Vad är didaktik principer menas med

Sammanfattning

Didaktiska modeller kunna fungera liksom enstaka tillgång till för att tänka samt kommunicera kring didaktiska frågeställningar likt dyker upp inom förberedelse, genomförande samt evaluering från utbildning.

dem kunna även tillhandahålla enstaka begreppsapparat vilket kunna synliggöra saker likt man vilket pedagog annars ej lika enkel skulle äga uppmärksammat. inom forskarskolan NaNo äger begreppet didaktiska modeller spelat ett huvud roll. Den tillkom utifrån tanken för att förena ämnesdidaktisk undersökning tillsammans lärares kunnande mot enstaka vetenskap på grund av lärare.

I debattartikeln ”Dags till didaktiken för att bli enstaka personlig vetenskap” påpekar Kindenberg samt Wickman [1] för att pedagog saknar ett personlig professionsvetenskap.

pedagog äger särskilda kunskaper liksom existerar unika på grund av yrkesgruppen, dock saknar ett gemensam samt systematiskt utvecklad kunskapsbas vid vetenskaplig bas. Författarna menar därför för att pedagog – liksom andra professioner – behöver en eget akademiskt material såsom samlar detta pedagog vet. dem diskuterar på grund av för att didaktik kunna fyllning tomrummet.

Frågan existerar då hur detta kunna vandra mot samt vilket detta kunna innebära mer konkret? till för att bemöta denna fråga startades hösten enstaka forskarskola nära Stockholms högskola (ansvarigt lärosäte) samt Uppsala högskola – Forskarskolan inom didaktisk modellering samt bedömning på grund av pedagog inom naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Denna grundades utifrån tanken för att förena didaktisk undersökning tillsammans med lärares kunnande mot enstaka vetenskap till lärare.

Didaktiska modeller förmå knyta undersökning samt utbildning närmare varandra

I forskarskolan NaNo besitter begreppet didaktiska modeller spelat enstaka huvud roll.

inom enstaka översiktsartikel inom en temanummer angående didaktiska modeller inom forskningstidskriften NorDiNa presenterar Wickman, Hamza samt Lundegård [2] hur begreppet besitter definierats samt använts inom forskarskolan. Översiktsartikeln existerar paraplyartikel inom temanumret. inom detta finns även fem andra forskningsartiklar, främst ifrån licentiander samt deras handledare inom forskarskolan NaNo.

inom dessa presenteras påverkan ifrån olika forskningsprojekt var pedagog tillsammans tillsammans vetenskapsman besitter studerat, systematiserat samt teoretiserat kring utbildning samt var mötet mellan pedagog, studenter samt en särskilt innehåll står inom centrum. inom temanumret finns därför flera konkreta modell vid hur pedagog samt vetenskapsman förmå samarbeta på grund av för att producera färsk insikt inom professionen, däribland ett skrivelse från Dudas, Rundgren samt Lundegård [3] (se vidare nedan).

Wickman, Hamza samt Lundegård [2] anser för att skapande, tillväxt samt användning från didaktiska modeller kunna bidra mot för att förena ämnesdidaktisk undersökning tillsammans med lärarpraktik samt vid sikt etablera didaktik liksom lärarnas professionsvetenskap, en akademiskt kurs liksom existerar unikt till lärarutbildningarna.

inom artikeln beskriver författarna didaktiska modeller vilket begreppsapparater liksom vuxit fram genom studier likt tar sin utgångspunkt inom detta pedagog möter samt hanterar inom sin utbildning, samtidigt vilket modellerna även äger ett teoretisk bas samt bygger vid vissa normativa antaganden.

Artikelförfattarna menar för att didaktiska modeller är kapabel producera enstaka närmare länk mellan ämnesdidaktisk undersökning samt lärares erfarenhet.

Vad det handlar om är inlärningsteorier och hur man praktiserar dessa

inom forskarskolan NaNo sker detta genom för att pedagog blir medforskare inom forskningsprojekt. detta handlar på denna plats angående undersökning av samt med pedagog snarare än på pedagog. Erfarna pedagog får – samtidigt vilket dem forskarutbildar sig – samarbeta tillsammans med vetenskapsman inom forskningsprojekt såsom utgår ifrån frågeställningar samt bekymmer vilket sprungit ur den egna praktiken alternativt vid annat sätt förmå bidra mot för att förbättra professionen.

inom dessa arbete samarbetar pedagog samt vetenskapsman kring för att ta fram, förbättra samt exemplifiera nya alternativt befintliga didaktiska modeller, vilket utför för att modellerna blir förankrade inom både undersökning samt testad erfarenhet.

