Vad händer om man förlorar i förvaltningsrätten

När en överklagande kommer in mot beslutsmyndigheten äger den två data. Först bör den ta ställning mot angående detta finns skäl för att ändra detta överklagade beslutet samt angående detta förmå ske snabbt, enkelt samt utan för att detta blir mot nackdel för den enskilde.

Därefter gör myndigheten enstaka rättidsprövning. äger överklagandet ej kommit in inom rätt tidsperiod saknas en avvisningsbeslut. Beslutsmyndigheten får dock ej neka en överklagande från någon ytterligare anledning än för att detta äger kommit in för sent. JP Infonets jurist Emma Fall reder ut vilket likt gäller.

Lagregleringen

Av 47 § första stycket förvaltningslagen (FL) framgår för att detta är överinstansen som prövar frågor angående för att neka en överklagande på någon ytterligare bas än för att detta besitter kommit in för sent.

från andra stycket inom identisk paragraf framgår för att ifall en överklagande felaktigt äger lämnats in mot överinstansen, bör överinstansen vidarebefordra överklagandet mot beslutsmyndigheten samt samtidigt ange vilken solens tid såsom överklagandet kom in mot överinstansen.

Kommentar

Bestämmelsen inom 47 § första stycket FL innebär för att detta är överinstansen vilket är behörig för att fatta beslut ifall för att en överklagande bör förkastas från någon ytterligare anledning än för att detta besitter kommit in för sent.

På motsvarande sätt är detta också överinstansen liksom avgör angående detta överklagade beslutet är överklagbart och ifall den liksom överklagar har rätt för att överklaga och är behörig för att föra talan i detta enskilda fallet.

Själva rättidsprövningen görs dock ständigt från beslutsmyndigheten, detta framgår av 45 § FL.

Av förarbetena mot 47 § FL (prop.

/ s. f.) framgår för att detta är överinstansen liksom bör pröva ifall överklagandet äger gjorts inom rätt forum, ifall beslutet är överklagbart, ifall klaganden äger klagorätt samt angående överklagandet möter dem villkor liksom gäller inom fråga ifall form eller gestalt samt innehåll etcetera.

i enlighet med förarbetena förekommer detta dock för att beslutsmyndigheten ibland felaktigt, utöver frågan angående överklagandet äger kommit in inom rätt tidsperiod, även tar ställning mot ifall andra förutsättningar är fullbordade.

Om du är missnöjd med avgörandet från förvaltningsrätten kan du i de flesta fall överklaga till kammarrätten

inom förarbetena sägs vidare för att detta också förekommer för att myndigheten mot följd från en sådant tillvägagångssätt vägrar för att sända vidare överklagandet mot överinstansen. detta här framförs liksom skäl inom förarbetena mot för att detta behövde införas ett särskild bestämmelse inom den nya förvaltningslagen liksom klargör för att detta är överinstansen vilket avgör ifall en överklagande bör förkastas från någon ytterligare anledning än för att detta äger kommit in för sent.

Precis såsom i enlighet med den gamla förvaltningslagen är detta beslutsmyndigheten vilket bör pröva angående överklagandet besitter kommit in inom rätt period.

Beslutsmyndighetens ställningstagande nära rättidsprövningen är bindande för överinstansen (prop. / s. 74 och prop.

Du skickar ditt överklagande till den myndighet som fattat beslutet som i sin tur skickar det vidare till förvaltningsrätten

/ s. ).

I några förvaltningsrättsavgöranden finns dock modell på situationer där beslutsmyndigheten anses äga agerat inom strid mot 47 § FL.

Först ut är en mål från Förvaltningsrätten inom Malmö den 1 augusti , mål nr , där en så kallat kompletteringsbrev ägde skickats mot enstaka enskild inom samband tillsammans med enstaka ansökan ifall ekonomiskt bistånd.

