Hur många helgon finns det i katolska kyrkan
Den företas av påven, och den kanoniserade räknas då som helgon av hela kyrkanHelgon
- För andra betydelser, titta Helgon (olika betydelser).
Helgon existerar heliga personer liksom existerar objekt på grund av respekt (douleia), särskilt efter sin död. Termen används främst inom samband tillsammans med kristendomen dock företeelsen existerar känd inom dem flesta religioner.
PrefixetSankt (på svenska kortat S:t) används framför manliga helgons namn, samt Sankta (S:ta) används framför kvinnliga helgon. Bägge äger sitt ursprung inom detta latinska termen sanctus.
Kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Ett helgon existerar inom kristendomen enstaka avliden individ likt från katolska[1] alternativt någon från dem ortodoxt kristna kyrkorna[2] anses äga levt inom särskilt djup gudsgemenskap samt liksom efter olika prövningar från instanser inom dessa kyrkors hierarki kanoniserats.
Sankt alternativt sankta/sankte (av detta latinska termen sanctus) betyder helig, samt förkortas vid svenska S:t respektive S:ta. Dessa prefix vilket tillsammans tillsammans prefixen Helige/Heliga används inom landet framför en helgons namn.
Ofta har vi en särskilt nära relation till ett visst helgon, kanske ett helgon vi är uppkallade efterenstaka ytterligare inhemsk svensk förkortning inom land existerar "Hl." (Heliga/Helige) till för att beteckna mot modell "Heliga Birgitta från Vadstena" (Hl. Birgitta från Vadstena) alternativt "Helige Erik från Stockholm" (Hl. Erik från Stockholm). vid andra tungomål finns termen inom former vilket bland andra Saint, Sainte, San samt Santa, var då förkortningen istället blir "St.".
En individ likt blivit saligförklarad får prefixet "Sl." inom land (eller vid engelska "bl." på grund av blessed).
Sankt eller sankta / sankte (av det latinska ordet sanctus) betyder helig, och förkortas påen modell existerar "Sl. (salige) Nils Hermansson".
De inledande kristna helgonen
[redigera | redigera wikitext]Den katolska helgonkultens ursprung existerar firandet från martyrerna. dem kristna firade martyrernas dödsdagar, varvid nattvarden/kommunionen frambars nära deras gravar.
Mest känd i Sverige är nog heliga Birgitta som levde på taletdetta äldsta kända exemplet existerar Polykarpus, vars dödsdag firades från församlingen inom Smyrna.[3] då förföljelseperioderna, vilket startade tillsammans med kejsar Neros förföljelser runt tid 60 efter Kristus, plats ovan inom start från talet byggde man ofta kyrkor ovan deras gravar. tillsammans tiden började man dela vid martyrernas kvarlevor på grund av för att flera kyrkor skulle erhålla ett helgonrelik.
då allt färre dog martyrdöden började man även helgonförklara sådana munkar, nunnor, jungfrur, eremiter, asketer samt således kallade bekännare vilket levt en särskilt heligt liv.
Helgon inom Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Kanonisering&#;§&#;Romersk-katolska kyrklig kanoniseringsprocess.
Inom Romersk-katolska kyrkan besitter man sedan högmedeltiden enstaka formell procedur på grund av för att erkänna någon såsom helgon.
Man skiljer mot modell mellan beatifikation (saligförklaring) samt kanonisation (helgonförklaring).[4]
Det inledande steget inom ett helgonförklaringsprocess existerar för att kyrkan redogör kandidaten liksom vördnadsvärd, vilket betyder för att enstaka djupgående rapport genomförts från kyrkan på grund av för att titta angående detta finns samt inom således fall bekräfta därför kallade "heroiska dygder".
för att någon förklarats såsom vördnadsvärd innebär för att detta existerar tillåtet på grund av dem troende inom ett provins alternativt en stift för att vörda kandidaten.
För för att vandra vidare mot nästa steg – saligförklaringen – behövs en vetenskapligt undersökt samt bekräftat mirakel inom kandidatens namn. detta behövs ytterligare en undersökt samt bevisat mirakel inom den saligförklarades namn till för att vederbörande skall behärska helgonförklaras från påven.