Wickman, Hamza samt Lundegård [2] framhåller för att didaktiska modeller är kapabel fungera liksom enstaka tillgång till för att tänka samt kommunicera kring didaktiska frågeställningar.

Därmed ger dem pedagog stöd nära reflektion kring lämpliga omröstning från syften, innehåll samt undervisningsmetoder samt är kapabel ge skäl mot för att välja en alternativ framför en annat. Didaktiska modeller ger ej färdiga svar vid ämnen ifall vilket alternativt hur oss bör undervisa, utan ger inom stället stöd samt verktyg på grund av för att tänka kring dem didaktiska valen.

dem kunna tillhandahålla olika tänkbara svar vid problem att diskutera ifall varför, vad alternativt hur oss kunna välja för att undervisa en visst innehåll mot enstaka bestämd elevgrupp, dock själva valen – ställningstaganden utifrån sammanvägda bedömningar – existerar lärarnas egna.

Samtidigt likt didaktiska modeller förmå fungera såsom forskningsbaserade reflektionsverktyg är kapabel dem bidra mot för att pedagog utvecklar ett yrkesspecifik begreppsapparat.

Genom denna är kapabel lärarkåren förbättra en gemensamt professionsspråk. Lärarna kunna jobba fram en specialiserat tungomål, såsom existerar användbart på grund av för att tänka samt kommunicera kring utbildning. Därmed får dem tungomål samt verktyg till för att utföra välgrundade didaktiska omröstning samt bedriva en systematiskt utvecklingsarbete vid vetenskaplig bas.

Didaktiska modeller skulle utifrån en sådant resonemang behärska utgöra kärnan inom detta akademiska tema liksom representerar lärarnas professionsvetenskap – didaktiken.

Det finns enstaka massiv mängd olika didaktiska modeller samt dessa existerar mer alternativt mindre specifika inom relation mot ämnesundervisning samt ämnesinnehåll.

Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ”undervisa”, ”lära”, ”att tillägna sig” osv

Några modeller existerar schematiskt uppritade, medan andra existerar verbala ”tankemodeller” beskrivna tillsammans mening [4]. oss bör idag ursprunglig ge modell vid ett didaktisk modell ifrån forskarskolan NaNo samt sedan ytterligare tre modell kopplade mot naturvetenskapens karaktär samt arbetssätt.

En didaktisk modell ifrån forskarskolan NaNo: Komplexa ämnen inom kemiundervisning

Cecilia Dudas [5] fanns ett från licentianderna inom forskarskolan NaNo.

detta omfattande målet tillsammans med hennes licentiatprojekt plats för att modellera fram enstaka didaktisk modell liksom kunna hjälpa pedagog för att tänka kring kemiundervisning baserad vid komplexa ämnen. Hennes licentiatavhandling existerar ett sammanläggningsavhandling tillsammans numeriskt värde vetenskapliga föremål eller textstycken, dels ovan nämnda produkt ifrån NorDiNa tillsammans med inriktning mot hållbarhetsfrågor inom enstaka pluralistisk undervisningstradition [3], dels ett andra skrivelse såsom behandlar komplexitet kring hälsofrågor inom vardagen.

Dudas [5] undersökning genomfördes inom tre cykler.

inom samtliga dessa studerade denna elevsamtal beneath gruppdiskussioner kring olika komplexa ämnen inom kemiundervisning. Den inledande cykeln visade för att eleverna kunde bedöma faktauppgifter, dock för att dem plats mindre god vid för att utföra olika tolkningar baserat vid värderingar samt ej alls visade test vid för att uppmärksamma komplexiteten inom olika inom grunden komplexa samhällsfrågor, såsom ämnen kring miljögifter inom konsumentprodukter.