Den enskilde svarade på kompletteringsbrevet genom för att överklaga detta. Beslutsmyndigheten fattade då beslut ifall att avvisa överklagandet tillsammans med motiveringen för att detta ej fanns något överklagbart beslut, dock skickade sedan ändå in överklagandet mot förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten konstaterade inom domen för att beslutsmyndigheten ej ägde behörighet för att fatta en avvisningsbeslut på någon ytterligare bas än för att överklagandet ägde kommit in för sent. Beslutsmyndigheten skulle alltså bara äga rättidsprövat samt sedan skickat in överklagandet mot förvaltningsrätten.

I domen redogjorde förvaltningsrätten för vilka från ett socialnämnds beslut likt får överklagas.

De flesta myndighetsbeslut kan du överklaga till förvaltningsrätten

Av 16 kap. 3 § socialtjänstlagen (SoL) framgår bland annat för att beslut tillsammans stöd av 4 kap. 1 § SoL kunna överklagas, detta önskar säga dem vanliga biståndsbesluten. inom detta här fallet ägde dock inget sådant beslut fattats från nämnden, samt ej heller något annat beslut vilket fanns överklagbart i enlighet med socialtjänstlagen.

Förvaltningsrätten prövade då angående kompletteringsföreläggandet plats överklagbart i enlighet med dem förutsättningar likt anges i 41 § FL.

i enlighet med den bestämmelsen får en beslut överklagas ifall detta förmå antas påverka någons situation på en ej obetydligt sätt. Domstolen skriver för att detta i enlighet med praxis inom princip endast är beslut likt äger, alternativt är ägnade för att få, en påvisbar effekt för den likt berörs från beslutet liksom får överklagas.

detta avgörande för bedömningen angående en beslut får överklagas är alltså beslutets innebörd samt faktiska verkningar för den liksom berörs från detta.

Om din fråga gäller ditt mål är vi tacksamma om du har ditt målnummer till hands när du mejlar eller ringer oss

Domstolen hänvisade här till RÅ ref. 7 och RÅ ref.

Förvaltningsrätten kom fram mot för att kompletteringsbrevet ej fanns överklagbart utan fick ses likt enstaka beredningsåtgärd inför en kommande beslut ifall ekonomiskt bistånd. Kompletteringsbrevet kunde ej anses äga några mera påtagliga rättsverkningar för mannen samt överklagandet avvisades därför.

I en mål från Förvaltningsrätten inom huvudstaden den 11 femte månaden i året , mål nr , ägde ett enskild överklagat en kommande beslut angående ekonomiskt bistånd mot vandrarhemskostnader, detta önskar säga lämnat in sitt överklagande inom förskott.

Beslutsmyndigheten fattade då beslut för att neka överklagandet tillsammans med motiveringen för att detta ej ägde kommit in i rätt tid (45 § FL). Förvaltningsrätten konstaterade för att beslutsmyndighetens behörighet för att besluta ifall avslag från en överklagande i enlighet med 45 § FL tar sikte på dem situationer där överklagandet besitter kommit in för sent.

I rättsfallet hade kammarrätten ansett att ett visst beslut var överklagbart med hänvisning till att det medförde en påtaglig rättsverkan

Beslut ifall avslag på någon ytterligare bas är enstaka sak för överinstansen i enlighet med 47 § FL.

I sina domskäl skrev förvaltningsrätten för att detta nära tidpunkten för överklagandet ej fanns något beslut för att överklaga. Mot bakgrund från detta ägde beslutsmyndigheten ej dimma för för att neka överklagandet vilket för sent inkommet.

Förvaltningsrätten, likt behörig instans, avgjorde därefter för att överklagandet skulle förkastas eftersom detta nära tidpunkten för överklagandet ej fanns något beslut för att klaga på.

En likartad situation förelåg inom ett dom den 11 mars nära Förvaltningsrätten inom Uppsala, mål nr  E.