Före varenda steg genomförs rigorösa utredningar ifall personens liv.
detta tar oftast flera tid, ibland decennier alternativt rentav sekler innan någon blir beatificerad/saligförklarad alternativt kanoniserad/helgonförklarad. Undantag existerar dock, titta mot modell Moder Teresa.[5]
Helgon inom dem ortodoxa kyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Inom dem ortodoxa kyrkorna äger man ett mindre grundlig process till helgonförklaring.
Vanligen skall den bara godkännas från patriark alternativt kyrkoledning.
Några välkända helgon inom dem ortodoxa kyrkorna existerar Hl. Anna från Novgorod[6], Hl. Serafim från Sarov[7] samt Sankt Sava. ett inventering står för att hitta vid exempelvis Fader Alexanders sida,[8] beneath den ortodoxa kyrkan inom landet.
Helgon inom anglikanska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Alla upplagor från Den allmänna bönboken, den officiella anglikanska gudstjänstordningen, besitter sedan innehållit enstaka helgonkalender tillsammans obligatoriska helgondagar för att fira – sedan även ytterligare samt frivilliga helgondagar.
Inledningsvis återgavs endast dem helgondagar liksom ägde existerat även före reformationen, dock infogades Karl inom från England, vars avrättning ansågs existera ett martyrdöd från anglikanerna (i polemik mot puritanerna). Detta firande upphörde för att artikel enstaka obligatorisk firningsdag, dock bland somliga anglikaner fortsatte den för att firas vid frivillig grund.
beneath talets lopp besitter andra efterreformatoriska gestalter infogats inom dem anglikanska kyrkornas helgonkalendrar, dock urvalet varierar ifrån medlemskyrka mot medlemskyrka. inom somliga anglikanska sångböcker, exempelvis New English Hymnal, förekommer anrop från helgonens förbön.
Det främsta helgonet är jungfru Maria, Guds moderinom anglokatolska församlingar förekommer dessutom bruket från rosenkransen samt allhelgonalitanian.
Helgon inom protestantiska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]I dem protestantiska kyrkorna samt samfunden, avvisar man tanken vid för att helgonen skulle äga förtjänster inom frälsningsavseende, "överloppsgärningar", vilket skulle behärska tillgodoräknas för tillfället levande samt möjliggöra botgöringslättnader.
tillsammans inledande Timotheosbrevet&#; liksom bas, "Gud existerar ett, samt enstaka existerar förmedlaren mellan Gud samt människor, människan Kristus Jesus", avvisar man nödvändigheten från andra kanaler mot Gud än Jesus egen. Däremot ser man ofta helgonen likt goda föredömen samt efterföljansvärda modell.
I evangelisk-lutherska kyrkor, mot modell Svenska Kyrkan är kapabel "helgon" dels syfta vid samtliga kristna, dels vid dem förebilder såsom besitter egna firningsdagar beneath kyrkoåret.
nära reformationen inom landet behölls nitton helgondagar beneath kyrkoåret, dock dem reducerades mot sex stycken, inom avsikt för att öka statens skatteintäkter.
I Svenska religiös nuvarande kyrkoår ihågkoms dem bibliska helgonen, mot modell Jungfru Maria (på Fjärde söndagen inom advent), Sankt Stefan (26 december), Johannes döparen (på enstaka vilodag nära 24 juni), Sankt Petrus samt Sankt Paulus (på Apostladagen) tillsammans flera vid särskilda dagar, medan dem övriga äger enstaka gemensam helgdag inom start vid november, samtliga helgons dygn.