Den andra cykeln genomfördes baserat vid erfarenheterna ifrån inledande cykeln. för tillfället plats målet för att försöka ett fåtal eleverna för att efterfråga ”konflikter” samt för att försöka erhålla dem för att utgå ifrån problem att diskutera inom forskningens framkant. Undervisningsaktiviteten designades därför för att eleverna skulle formulera dilemman ifall olika vardagsprodukter tillsammans organiska miljögifter ( mikropopcornspåsar).

inom den tredjeplats cykeln testades den preliminära didaktiska modellen inom en nytt kontext. idag handlade detta ej längre ifall samhällsfrågor, utan inom stället angående faktorer likt påverkar glukoshalten inom blodet – alltså kvar komplexa problem att diskutera, dock ej samhällsfrågor.

I Figur 1 framträda ett bild från den didaktiska modell likt Dudas modellerat fram beneath sitt licentiatprojekt samt liksom denna beskriver inom sin licentiatavhandling.

detta handlar alltså ifall ett bild från hennes didaktiska modell kring komplexa ämnen inom kemiundervisning. Illustrationen inom figuren visar enstaka triangel tillsammans dem primära didaktiska frågorna (varför? vad? hur?) inom dem tre hörnen. Svaret vid varför-frågan existerar för att syftet tillsammans komplexa problem att diskutera inom kemiundervisning existerar för att stärka nationalitet samt bildning.

Innehållsmässigt (vad-frågan) handlar detta bland annat angående för att utgå ifrån komplexa problem att diskutera ifrån forskningsfronten, samt genomförandemässigt (hur-frågan) bland annat ifall för att inom diskussionerna betona vikten från olika perspektiv vid dem behandlade komplexa frågorna. Liksom andra didaktiska modeller är kapabel den likt illustreras inom Figur 1 användas både före utbildning – nära förberedelse samt design – samt efter utbildning – nära undersökning samt reflektion.

Liksom andra didaktiska modeller existerar modellen inom Figur 1 ej slutgiltigt färdig, utan den förmå samt bör empiriskt prövas ytterligare, anpassas samt – inom vissa fall – specificeras samt exemplifieras.

Figur kall modell ovan komplexa problem att diskutera inom kemiundervisning baserad vid Cecilia Dudas [5] licentiatavhandling.

”Läran om undervisning” ärNationalencyklopedins definition av begreppet didaktik

Illustrationen existerar ett förenklad utgåva från ett vilket gjordes från Jesper Sjöström inom samband tillsammans med Dudas licputation.

Tre modell vid didaktiska modeller ifall naturvetenskapens karaktär samt arbetssätt

I Skolverksmodulen ”Naturvetenskapens karaktär samt arbetssätt” presenteras ett rad didaktiska modeller till för att analysera samt utforma utbildning var naturvetenskapens karaktär samt arbetssätt existerar innehåll [6].

oss kommer för tillfället presentera tre från modellerna såsom ingår inom denna Skolverksmodul, på grund av för att ge ytterligare modell vid vad enstaka didaktisk modell förmå artikel. Den inledande modellen, Frihetsgrader samt undersökningsansatser nära laborationer (se Tabell 1), besitter tagits fram från Gyllenpalm, Wickman samt Holmgren [7]. Genom modellen får pedagog ett begreppsapparat till för att tänka ovan laborativa aktiviteter.

inom stället på grund av enstaka grov indelning mellan öppna samt styrda laborationer synliggör den flera olika valmöjligheter liksom ett pedagog äger då ett laboration öppnas upp.

Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer

ett laboration förmå artikel helt alternativt delvis öppen inom olika faser. inom några fall möjligen eleverna får organisera samt genomföra enstaka utredning tillsammans öppet resultat utifrån enstaka given frågeställning. Då existerar undersökningsansatsen öppen samt aktiviteten besitter numeriskt värde frihetsgrader. inom andra fall möjligen eleverna får åtgärda en bekymmer tillsammans valfri teknik, mot modell hur man skulle behärska bygga enstaka bro likt möter givna kriterier.

inom detta modell existerar bekymmer samt effekt givna, medan metoden existerar öppen. Då existerar undersökningsansatsen problembaserad samt aktiviteten besitter ett frihetsgrad.

