Hur stor är en vargflock

Föda

På våra breddgrader lever vargar maximalt från älg, dock inom vissa  rådjurstäta områden verkar dem föredra detta mindre bytesdjuret. Vargar kunna fångstredskap samt förtära ett sektion andra vilt även således vilket bäver, hare, grävling, vildsvin samt hjort. inom bristande vid annat äter dem allt möjligt, allt ifrån sork samt grodor mot sopor.

Det rör sig då främst om kalvar och ungdjur, samt äldre älgkor

Vargar angriper, noggrann vilket andra köttätare, ibland även tamdjur - framför allt får.

Söderöver inom Europa existerar kronhjort, förvildade tamhundar, råttor samt får vanliga bytesdjur. Vargen existerar enstaka från dem maximalt utspridda arterna inom världen samt den är kapabel leva inom dem flesta naturtyper sålunda länge var finns något för att förtära samt den ej utsätts till förföljelse.

Vargen existerar en flockdjur samt är kapabel jaga inom assemblage, dock detta tar en tag innan ungarna existerar stora nog för att delta aktivt jakten samt nära en års ålder skiljs dem oftast ifrån flocken på grund av för att hitat en eget revir.

Därför existerar detta inom princip föräldrardjuren liksom ansvarar till jakten inom flocken.

Att vargen inom inledande grabb skulle ta sjuka samt gamla älgar existerar en vanligt påstående, dock detta stämmer ej.

Ofta kallas vargfamiljen flock

maximalt dödar dem unga älgar - kalvar upp mot en års ålder. Större älgar existerar farligare för att jaga samt detta sker för att vargar skadas samt dödas nära jakten.

Då passage vid föda finns förmå vargen förtära snabbt samt många. enstaka myndig varg kunna sätta inom sig uppemot kilo animalisk föda vid enstaka enda ljus. Fast sen förmå dem vandra utan föda inom flera dagar.

Det sker för att vargar, samt andra köttätare, dödar fler bytesdjur än dem är kapabel förtära upp på grund av tillfället.

[källa behövs] En fullvuxen varg kan äta 8–9 kg kött under en dag [57] men vanligen äter den bara 2,5 till 6 kg

Beteendet kallas ibland på grund av massdödande samt detta väcker avsky samt vrede hos flera människor vilket förknippar detta med blodtörst samt lustjakt. Beteendet är kapabel dock förklaras tillsammans med för att predator existerar opportunister likt tar tillfället för att försöka säkra sina matföråd ifall chansen ges. Detta gäller ej minimalt då dem angriper inhägnade får såsom existerar lätta byten samt dessutom ej förmå fly.

Utseende

Grundfärgen vid dem skandinaviska vargarna existerar grå tillsammans brunaktiga skiftningar vid benen samt sidorna.

Den besitter svarta markeringar ovan bland annat rygg, ansikte samt svansrot.

På sommaren äger vargen ofta mer rödbruna skiftningar inom pälsen, medan vinterpälsen existerar mer grå. Svansen hos dem allra flesta vargar har enstaka mörk spets, men hos enstaka varelse är kapabel den existera ljus. Vuxna vargar existerar ofta tydligt ljusa runt munnen samt på kinderna.

Helt ljus inom ansiktet, liksom ett sektion hundraser är kapabel artikel, existerar dem dock aldrig.

Vargar äger en stort skalle samt grov hals inom relation mot kroppsstorleken. Vargen besitter även ett mer strömlinjeformad lekamen jämfört tillsammans med dem flesta hundar.

I genomsnitt äter en individ två kilogram per dag men det finns även längre perioder där vargar hungrar

dem äger ett linjär rygglinje samt ett linjär, ofta hängande, svans. Tassarna existerar många större än dem flesta hundars tillsammans med undantag på grund av dem allra största hundrasernas.

Vargar besitter ett mankhöjd vid upp mot 90 cm. Normala vikter till skandinaviska vargar existerar kg. Hanarna balanserar oftast mer än honorna.

Vissa hundar existerar många lik vargar.

detta existerar ej sålunda konstigt eftersom hundarna härstammar ifrån vargen samt räknas likt identisk art. Likheten leder ofta mot stora rubriker inom media, då lösspringande hundar äger förväxlats tillsammans vargar. Läs mer beneath rubriken "Varg & hund".

Vargfamiljen samt reviret

Vargen existerar en socialt varelse såsom lever inom enstaka släkt bestående från honan, hanen samt deras ungar.

Ofta kallas vargfamiljen flock.

Det område som vargfamiljen lever i kallas för revir och det försvaras starkt mot inkräktande vargar

detta region likt vargfamiljen lever inom kallas till revir samt detta försvaras starkt mot inkräktande vargar. Regelrätta strider mellan familjens medlemmar samt inkräktande vargar förekommer samt detta sker för att vargar dödas beneath sådana strider. från den anledningen undviker vargar områden såsom dem vet existerar upptagna revir. Båda föräldrarna upprätthåller reviret genom spillnings-, urin- samt krafsmarkeringar.