Kollektbönen vid denna solens tid uttrycker Svenska församlings officiella hållning, då man säger för att Gud omger sig "med helgonens skara, låt deras förebild uppväcka oss mot en helgat liv, således för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar". Svenska religiös Centralstyrelse antog ett officiell helgonkalender på grund av Svenska Kyrkan.
vid liknande sätt äger ELCA enstaka helgonkalender tillsammans mindre samt frivilliga firningsdagar. enstaka evangelisk-luthersk läroskrift ifrån talet, den Augsburgska bekännelsens apologi art. XXI, tillåter för att Maria ber till Kyrkan, dock betraktar ej andra Mackabeerboken&#; (om profeten Jeremias förbön) såsom en tillräckligt tungt bibelargument till för att utföra anrop från helgonens förböner mot en obligatoriskt kyrkobruk.
Svenska Kyrkan anropar helgonen inom bland annat Den svenska psalmboken&#;, samt inom dem mariaantifoner liksom ingår inom Tidegärden – religiös Dagliga Bön.
Den reformerta definitionen vid helgon existerar enstaka helt ytterligare än den romersk katolska, samt hänvisar, noggrann liksom bibeln, mot dem troende inom allmänhet samt ej mot enskilda individer likt tillsammans tro samt papper besitter utmärkt sig.
Antitrinitariska rörelser äger inom regel identisk ögonkontakt vid helgon såsom dem reformerta kyrkorna.
Lokalhelgon
[redigera | redigera wikitext]Lokalhelgon existerar personer kring vilka detta uppstått enstaka rum kult. Kulten kunna existera begränsad mot ett kyrkoprovins, en biskopsdöme, ett socken alternativt bara enstaka enskild kyrka.
Lokalhelgon besitter vanligen ej kanoniserats från påven - dock ofta från ett rum biskop.
Kända svenska helgon
[redigera | redigera wikitext]Helgon likt existerar viktiga till land existerar bland annat Hl. Birgitta, liksom i enlighet med Katolska Kyrkan skall räknas vilket Sveriges skyddshelgon samt vilket även äger utnämnts mot en från Europas tre kvinnliga skyddshelgon, Hl.
Erik från huvudstaden, Hl. Elin från Skövde, Sankta Ingrid från Skänninge, Hl. Botvid samt Hl. Katarina från Vadstena samt Ansgar, Sigfrid samt Eskil liksom i enlighet med traditionen bidrog mot Sveriges kristnande. Våren saligförklarade påven den svenska nunnan Sl. Elisabeth Hesselblad, vilket grundade enstaka färsk kvist från birgittinorden [9] denna helgonförklarades sedan från påven Franciscus inom 5 juni
Det finns många modell vid endast lokalt alternativt nationellt erkända helgon vilka ej kanoniserats tillsammans nutida procedur, utan vid detta sätt kanoniseringar skedde före , nämligen vid stifts- alternativt provinsnivå.
inom landet gäller detta exempelvis "nationalhelgonet" Erik den helige, liksom även han brukar betraktas likt skyddshelgon på grund av land inom enlighet tillsammans den lokala tradition likt fanns redan före reformationen.
Till dem svenska helgonen skall även Finlands skyddshelgon Sankt Henrik räknas, eftersom han hörde mot den svenska församlings biskopar då land i norden utgjorde enstaka sektion från detta svenska riket.
Det fanns även inom landet flera helgon liksom bara vördades lokalt dock likt ändå ägde enstaka kyrka samt ofta enstaka källa uppkallad åt sig. Några modell existerar helgonet Arild, Sankt Torgil inom Kumla, Torsten inom Bjurum, Karlung från Roslagen, Magnhild från Fulltofta, Hl. Romfar, samt Sven från Arboga.
Namnhelgon
[redigera | redigera wikitext]Namnhelgon kallas en helgon, då detta existerar valt vilket ett enskild persons personliga skyddshelgon genom för att man besitter givit personen identisk namn såsom helgonet inom fråga.
Seden tillsammans med namnhelgon, vilket knappast förekommer inom Norden efter reformationen, är kapabel ändå utgöra en ursprung mot firandet från namnsdagar, eftersom man firade sitt namnhelgon vid helgonets högtidsdag, såsom angavs inom almanackan.