Frihetsgrader	Undersökningsansats	Fråga/problem	Metod	Svar/resultat
0	Kokbok	X	X	X
1	Problembaserad	X	O	X
1	Guidad	X	X	O
2	Öppen	X	O	O
3	Helt öppen	O	O	O

En pedagog möjligen bedömer för att olika didaktiska omröstning förmå artikel mer alternativt mindre lämpliga beroende vid angående innehållet existerar traditionellt ämnesinnehåll, för att utföra systematiska undersökningar alternativt detta naturvetenskapliga arbetssättets karaktär.

existerar syftet för att undervisa inom för att genomföra undersökningar möjligen enstaka pedagog bedömer för att fler frihetsgrader existerar lämpliga, medan enstaka kokbokslaboration möjligen bedöms liksom lämpligare ifall innehållet existerar för att behärska genomföra ett titrering. Den didaktiska modellen synliggör därför olika valmöjligheter samt ger pedagog term till för att tänka samt kommunicera kring olika valalternativ inom granskning samt design från laborativ undervisning.

Den andra modellen, Karaktärsdrag till naturvetenskaplig kunskap, erbjuder ett begreppsapparat på grund av för att tänka ovan naturvetenskapens karaktär likt innehåll.

Denna sammanfattar innehåll vilket anses behärska ge eleverna förutsättningar på grund av för att förstå vilket likt utmärker naturvetenskaplig insikt. detta handlar alltså ifall för att eleverna bör lära sig om: 1) hur utmärkt man kunna känna till inom naturvetenskap samt 2) vad likt kännetecknar kunskapssökande samt kunskaper inom naturvetenskap.

inom Skolverksmodulen presenteras sju karaktärsdrag till naturvetenskaplig insikt vilket existerar framtagna från Lederman [8]. Dessa besitter beneath senare tid kompletterats tillsammans med ytterligare några karaktärsdrag [9]. Karaktärsdragen kunna sammanfattats schematiskt inom tre olika dimensioner (se Tabell 2). Modellen synliggör olika valmöjligheter från innehåll samt ger pedagog term på grund av för att tänka samt kommunicera kring bedömning samt design från utbildning angående naturvetenskapens karaktär.

Den naturvetenskapliga kunskapen samt dess begränsningar	Naturvetenskapens metoder samt kunskapsprodukter	Socio-kulturella aspekter vid naturvetenskap
Naturvetenskapen är kapabel ej besvara varenda frågor	Den naturvetenskapliga kunskapen existerar empiriskt grundad	Den naturvetenskapliga kunskapen existerar både objektiv samt subjektiv
Naturvetenskap samt teknologi existerar olika saker	Observation samt slutledning existerar ej identisk sak	Den naturvetenskapliga kunskapen kräver kreativitet
Den naturvetenskapliga kunskapen existerar föränderlig	Det existerar skillnad mellan enstaka teori samt ett lag	Den naturvetenskapliga kunskapen existerar socialt samt kulturellt inbäddad

Den tredjeplats modellen, Organiserande syften, är ett mer generell didaktisk modell.

Vad, varför, hur och för vem? Att sätta fokus på själva lärandet och hur detta organiseras i ett klassrum – det är lärarens främsta uppgift

Den bygger vid begreppsparet ”övergripande syfte” samt ”närliggande syften”. Modellen pekar vid för att studenter samt pedagog ofta ser olika syften tillsammans detta dem utför inom klassrummet [10]. Den tillkom genom för att ett pedagog beneath en forskningsprojekt påpekade för att detta existerar enstaka förenkling för att pedagog samt studenter besitter en gemensamt avsikt beneath lektionerna.

Läraren menade för att pedagog ofta äger en omfattande avsikt likt eleverna ursprunglig senare är kapabel förstå. Därför måste pedagog mot enstaka start ge eleverna en annat samt mer elevnära avsikt, såsom fullfölja för att dem ifrån start förmå förstå vilket dem håller vid tillsammans med inom aktiviteter samt delta tillsammans dem term samt erfarenheter dem redan besitter.

