Vad använder man säd till
Om spannmål samt säd
Fotograf/bild: Gartentotal
(spann, spannmål, spannmålsskatt, cerealier, stråsäd, brödsäd, sädeskorn, sädeskärna, den fruktsamma halvmånen, jordbrukets vagga, världsproduktion spannmål)
Latin: Cerealis
cereals
céréales
cereali
Getreide
cereales
Spannmål existerar en gammalt term ifrån talet liksom då avsåg produkter, särskilt sädeskorn alternativt mald säd, vilka mättes inom spannar (kärl) likt överföring på grund av avgift alternativt arrende inom dåtidens naturahushållning = spannmålsskatt.
Begreppet lever kvar än idag, även angående skattemyndigheten numera föredrar pengar. en spann = största bredden mellan numeriskt värde fingrar vid ett utbredd grabb, en spannmål = handsbrett brett samt djupt kärl).
De vanligaste sädesslagen som odlas i Sverige är vete, korn, havre, råg och rågvetemot modell enstaka spann korn samt ett spann korn mot prästen alternativt fogden.
Omfattning: Spannmål inom Kunskapskokboken innefattar inom inledande grabb torrvarorna ris, mjöl, krossad säd samt flingor, dock även sötningsmedel, krydda, kakao, bladte, kaffe, nötter samt frön samt kryddor. Ibland även hel- samt halvfabrikat såsom bakverk samt pasta.
Majs anses även artikel spannmål, särskilt torkad sådan, dock inom Kunskapskokboken betraktar oss majs likt ätbar växt.
Spannmål odlas på en tredjedel av all Sveriges jordbruksmarki enlighet med Nationalencyklopedin existerar spannmål "ett gemensamt namn vid sädesslagens mogna frukter, inom inledande grabb kärnor från stråsädesslagen".
SÄDESSLAG
Säd, sädeskorn (fr. céréales, grain) existerar storfröiga typer av gräs vilkas kärnor används såsom att ge liv alternativt foder. dem internationellt stora sädesslagen existerar vete, ris samt korn (utöver majs).
Viktiga sädesslag lokalt existerar bland annat bovete inom Ryssland, durra inom Afrika samt Asien, hirs inom Mellersta Östern samt Asien, samt tef inom Etiopien (läs mer, titta respektive sädesslag inom segment Mjöl-gryn-flingor). dem vanligaste sädesslagen inom landet existerar vete, råg, korn samt havre inom för tillfället nämnd ordning. vid senare kalenderår förekommer även rågvete (läs mer > Mer statistik spannmål).
- Cerealier (fr. céréale), existerar officiellt samlingsnamn vid samtliga sädeslag. Namnet kommer ifrån Ceres liksom existerar växtlighetens gudinna inom den romerska mytologin.
- Stråsäd existerar enstaka ytterligare beteckning på grund av sädesslag.
- Brödsäd existerar ett beteckning vid vete samt råg till för att dem äger dem bästa bakningsegenskaperna.
- Sädeskorn består från sädeskärna samt yttre skal (agnar) likt tröskas försvunnen. De internationellt stora sädesslagen är vete, ris och korn (utöver majs)
Läs mer > ifall agnar samt tröskning.
- Sädeskärnan består från kli, frövita samt grodd. detta yttre skalet (agn) räknas ej mot själva kärnan. Läs mer > Sädeskornets anatomi.
- Korn är kapabel avse sädeskärna tillsammans med yttre skal (agn), dock existerar även namn vid en sädesslag. Läs mer > angående korn.
Sädeshistoria: dem olika sädesslagen besitter inom flera tusentals tid använts såsom att födas, mot för att börja tillsammans med vildplockad senare likt odlad existera.
Vild emmer anser arkeologerna för att man konsumerat redan tid tackar vare fynd inom Israel. dem inledande jordbruksbyarna uppstod beneath yngre stenåldern till kalenderår sedan inom den "fruktsamma halvmånen" beläget inom region (=Egypten-Sydturkiet-Iran-Irak) även kallat "jordbrukets vagga". inom den tidiga domestiseringen (odlingen) från odlade växter såsom ägde plats inom region förekom endast självpollinerande odlade växter.
detta fanns enkornsvete, emmervete, korn, ärter, linser, kikärter, vicker, samt lin.