Islam
[redigera | redigera wikitext]Inom islam kallas heliga personer ofta på grund av awliya’ (plural på grund av arabiskawali – "vän", detta önskar yttra "Gudsvän").
en modell vid enstaka känd wali existerar Rabia al-Adawiyya. Den persiska sufinFarid ad-din Attar äger skrivit en prosaverk likt samlar flera biografier ovan berömda awliyah' – Tazkiratú l-awliya.[10]
Den helige utför bland annat mirakel samt profeterar. Pilgrimsfärder mot helgongravar samt särskilda firanden från helgon existerar många utbrett.
Tankarna kring heliga personer skiljer tydligt mellan för att ära en helgon samt den dyrkan vilket bara tillkommer Gud. Föreställningen angående heliga män samt kvinnor samt den praxis vilket knyts mot deras gravplatser existerar utan tydlig stabilisering eller fastsättning inom Koranen, dock tolereras från flera rättslärda.[11] inom vers inom Koranen beskrivs detta för att monoteister sagt för att man skulle bygga ett moské ovan grottfolket (Sju sovare) utan för att detta kritiserats.[12][13]
Hinduismen
[redigera | redigera wikitext]I hinduismen finns ingen vass gräns mellan detta gudomliga samt detta mänskliga.
Processen för hur den katolska kyrkan genomför helgonförklaringar har utvecklats och reformerats genom århundradenaGud kunna visa sig likt människa alternativt människor kunna bli betraktade likt uppenbarelser från Gud. inom den folkliga hinduismen agerar heliga pedagog samt diktare enstaka huvud roll. Deras oförbehållsamma hängivenhet mot gudomen utför dem mot förebilder till mänsklig fullkomlighet. inom modern tidsperiod besitter flera hinduiska pedagog samt mystiker blivit firade såsom heliga, mot modell Ramakrishna.
Mohandas Gandhi betraktas ej bara såsom politisk chef utan även vilket en helgon samt kallas därför mahatma (den store anden).[14]
Buddhismen
[redigera | redigera wikitext]Buddhismen lär för att människan äger chansen mot för att nå fullkomning samt därmed bli ”helig”. detta finns dock olika uppfattningar angående vad denna fullkomning består i.[15]
Den helige inom theravada-riktningen kallas arhat (ärevördig).
ett sådan individ besitter nått identisk fullkomna förståelse samt frihet ifrån lidande vilket Buddha egen samt blir därför ej att vara född igenofta andligt eller symboliskt. Både kvinnor samt män äger blivit arhat, dem flesta medan Buddha ännu levde.
Hur blir man ett helgon? Du får veta det viktigaste om helgon och reliker samt mässan i katolska kyrkanUppfattningen existerar delad om detta existerar möjligt för att numera bli arhat.
Inom mahayana-riktningen kallas den helige bodhisattva (uppvakningsväsen). ett sådan besitter avlagt löfte ifall för att att nå ett mål eller resultat identisk visdom likt Buddha, dock inom stället till för att sikta mot sin personlig frälsning (nirvana) såsom han utför, förpliktar han sig mot för att ständig återfödas till för att verka till varenda levande väsens välfärd.
ett bodhisattvas främsta egenskap existerar därför medlidandet samt detta framhävas för att denne ej ser någon skillnad mellan sig egen samt sina medmänniskor. Både munkar samt lekmän är kapabel artikel bodhisattva.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ball, Ann, Faces of Holiness: Modern Saints in photos and words.
Huntington, Indiana: Our Sunday Visitor Books ISBN
- Chervin, Ronda dem Sola, Treasury of Women Saints. Ann Arbor, Michigan: Servant Publications ISBN
- Dahlby, Frithiof, Helgondagar. Stockholm: Svenska religiös diakonistyrelses bokförlag
- Farmer, David Hugh, The Oxford Dictionary of Saints.
3rd ed. Oxford: Oxford University Press ISBN
- Newland, Mary Reed, The Saints and Our Children. Rockford, Illinois: TAN Books and Publishers ISBN
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell ISBN
- Woodward, Kenneth L., Making Saints: How the Catholic Church determines who becomes a Saint, who doesn't, and why.
New York: Simon and Schuster ISBN