Detta elevsyfte måste väljas sålunda för att detta efterhand leder mot för att eleverna förstår detta naturvetenskapliga innehåll såsom existerar lärarens långsiktiga lärandemål. Modellen betonar alltså hur undervisningen börjar inom elevernas befintliga erfarenheter samt tillsammans med utgångspunkt inom dessa tar dem vidare mot dem nya naturvetenskapliga kunskaper liksom dem bör lära sig, dock ännu ej förstår.

Organiserande syften ger därför ett begreppsapparat till för att tänka ovan hur man systematiskt är kapabel analysera samt designa undervisningssekvenser tillsammans tanke vid för att producera progression.

Didaktisk modellering innebär för att producera alternativt nyttja didaktiska modeller

Didaktiska modeller tas fram inom ett process såsom kallas didaktisk modellering.

Hur denna process kunna titta ut exemplifierades ovan tillsammans utgångspunkt inom Dudas [5]. detta handlar angående för att registrera samt producera ett strukturerad begreppsapparat utifrån lärares beprövade kunskap inom interaktion tillsammans befintlig teori.

Det som också bidrar till att göra pragmatismen så lämplig som utgångspunkt för didaktiska studier är att båda karaktäriseras av praktikens primat (se Gundem, respektive Bernstein, )

Wickman, Hamza samt Lundegård [2] delar in processen inom tre faser: extrahering, mangling samt exemplifiering. Utöver dessa tre existerar detta, utifrån inspiration ifrån enstaka modell inom ett skrivelse från Chiu samt Lin [11], möjligt för att lägga mot enstaka fjärde fas: modifiering. Figur 2 visar enstaka ”didaktisk modelleringscykel”, såsom illustrerar dem fyra faserna.

Figur kall modelleringscykel såsom illustrerar dem fyra stegen inom didaktik modellering: extrahering, mangling, exemplifiering samt modifiering.

Begreppen extrahering, mangling samt exemplifiering existerar hämtade ifrån Wickman, Hamza samt Lundegård [2]. inom övrigt existerar modellen inspirerad från "the DEAR [Development – Elaboration – Application – Reconstruction] cycle model on modeling practice" [11].

I inledande fasen – extrahering – handlar detta ifall för att formulera didaktiska modeller genom för att synliggöra lärares kunnande.

Detta görs inom inledande grabb genom för att analysera utbildning inom avsikt för att extrahera fram detta pedagog är kapabel samt fullfölja. detta är kapabel även handla angående för att analysera andra saker liksom existerar betydelsefull till undervisningen liksom mot modell tidigare undersökning vid området, kursplaner, läromedel alternativt labbinstruktioner.

I nästa fas – mangling – prövas samt anpassas den framtagna modellen inom nya situationer.

Manglingen görs tillsammans tillsammans undervisande pedagog, vilket använder modellen inom praktiken till för att designa samt analysera utbildning. pedagog samt vetenskapsman får då chans för att tillsammans testa samt justera modellen således för att den fungerar förbättrad till deras syften.

Målet existerar för att modellerna bör fungera förbättrad samt förbättrad vilket stöd på grund av läraren inom sina professionella överväganden.

Modellens framgångskriterier existerar därför ej enbart dess ”effekter” vid elevers utbildning, utan även hur användbar den existerar inom lärares dagliga erfarenhet. ett resultat från detta existerar för att modellens tillämpbarhet även måste värderas utifrån hur många tidsperiod detta behövs till för att nyttja den inom praktiken, hur väl pedagog förstår modellen samt hur väl den passar in inom den befintliga praktiken.

Tredje fasen – exemplifiering – handlar angående för att konkretisera innebörden från den didaktiska modellen.

vid bas från för att utbildning ständigt existerar situationsbunden behövs detta olika modell vid hur modellerna förmå användas inom olika kontext. detta är kapabel gälla inom kontext tillsammans med olika innehåll samt metoder, inom kontext tillsammans med olika studenter tillsammans med olika ålder, kunskaper, erfarenheter samt bakgrund samt tillsammans olika pedagog tillsammans med skilda förutsättningar.

då utbildning dokumenterats får den dessutom ännu större överförbarhet mot andra situationer, ämnen samt undervisningssammanhang. eftersom modellerna inom sig ej ger några definitiva svar, är kapabel flera olika modell var identisk modell använts inom olika kontext ge ytterligare stöd till pedagog då dem bör fatta egna välgrundade beslut inom den situation dem själva befinner sig i.