Sedan århundranden tillbaka har sädesslagen spelat en viktig roll för människorna i SverigeFröna fick man ifrån vilda arter liksom man plockat inom naturen. Sädesslagen utvecklades långsamt mot stabilare småax samt försvunnen ifrån skrov (fastsittande tomskal, läs mer > ifall agnar samt tröskning) genom selektivt urval, vilket förmå äga skett omedvetet tackar vare för att dem förbättrad sorterna fanns enklare för att fysiskt samla in.
Läs mer > titta respektive vara.
Spridning: Genom arkelogiska fynd förmå man ett fåtal enstaka perception angående hur sädesslag samt annat spritts ifrån sina ursprungsplatser, såväl väster- såsom österut. Tillverkning från krukor besitter haft massiv innebörd till spridningen. Bland sädesslagen existerar detta främst korn samt emmervete liksom spritts västerut (fynd från rent enkornsvete existerar sällsynt).
Spridningen gick via Nordafriakas samt Sydeuropas kuster runt Medelhavet, via Balkan samt utefter Donaus samt Rehns dalgångar in inom Cetraleuropa. Fynd inom Grekland, Cypern samt Nordafrika anger odling vid talet , inom Spanien samt södra Donau vid talet, Centraleuropa vid talet samt inom England liksom Sydscandinavien vid talet Spridning inom österled gick längs landremsa vid havet försvunnen mot Kina.
Ofta används de fyra sädesslagen som ett vanligt förekommande samlingsbegrepp för de vRedan vid talet anser man för att vete odlats inom södra Pakistan samt utmed Indus åtminstone vid talet. Fynd inom Kina visar vid odling vid talet samt tillsammans säkerhet tid
I Sverige dominerade korn fram mot medeltiden. beneath senmedeltiden blev råg detta ledande sädesslag likt höstsäd inom östra Mellansverige. Expansionen fortsatte tackar vare för att rågbröd blev mer uppskattat än detta ojästa bakverk liksom erhölls ifrån kornmjöl.
Råg dominerade vilket sädesslag ända in vid talet. beneath detta århundrade ökade odlingen kraftigt från havre, många tackar vare ökad efterfrågan inom Europa från havre vilket foder mot den stora kvantiteten draghästar.
Vete, havre, råg och korn - spannmålsbaserade livsmedel ger mycket näring och har många hälsofördelarplats havre detta maximalt odlade sädesslag inom land. nödvändigheten från havre minskade då hästarna ersattes från fordon samt vid talet återtog korn platsen vilket maximalt odlat sädesslag inom landet inom kraft från fodersäd mot den allt mer något som ökar i storlek eller antal stocken från nötkreatur (kor). plats fodersädsarealen dubbelt därför massiv likt arealen på grund av brödsäd.
Vetets andel äger ökat stegvis inom takt tillsammans med tillsammans tillväxt från härdigare sorter samt planteras idag vid lika massiv yta liksom korn, dock svarar på grund av hälften från all sädesproduktion räknat inom ton tackar vare högre utdelning (se nedan).
PRODUKTION SPANNMÅL
Världsproduktionen från vegetabiliska födoämnen plats drygt miljoner ton tid , ett ökning tillsammans med 20% beneath senaste årsperiod.
från detta utgör spannmål närmare miljoner ton (47% från vegetabiliskt), ett ökning tillsammans med 10% beneath årsperioden.
liksom jämförelse ökade världens befolkning beneath identisk period tillsammans med 11%. Nedan redovisas världsproduktionen till olika spannmål rangordnat inom miljoner ton. "Rank" = rangordning bland samtliga vegetabiliska produkter. Läs mer, titta respektive artikel. Rörsocker existerar den maximalt odlade vegetabiliska varan, tillsammans med ovan miljoner ton kalenderår motsvarande 20% från samtliga vegetabilier räknat inom ton.
Då existerar ej sockerbeta medräknad tillsammans sina miljoner ton.
Säd, sädeskorn (frTillsamman existerar sockerråvara mer än majs plus vete som existerar 2:a respektive 3:a vid totallistan.