Även här ägde ett enskild överklagat en ännu ej fattat beslut ifall ekonomiskt bistånd. Domskälen inom detta målet tydliggör beslutsmyndighetens övning inom ett sådan situation:

”För för att förvaltningsrätten bör behärska pröva en överklagande måste detta hänföra sig mot en visst beslut samt äga skett efter detta för att beslutet meddelats.

detta finns ej möjlighet för att inom förväg överklaga en beslut likt kunna komma för att gå den enskilde emot. inom idag aktuellt mål besitter detta, nära tidpunkten för överklagandet, ej funnits något överklagbart beslut. Mot bakgrund från detta ägde nämnden ej dimma för för att neka överklagandet utan skulle enbart, tillsammans med eget yttrande, äga överlämnat överklagandehandlingen mot förvaltningsrätten för ställningstagande mot frågan angående avvisning. Förvaltningsrätten, liksom således är den instans såsom rätteligen äger för att pröva frågan ifall avslag, finner för att överklagandet bör förkastas eftersom detta nära tidpunkten för överklagandet ej fanns något beslut för att klaga på (min fetmarkering).”

Förvaltningsrätten inom Umeå prövade den 5 oktober , mål nr , angående en visst beslut i enlighet med lagen angående stöd samt service mot vissa funktionshindrade (LSS) fanns överklagbart.

I enstaka skrivelse mot enstaka kvinna, vars systra plats föremål för insatser i enlighet med LSS, uppställde två chefer vissa regler för kvinnans besök hos systern.

Här hittar du vanliga frågor och svar

Bland annat gällde detta när besök skulle äga boende samt för att personalen, när avvikelser från planerade möten skedde alternativt när systern uttryckte för att denna ej ville äga besök, skulle be kvinnan för att avvika från platsen. inom skrivelsen stod också för att mötena skulle ske tillsammans god ton samt för att kvinnan ej fick uttrycka sig alternativt bete sig nedvärderande alternativt kränkande mot anställda alternativt mot sin syster.

Den 21 januari lämnade kvinnan in en svar på skrivelsen där denna bland annat framförde för att skrivelsen fanns kränkande samt förnedrande samt för att personalen ej ägde lagstöd för för att neka hon samt för att detta endast fanns hennes systra liksom inom sådant fall fick säga mot ifall denna ej ville äga besök.

Den 17 mars avgjorde nämnden för att neka kvinnans överklagande. såsom skäl för beslutet angav nämnden bland annat för att kvinnan ägde överklagat ett skrivelse såsom innehöll upplysning ifall när hennes systra fick ta emot besök. Informationen gavs inom ramen för ett bidrag likt verkställdes från kommunen samt fanns ej en beslut såsom gick för att överklaga i enlighet med förvaltningslagen.

Kvinnan överklagade nämndens avvisningsbeslut samt argumenterade för för att skrivelsen visst plats en beslut. Nämnden överlämnade därefter kvinnans överklagande mot förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten inledde tillsammans för att konstatera detta oss redan äger slagit fast inom den här analysen, nämligen för att detta är överinstansen såsom prövar frågan angående för att neka en överklagande på någon ytterligare bas än för att detta äger kommit in för sent.

eftersom nämndens avvisningsbeslut grundade sig på bedömningen för att skrivelsen ej plats överklagbar upphävdes nämndens beslut från förvaltningsrätten. Därefter tog förvaltningsrätten ställning mot ifall överklagandet kunde tas upp mot prövning. tillsammans med ett hänvisning till HFD ref.

48 skrev förvaltningsrätten inom sina domskäl att: ”Ett ställningstagande mot detaljerna inom utformningen från ett viss bidrag torde … ofta artikel för att betrakta såsom en beslut angående verkställighetsåtgärder samt rena verkställighetsbeslut anses ej existera överklagbara.”

Förvaltningsrätten gjorde alltså identisk bedömning vilket nämnden, detta önskar säga för att skrivelsen utgjorde kunskap angående hur insatsen personlig assistans utformades samt verkställdes hos kvinnans systra.

Skrivelsen utgjorde därmed ej en överklagbart beslut. dock den bedömningen ägde alltså ej nämnden rätt för att göra, utan detta fanns ett fråga för överinstansen.

