bombtub.pages.dev






Vad är en push faktorer

Mänsklig migration

Migration innebär ett förflyttning från människor ifrån ett lokal mot enstaka ytterligare, tillsammans syftet för att permanent bosätta sig vid den nya platsen.


  • vad existerar enstaka push faktorer

    • Begreppet kunna delas upp inom invandring (immigration) respektive utvandring (emigration). Begreppet existerar brett samt kunna omfatta olika skalor.

    Det finns tre huvudsakliga push och pull-faktorer

    Bland annat inryms intern migration, migration inom en nation, dock vanligen åsyftas migration mellan länder samt ovan längre sträckor. Migration är kapabel genomföras från enskilda individer alternativt från stora grupper från människor, såsom inom folkförflyttningar (exempelvis folkvandringstiden inom Europa vid järnåldern alternativt emigrationen ifrån landet mot Nordamerika vid talet).

    Migration omfattar även frivilliga förflyttningar, liksom ofrivilliga tvångsförflyttningar. Några modell vid vanliga typer från internationell migration är: rymning samt arbetsmigration.

    Teorier angående migration

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns en antal olika teorier vilket försöker förklara vilket likt orsakar migration, dock tillsammans med olika utgångspunkter.

    Framförallt varierar teorierna utifrån vilken nivå (från individ mot internationell) dem utgår ifrån, samt därför behöver dem ej utesluta varandra.[2]

    Neoklassisk vetenskapen om resurserhandel och finans samt makroteorier

    [redigera | redigera wikitext]

    En från dem äldsta teorierna såsom försökte förklara migration utvecklades inom syftet för att förklara arbetsmigration, samt dess inverkan vid finansiell tillväxt.

    Den på denna plats teorin förklaras från utbud samt efterfrågan. Länder tillsammans med höga löner samt enstaka massiv efterfrågan från arbetskraft tenderar för att locka mot sig migranter ifrån länder tillsammans låga löner samt upphöjd arbetslöshet. Detta leder mot för att efterfrågan efter arbetskraft mättas inom mottagningsländerna samt för att utbudet från arbetskraft inom dem sändande länderna reducerar, vilket leder mot ökad balans vid den internationella arbetsmarknaden.

    De som

    Dessutom utgår teorin ifrån för att kapitalinvesteringar, mot modell utländska direktinvesteringar görs inom länder tillsammans bristande vid tillgångar, vilket även på grund av tillsammans med sig invandring från högre utbildad arbetskraft mot länder tillsammans bristande vid sådan.[2]

    Neoklassisk finans samt mikroteorier

    [redigera | redigera wikitext]

    I den något nyare mikroteoretiska varianten från neoklassisk vetenskapen om resurserhandel och finans ligger fokus vid individens rationella omröstning.

    tillsammans hjälp från personliga kostnad-nytta-analyser, var kostnaderna samt svårigheterna tillsammans flytten vägs mot dem tänkbara vinsterna. angående dem tänkbara vinsterna överväger kostnaderna således ökar chanserna för att individer flyttar.[2]

    Migrationens nya ekonomi

    [redigera | redigera wikitext]

    En ännu nyare finansiell teori fokuserar vid familjekonstellationens effekt vid förflyttning.

    Istället till för att individer tar personliga samt rationella beslut, tas besluten inom samklang tillsammans släkt alternativt nära släkt. Dessutom tas ej bara hänsyn mot rationella ekonomiska faktorer, utan även risker på grund av marknadsmisslyckanden. Genom för att diversifiera arbeten inom familjen, samt jobba både lokalt samt internationellt, existerar detta möjligt för att minska riskerna.

    varför de väljer att flytta till ett särskilt land

    Denna teori redogör arbetsmigration till enskilda individer samt remittanser såsom skickas åter mot familjer.[2]

    Dual arbetsmarknadsteori

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom teorin angående duala arbetsmarknader argumenteras detta på grund av för att moderna samt fabriksrelaterade utvecklingsländer besitter en inneboende behov från för att locka mot sig just internationell arbetskraft.

    nödvändigheten från låglönearbetare samt outbildad arbetskraft - samt bristen vid den lokalt - tvingar industrier inom utvecklingsländer för att leta efter arbetskraft ifrån andra länder.[2]

    Världssystemteori

    [redigera | redigera wikitext]

    I Världssystemteori ligger fokus vid världsmarknadens struktur, samt dess tillväxt sedan talet.

    vilket en arv ifrån kolonialismen söker kapitalistiska företagsägare sig mot oexploaterad mark, råmaterial, outnyttjad samt prisvärd arbetskraft samt konsumentmarknader. Allteftersom världsmarknaden äger blivit global, samt fler delar från världen besitter inkorporerats inom marknaden, äger migration blivit en nödvändigt sätt på grund av för att klara sig vid ett internationell arbetsmarknad.[2]

    Nätverksteori

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt nätverksteorin blir migration enklare ju fler likt migrerar.

    då man äger familjemedlemmar alternativt vänner inom andra länder förenklas flytten samt kostnaderna för att flytta dit, vilket genererar ännu större möjligheter på grund av flytt.[2]

    Push- samt pull-faktorer

    [redigera | redigera wikitext]

    Med utgångspunkt ifrån Ravenstein samt hans migrationslagar, utvecklade Everett S. Lee ett teori vilket äger kommit för att kallas på grund av push- samt pull-faktorer.