| Rank | Spannmål | Mton | Andel | Mton | Ändring | Varugrupp KK |
1 | Rörsocker | 1 | 20% | 7% | Smak | |
3 | Vete | 8% | 13% | Mjöl, gryn | ||
4 | Ris (våtris, paddy rice) | 8% | 12% | Ris | ||
8 | Sockerbeta | 3% | 36% | Smak | ||
12 | Korngryn | 2% | -4% | Mjöl, gryn | ||
19 | Rapskorn | 76 | 1% | 57 | 34% | Matfett |
25 | Kokosnöt | 61 | 1% | 60 | 1% | Nöt |
26 | Durra | 58 | 1% | 66 | % | Mjöl, gryn |
29 | Solrosfrön | 48 | 1% | 36 | 32% | Frön |
30 | Jordnötter tillsammans skal | 47 | 1% | 39 | 21% | Nöt |
39 | Hirs | 28 | 0% | 34 | % | Mjöl, gryn |
46 | Havre | 26 | 0% | 26 | -1% | Mjöl, gryn |
56 | Rågvete | 16 | 0% | 14 | 9% | Mjöl, gryn |
59 | Råg | 14 | 0% | 18 | % | Mjöl, gryn |
66 | Kaffebönor rå | 9 | 0% | 8 | 8% | Dryck |
73 | Spannmål övrigt | 7 | 0% | 4 | 84% | Mjöl, gryn |
75 | Te | 6 | 0% | 4 | 42% | Dryck |
78 | Sesamfrön | 6 | 0% | 4 | 48% | Frön |
79 | Kakao | 5 | 0% | 4 | 22% | Smak |
87 | Chewnötter tillsammans skal | 4,0 | 0% | 4,0 | -1% | Nöt |
88 | Bovete | 4 | 0% | 2 | 74% | Mjöl, gryn |
89 | Valnötter tillsammans skal | 3,8 | 0% | 2,2 | 70% | Nöt |
90 | Säd blandat | 3 | 0% | 5 | % | Mjöl, gryn |
91 | Ingefära | 3,0 | 0% | 1,6 | 87% | Krydda |
92 | Kryddor diverse | 2,8 | 0% | 1,7 | 68% | Krydda |
93 | Linfrö | 2,8 | 0% | 2,0 | 40% | Frön |
95 | Valnötter | 2,3 | 0% | 1,8 | 29% | Nöt |
96 | Mandlar tillsammans med skal | 2,2 | 0% | 1,8 | 22% | Nöt |
99 | Lupinfrön | 1,6 | 0% | 1,0 | 67% | Frön |
Pistagenötter | 1,1 | 0% | 0,5 | % | Nöt | |
Tallowtree seeds | 1,0 | 0% | 1,0 | 5% | Mjöl, gryn | |
Hasselnötter tillsammans med skal | 1,0 | 0% | 1,0 | 0% | Nöt | |
Nötter övriga | 1,0 | 0% | 0,8 | 25% | Nöt | |
Melonfrön | 1,0 | 0% | 0,7 | 31% | Frön | |
Sockerväxter diverse | 0,9 | 0% | 0,9 | 6% | Smak | |
Peppar | 0,7 | 0% | 0,5 | 35% | Krydda | |
Saffran | 0,7 | 0% | 0,6 | 8% | Krydda | |
Senapsfrön | 0,6 | 0% | 0,5 | 3% | Krydda | |
Sheanöt (karite) | 0,5 | 0% | 0,7 | % | Nöt | |
Kolanöt | 0,3 | 0% | 0,3 | 8% | Nöt | |
Kanel | 0,2 | 0% | 0,2 | 16% | Krydda | |
Kryddnejlika | 0,2 | 0% | 0,1 | 66% | Krydda | |
Quinoa | 0,1 | 0% | 0,1 | % | Mjöl, gryn | |
Johannesört | 0,1 | 0% | 0,2 | -9% | Krydda | |
Muskot, kardemumma | 0,1 | 0% | 0,1 | 46% | Krydda | |
Mynta | 0,1 | 0% | 0,1 | 38% | Krydda | |
Paranötter | 0,1 | 0% | 0,1 | 5% | Nöt | |
Vanilj | 0,1 | 0% | 0,1 | % | Krydda | |
Vallmofrön | 0,1 | 0% | 0,1 | % | Frön | |
Summa spannmål | 4 | 47% | 10% | |||
Totalt vegetabiliskt | 9 | % | 7 | 20% |
Siffermaterialet avser ätbart vegetabiliskt såsom producerats samt registreras från Världshälsoorganisationen FAOSTAT.
Därutöver tillkommer ett sektion avseende självhushåll samt viss område försäljning.
© Kunskapskokboken. Reviderat
Läs mer
Sädeskornets anatomi
Om korn
Om sädesprodukter
Om ris
Om vete
Om råg
Om havren
Om agnar samt tröskning
Durra
Hirs
Bovete
Rågvete
Fonio
Tef
Mer statistik spannmål
Om grönsaker
Om rotsaker, rotfrukter
Om ätbar del samt bär
Jordbruket inom siffror
Germene
Allkorn - förening på grund av diversitet