Som avslutande modell på felaktigt agerande från beslutsmyndigheten besitter oss en avgörande från Förvaltningsrätten inom Växjö den 1 april , mål nr , liksom rörde enstaka enskilds överklagande från en beslut ifall att inte vidta åtgärder tillsammans anledning från en inkommet klagomål.

En samhälle ägde avvisat ett mans överklagande från kommunens skrivelse angående för att lämna hans klagomål utan åtgärd.

Kommunen motiverade beslutet tillsammans för att detta ägde kommit in för sent. Mannen överklagade kommunens beslut samt anförde bland annat för att denne ej ägde fått någon upplysning angående hur alternativt när en överklagande skulle lämnas in. Kommunen stod fast nära sitt beslut samt anförde inom handlingar mot förvaltningsrätten för att kommunens perception fanns för att den skrivelse likt mannen ägde överklagat ej utgjorde en överklagbart beslut.

Kommunen ägde därmed ej haft någon skyldighet för att lämna enstaka underrättelse ifall hur en överklagande går till.

Precis vilket inom dem övriga målen, såsom oss äger redogjort för ovan, fanns frågan liksom förvaltningsrätten tog ställning mot angående detta fanns en beslut vilket gick för att överklaga.

inom detta här fallet handlade detta alltså angående kommunens skrivelse samt ifall den kunde anses äga sådana rättsverkningar för att den utgjorde en beslut liksom fanns överklagbart. i enlighet med förvaltningsrätten utgjorde skrivelsen endast kunskap angående för att kommunen ägde lämnat mannens begäran utan åtgärd.

Skrivelsen utgjorde därmed ej något beslut tillsammans direkta rättsverkningar för mannen samt beslutet kunde därför ej överklagas.

Även inom detta mål upphävdes kommunens avvisningsbeslut eftersom detta motiverades tillsammans för att överklagandet från kommunens skrivelse ägde kommit in för sent, vilket uppenbarligen ej plats fallet.

Därefter fattade förvaltningsrätten beslut för att neka mannens överklagande eftersom nämndens beslut ej bedömdes existera överklagbart.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis bör alltså beslutsmyndigheten hålla sig strikt inom dem ramar vilket anges inom 45 samt 47 §§ FL. nära en inkommet överklagande bör beslutsmyndigheten ta ställning mot ifall beslutet bör ändras.

Därefter görs enstaka rättidsprövning. äger överklagandet kommit in för sent fattar myndigheten beslut ifall för att neka överklagandet på bas från detta. inom annat fall bör överklagandet samt handlingarna lämnas över mot överinstansen, oavsett om beslutet ändras enligt 38 § till den enskildes fördel alternativt ej.

Överklagandet bör överlämnas skyndsamt, vilket i enlighet med Justitieombudsmannen är inom ett vecka (se bland annat JO /03 s.

9 markerat vad som är det avgörande kriteriet för att ett beslut ska anses överklagbart

). detta beskrivna förfarandet följer av 46 § FL (notera särskilt andra stycket):

”Om överklagandet ej förkastas bör beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet samt övriga handlingar inom ärendet mot överinstansen.

Om ett myndighet ändrar en beslut vilket besitter överklagats, bör den överlämna även detta nya beslutet mot överinstansen.

Överklagandet bör anses omfatta detta nya beslutet.”

Av Emma Fall, jurist samt rådgivare på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad inom JP Förvaltningsnet.

Ny praxis samt lagändringar är kapabel äga tillkommit sedan analysen skrevs. dem senaste uppdateringarna samt hur dessa påverkat rättsområdet hittar ni ständigt inom relevant informationstjänst.

Få hjälp tillsammans knepiga ärenden från våra juridiska rådgivare

Känner ni mot för att ni förmå få hjälp tillsammans knepiga ärenden från Emma alternativt någon från hennes kollegor inom vår rådgivningsgrupp, både inom dem frågor såsom den här analysen tar upp samt inom andra juridiska ärenden? Här är kapabel ni läsa mer om våra rådgivare samt hur ni kunna kontakta dem.

Publicerad 17 aug