Folkomröstningen om euron i sverige
Folkomröstningen angående insättning från euron inom landet
| Folkomröstningen ifall insättning från euron inom landet | ||||||||||||||||||||||||||||
| Anser ni för att land skall införa euron vilket valuta? | ||||||||||||||||||||||||||||
| Plats | Sverige | |||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Datum | 14 september () | |||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Sveriges valmyndighet | ||||||||||||||||||||||||||||
Folkomröstningen ifall insättning från euron fanns enstaka folkomröstning likt ägde plats inom landet den 14 september Frågan var: ”Anser ni för att land skall införa euron likt valuta?”
Kampanjerna
[redigera | redigera wikitext]Huvuddelen från kampanjarbetet på grund av en svenskt medlemskap inom EMU utfördes från kampanjorganisationen land inom Europa, finansierad från Svenskt Näringsliv, samt från socialdemokratiska Socialdemokrater på grund av Euro.
vid motsvarande sätt drevs nej-kampanjen från borgerliga Medborgare mot EMU samt socialdemokratiska S mot EMU, samt även från Folkrörelsen Nej mot EU. vid bas från mordet vid Anna Lindh den 10 september avbröts valrörelsen dagarna före folkomröstningen samt diverse tv-debatter ställdes in.
Folkomröstningar, valresultatDe politiska partierna
[redigera | redigera wikitext]Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet samt Kristdemokraterna stödde ja-sidan inom folkomröstningen medan Centerpartiet, Miljöpartiet samt Vänsterpartiet anslöt sig mot nej-sidan. S, KD samt C fanns delade inom frågan, samt partimedlemmar kampanjade på grund av olika sidor inom folkomröstningen.
Inget stort område stödde blank-sidan. inom folkomröstningar existerar ett blankröst ett giltig röst[1][2].
Statistiken visar röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter röstningsalternativRöstande efter partisympatier
[redigera | redigera wikitext]Tabellen baserar sig vid dem partisympatier vilket gällde inom november likt från tabellen framgår existerar siffrorna ej helt tillförlitliga eftersom siffrorna på grund av all landet visar ett viss förskjutning åt ja-sidans fördel. Notera även för att enstaka majoritet från Socialdemokraterna samt Kristdemokraterna röstade nej trots för att partierna officiellt förordade detta motsatta.
| Parti | Ja | Nej | Blankt | Svarande |
|---|---|---|---|---|
| Centerpartiet | 20,0% | 77,7% | 1,3% | |
| Folkpartiet | 66,2% | 32,0% | 1,8% | |
| Kristdemokraterna | 41,5% | 57,0% | 1,4% | |
| Moderaterna | 73,5% | 24,6% | 1,9% | |
| Miljöpartiet | 18,1% | 79,3% | 2,6% | |
| Socialdemokraterna | 41,7% | 56,4% | 1,9% | 1 |
| Vänsterpartiet | 13,5% | 84,7% | 1,8% | |
| Övriga partier | 23,7% | 73,7% | 2,6% | 38 |
| Inga sympatier/vet ej | 33,4% | 63,3% | 3,3% | 1 |
| Samtliga | 43,2% | 54,6% | 2,2% | 6 |
Källa: Ja samt nej mot euron ifrån Statistiska centralbyrån
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]| Röster | % | ||
|---|---|---|---|
| Nej | 3 | 55,91 | |
| Ja | 2 | 42,02 | |
| Blanka röster | 2,07 | ||
| Giltiga röster | 5 | 99,94 | |
| Ogiltiga röster | 3 | 0,06 | |
| Totalt | 5 | ,0 | |
| Röstberättigade/valdeltagande | 7 | 82,57 | |
Valresultatet avser då samtliga valdistrikt räknats.
Regionala skillnader
[redigera | redigera wikitext]Majoriteten röstade nej inom flertalet kommuner inom landet.
Valpresentationen för Länk till annan bplatsUndantagen plats Stockholmsområdet, västra Skåne samt Kungsbacka nära götet. en ytterligare undantag fanns Haparanda, enstaka samhälle likt gränsar mot land i norden, tillsammans staden Torneå noggrann vid andra sidan gränsen, var majoriteten röstade ja trots för att nejröstandet annars plats särskilt högt inom område.
I nästa 35 kommuner fick ja majoritet, inom övriga alltså nej:[3]
Liknande variationer kunna även ses på grund av olika valdistrikt inom flera kommuner.
På länsnivå fanns detta endast inom Stockholms län såsom enstaka majoritet röstade ja. inom Skåne län fanns detta fler ja-röster än nej-röster, dock kvantiteten blanka röster gjorde för att inget från dem alternativen fick ovan 50 andel.
inom samtliga övriga län röstade enstaka majoritet nej.
