Nordin S, Nordin Adolfsson A, Adolfsson R, Nilsson L-G, Larsson M, Olofsson J K. Smell Loss Predicts Mortality fara Regardless of Dementia konvertering. Journal of The American Geriatrics samhälle ;65(6)

    Neuman N, Sandvik P, Bellini Lindholm N, Bömer-Schulte K, Lövestam E.

    Food-related experiences and behavioral responses among people affected bygd chemosensory dysfunctions following COVID A scoping review. Research in Nursing & Health ;46(4)

    Meilgaard M, Civille G V, Carr T. Sensory Attributes and the Way We Perceive Them, in: Sensory Evaluation Techniques, CRC Press, INC., Boca Raton, Florida, ; p.

    Martens M. A philosophy på grund av sensory science.

    Food Quality and Preference ;19 ()