Vargarnas urinmarkering påminner många ifall hanhundars "skvättande" vid växt, stenar, snödrivor alternativt lyktstolpar.

Revirets storlek kunna variera många. inom Skandinavien besitter man genom snöspårning samt sändarförsedda varelse funnit revir inom storlek mellan kvadratkilomteter. Medelstorleken fanns kvadratkilometer beräknat vid 28 grupper.

Eftersom föda existerar oerhört viktigt till en vilt skulle man behärska tro för att storleken vid reviret styrs från hur många älg detta finns inom området. Forskningen äger dock ej kunnat påvisa något samband mellan revirens storlek och älgtäthet. Man äger heller ej sett för att tätheten från varg än således länge verkar styra revirstorleken.

Enligt aktuell forskning behöver en varg till kg föda per år

Däremot verkar detta finnas en samband mellan rådjurstäthet samt revirstorlek. Ju fler rådjur destu mindre revir. Man äger även funnit för att storleken vid reviren ökar tillsammans ökad nordlig bredgrad samt andel jordbruksmark. Sett inom en internationellt perspektiv äger vargarna inom Skandinavien stora revir inom förhållande mot tätheten från bytesdjur.

Parning sker inom februari-mars samt honan föder sedan valparna beneath april-maj.

ett kull består ofta från valpar, dock ibland fler. detta finns rapporter angående kullar tillsammans med upp mot 11 valpar. nära födseln balanserar dem cirka g.

Valparna föds inom ett lya, vilket inom dem flesta fall existerar enstaka utgrävd håla inom marken, beneath en par stora stenblock, inom enstaka grotta alternativt inom enstaka klippskreva.

Ibland kunna lyan existera betydligt enklare, en tätt buskage alternativt enstaka fördjupning inom marken förmå duga. Lyan placeras oftast inom närheten från enstaka vattenkälla. Gärna vid även på grund av människor påfallande natursköna platser tillsammans med god utsikt ovan omgivningen.

Så länge valparna existerar små stannar dem vid bestämda mötesplatser medan föräldrarna jagar.

Successivt är kapabel dem sedan börja följa tillsammans med sina föräldrar samt även röra sig vid personlig grabb inom reviret. Flocken existerar alltså ofta uppdelade vid olika håll inom reviret, speciellt medan valparna existerar små. för att stöta vid ett massiv flock vargar inom land existerar därför ej speciellt vanligt.

De flesta valparna lämnar flocken nära en års ålder, dock enstaka sektion stannar kvar längre.

En flock vargar består vanligtvis av ett dominant (alfa) par; en individ eller ett par med påföljande betydelse och troliga tronföljare till de nuvarande alfadjuren (betapar); därefter följer mellanrankade individer, som i sin tur följs av de lägst rankade vargarna (omega)

Detta innebär för att enstaka vargflock inom land oftast består från vargar, dock beroende vid antal årsvalpar samt eventuellt kvarvarande äldre valpar förmå ibland flocken artikel större.

Utvandringssträckan på grund av valparna varierar dock existerar inom snitt km på grund av honor samt km till hanar, dock dem förmå även vandra många längre än därför.

Sinnena samt fysiska egenskaper

Vargen äger en väl utvecklat luktsinne samt ett god ljuduppfattning. Synen existerar anpassad på grund av för att jaga samt upptäcka bytesdjur.

Vargen rör sig ofta tillsammans med ett karaktäristiskt snabb trav, då den tillsynes utan insats glider fram inom landskapet.

vid en dygn förmå ett varg förflytta sig bortåt mil (normalt ca 2 mil). enstaka isolerad varg kunna vandra många långt inom jaktverksamhet vid en lämpligt plats samt partner samt sträckor vid flera hundra mil äger noterats.

Vargen tillbringar normalt ungefär enstaka tredjedel från dygnets timmar inom rörelse. Vintertid rör sig vargen då vilket helst vid dygnet, medan den sommartid oftast existerar mer energisk beneath natten.

En varg förmå angående den blir rädd alternativt tar kraftig ansats utföra språng vid meter.

Vargen är kapabel simma samt drar sig ej till för att utföra detta inom jaktverksamhet vid mat.

Dödlighet

Vargar inom fångenskap äger konstaterats behärska bli 16 kalenderår gamla, dock inom detta vilda existerar detta ovanligt för att dem blir således gamla.

Vargen är ett socialt djur som lever i en familj bestående av honan, hanen och deras ungar

Den största dödligheten hos varg inom land orsakas från människan. Mellan år konstaterades vargar döda. från dessa ägde dödats nära skydds- alternativt licensjakt, medan ägde dött från andra skäl, trafik, naturliga orsaker samt olagligt jakt.

Många vargar försvinner utan dokumenterad förklaring. inom ett lärande ifrån SLU tid äger man kartlagt revirmarkerande vargar samt funnit för att den största delen från deras försvinnande utgörs från brottsligt jakt.