Sidornas starkaste stöd
[redigera | redigera wikitext]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Opinionen efter folkomröstningen
[redigera | redigera wikitext]Motståndet mot euron inom land äger varit kompakt sedan folkomröstningen inom september enstaka klar förändring skedde inom opinionen beneath , då ett mätning ifrån sifo inom april visade för att 47 andel från svenskarna plats till euron medan 45 andel plats emot.
Mellan april samt november plats ett majoritet från svenskarna positiva mot euron, var orsaken tycktes artikel för att kronan tappat rejält inom värde gentemot euron.
Under inledande halvåret vände opinionen inom landet mot för att bli kraftigt negativ. Skillnaden ökade inom varenda mätning beneath denna tid; likt störst plats euromotståndet inom juni , då all 61 andel från dem tillfrågade svarade nej medan bara 24 andel ville vandra tillsammans inom EMU.
Skillnaden mellan ja samt nej-sidan fanns vid 37 procentenheter, vilket motsvarar drygt 2 miljoner väljare.
Mycket pekar vid för att viktiga orsaker existerar den ekonomiska krisen inom Grekland var euroländerna fått vandra in tillsammans stöd samt för att kronan kraftigt besitter stärkts både mot euron samt dollarn dem senaste månaderna. SCB:s majmätning visade för att enstaka markant omsvängning skett inom den svenska opinionen sedan november tillsammans med 27,8 andel på grund av samt 60,0 andel emot.[4]
Eurofrågan äger från experter samt politiker betecknats såsom "död" inom samt tillsammans detta stabiliserade opinionsläget tillsammans mellan 75 andel samt 90 andel emot euron liksom alltjämt gäller sedan [5] detta nära sidan från Folkpartiet maximalt euro-positiva grupp, Moderaterna, beskrev inom sin valplattform inför Europaparlamentsvalet för att frågan angående svenskt tillgång inom eurosamarbetet förutsätter enstaka stadig majoritet hos människor.
I folkomröstningen löd frågeställningen ”Anser du att Sverige skall införa euron som valuta” och röstningsalternativen var ”Ja” och ”Nej”vid bas från opinionsläget samt dem bekymmer liksom finns inom eurosamarbetet anser därför moderaterna för att frågan ifall EMU-inträde ej existerar aktuell inom överskådlig tidsperiod samt ej heller ett fråga liksom land bör jobba aktivt för.[6] Socialdemokraterna besitter intagit ett liknande inställning.
| Opinionsundersökningar: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Datum (publicerat) | Ja | Nej | Institut | Länk |
| maj | 38% | 51% | SCB | [1] |
| maj | 40% | 47% | SCB | [2] |
| maj | 38% | 49% | SCB | [3] |
| 24 mars | 37% | 60% | Skop | [4] |
| maj | 33,3% | 53,8% | SCB | [5] |
| november | 35% | 50,8% | SCB | [6] |
| maj | 34,6% | 51,7% | SCB | [7] |
| november | 37,5% | 47,5% | SCB | [8] |
| 1 mars | 45% | 51% | Skop | [9] |
| 19 april | 47% | 45% | Sifo | [10] |
| maj | 42,1% | 42,9% | SCB | [11] |
| november | 43,8% | 42,0% | SCB | [12] |
| februari | 39% | 50% | Sifo | [13] |
| april | 37% | 55% | Demoskop | [14] |
| maj | 29% | 60% | Novus Opinion | [15] |
| juni | 24% | 61% | Novus Opinion | [16] |
| juni | 27,8% | 60,0% | SCB | [17] |
| november | 29% | 58% | SCB | [18] |
| maj | 24% | 64% | SCB | [19] |
| december | 9,7% | 87,6% | Skop | [20] |
| november | 12,6% | 78,3% | SCB | |
| maj | 13,1% | 77,4% | SCB | |
| november | 13,2% | 76,9% | SCB | |
| maj | 15,3% | 74,9% | SCB | |
| november | 15,8% | 72,0% | SCB | |
| maj | 16,5% | 70,6% | SCB | |
| november | 17,1% | 69,9% | SCB | [21] |
| maj | 20,1% | 66,0% | SCB | [22] |
| maj | 30,6% | 50,5% | SCB | [7] |
Om summan från ja samt nej existerar mindre än procent, beror detta vid för att dem liksom existerar osäkra räknats, dock ej redovisas.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Oscarsson, Holmberg (red): Kampen angående euron. Göteborg: relaterat till göteborg högskola ISBN