I sista fasen – modifiering – revideras samt omvandlas modellen utifrån dem empiriska erfarenheterna inom fas numeriskt värde samt tre.

inom denna fas är kapabel nya ämnen samt behov uppstå samt processen kunna gå vidare inom flera cykler, var didaktisk teori- samt modellutveckling samspelar tillsammans empirisk prövning.

Begreppet didaktisk modellering behöver ej bara koppla mot forskningsrelaterade aktiviteter. detta förmå även handla angående för att pedagog använder didaktiska modeller till för att systematiskt designa samt analysera sin utbildning utan för att undersökning nödvändigtvis existerar inblandad [4].

Begreppet didaktisk modellering står då till för att pedagog inom sin dagliga erfarenhet tar utgångspunkt inom didaktiska modeller samt systematiskt använder dessa till för att förbättra sin undervisning.

Förutom för att forskarutbilda pedagog (mot licentiatexamen), besitter forskarskolan NaNo gett stöd mot vanliga pedagog liksom själva bedriver forsknings- samt utvecklingsprojekt inom den egna undervisningen.

Kindenberg samt Wickman [1] menar för att sådant samarbete mellan pedagog, lärarutbildning, skolutveckling samt undersökning, tillsammans utgångspunkt inom didaktik, existerar en modell vid hur detta kunna skapas förutsättningar på grund av för att samla, förvalta samt förbättra lärares kunskaper mot ett professionsvetenskap på grund av lärare.

Författare

Figur Lunde samt Jesper Sjöström.

Torodd Lunde existerar universitetsadjunkt nära avdelningen till ingenjörs- samt kemivetenskaper, Karlstads högskola samt disputerad inom naturvetenskapernas didaktik.

denne existerar även ambassadör nära NATDID, Nationellt centrum till naturvetenskapernas samt teknikens didaktik

Jesper Sjöström existerar docent inom naturvetenskapernas didaktik samt biträdande professor inom utbildningsvetenskap nära avdelningen Naturvetenskap-Matematik-Samhälle nära malm högskola. denne existerar även ambassadör nära NATDID, Nationellt centrum på grund av naturvetenskapernas samt teknikens didaktik.

Referenser

1. Kindenberg B, Wickman P-O.

   Dags till didaktiken för att bli personlig vetenskap. Pedagogiska Magasinet. ;(2)

2. Wickman P-O, Hamza K, Lundegård inom. Didaktik samt didaktiska modeller till utbildning inom naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa. ;14(3)
3. Dudas C, Rundgren C-J, Lundegård inom. Didaktisk modellering från komplexa hållbarhetsfrågor inom gymnasiets kemiundervisning.

   NorDiNa. ;14(3)

4. Sjöström J. Didaktisk modellering. I: Stolpe K, Höst G, Larsson A, redaktörer. Forum till forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag ifrån konferensen FobasNT18 mars inom Norrköping. Linköping: Linköping University Electronic Press;
5. Dudas C. Chemistry education for citizenship: Didactic modelling for complexity in students’ discussions (Licentiatavhandling).

   Stockholm: Stockholms universitet;

6. Angelin M, Gyllenpalm J, Wickman P-O. Didaktiska modeller. inom modulen "Naturvetenskapens karaktär samt arbetssätt", Skolverket, huvudstaden. ;.
7. Gyllenpalm J, Wickman P-O, Holmgren S-O. Secondary science teachers’ selective traditions and examples of inquiry-oriented approaches.

   NorDiNa. ;6(1)

8. Lederman NG. natur of Science: Past, Present, and Future.
   Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden

   I: Abell SK, Lederman NG, redaktörer. Handbook of research on science education. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates;

9. McComas WF. Understanding how science works: The natur of science as the foundation for science teaching and learning. School Science Review. ;98()
10. Johansson A-M, Wickman P-O. A pragmatist approach to learning progressions. I: Hudson B, Meyer MA, redaktörer.

    Beyond fragmentation: Didactics, learning, and teaching in europe. Leverkusen: Barbara Budrich Publishers;

11. Chiu M-H, Lin J-W. Modeling competence in science education. Disciplinary and Interdisciplinary Science Education Research. ;1.