    Teorin utgår inledningsvis ifrån Ravenstein, samt säger för att varenda migrationsflöde äger en kontraflöde.

    En kombination av push-pull-faktorer hjälper till att bestämma migration eller invandring av vissa populationer från ett land till ett annat

    detta innebär för att detta ständigt ändrar bostadsort människor åt båda hållen. vad likt däremot avgör vilket flöde vilket dominerar existerar push- samt pull-faktorer. Push-faktorer existerar negativa faktorer inom ursprungsområdet, likt får människor för att vilja flytta därifrån, medan pull-faktorer existerar positiva faktorer inom destinationsområdet såsom attraherar människor, samt får dem för att vilja flytta dit.[3]

    Migration inom Världen

    [redigera | redigera wikitext]

    För för att beräkna områdens migration används ofta begreppet nettomigration, var utvandringen ifrån en enhet subtraheras ifrån invandringen dit.

    en positivt värde innebär alltså för att fler personer äger invandrat dit än vad liksom besitter utvandrat därifrån. eftersom migration är kapabel användas liksom en politiskt verktyg till för att hantera åldrande befolkning, överbefolkning, arbetslöshet samt andra ekonomiska samt sociala utmaningar,[6] därför förs detta statistik ovan internationell migration från organisationer såsom Världsbanken, FN samt International Organization for Migration.[7][8][9]

    Landet USA tar emot överlägset flest invandrare varenda kalenderår.

    [3]

    Länderna Qatar samt Förenade Arabemiraten äger störst andel från invandrare bland befolkningen tillsammans cirka 90&#;%.[10] Just Qatar samt Förenade Arabemiraten tar emot enstaka massiv andel arbetskraftsinvandrare ifrån länder inom Sydasien.[11] detta existerar vanligt för att dessa arbetskraftsinvandrare skickar remittanser åter mot sina familjer, samt kalenderår skickades remittanser internationellt mot en totalt värde från $ miljarder, vilket är kapabel jämföras $ miljarder, såsom existerar detta totala värdet från officiellt bistånd vilket skickades mellan länder identisk år.[10]

    Flykt existerar enstaka ytterligare vanlig anledning mot migration, samt ifrån Syrien, från vilket ställe flest flydde , flydde detta 3,9 miljoner människor, samt grannlandet Jordanien tog emot flest flyktingar, cirka 2,7 miljoner.

    identisk tid plats cirka 0,3&#;% från världens befolkning, alltså 14,4 miljoner människor vid rymning inom världen.[10] detta totala antalet människor inom världen vilket migrerat mot en annat nation plats ,2 miljoner, alltså cirka 3,4&#;% från världens befolkning.[10]

    En ytterligare typ från rymning vilket tros bli vanligare inom framtiden existerar rymning mot resultat från klimatförändringar.

    angående man ej lyckas mitigera (mildra) effekten ifrån klimatförändringarna därför kommer anpassning mot förändringar för att bli nödvändiga, samt vissa vetenskapsman menar för att anpassning inom vissa fall måste innebära migration ifrån vissa områden likt kommer för att bli obeboeliga inom framtiden.[12][13] enstaka välciterad, dock många kritiserad, prognos existerar för att cirka miljoner människor kommer för att äga behövt flytta mot resultat från klimatförändringar kalenderår Även ifall siffran miljoner besitter kritiserats till för att artikel överdriven, finns detta skäl för att tro för att migrationen kommer för att öka tillsammans minimalt &#;% likt ett direkt resultat från klimatförändringar mot kalenderår [14]

    Migrationshistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Människans tidiga migrationer

    [redigera | redigera wikitext]

    Människan uppstod inom Afrika.

    Den senaste gemensamma urmodern levde var på grund av &#; mot &#; tid sedan. Därifrån spred sig ett sektion människor vidare mot region samt Europa. på grund av 60&#; kalenderår sedan nådde dem Australien. mot östra Asien kom detta människor på grund av 40&#; kalenderår sedan, samt betydligt senare kom dem inledande människorna mot Amerika, via Berings sund.

    Oceanien (utöver Australien) började befolkas ursprunglig på grund av ungefär 5&#; kalenderår sedan.

    Push-faktorerna är orsakerna till att människor lämnar ett land och pull-faktorerna är orsaken till varför de väljer att flytta till ett särskilt land

    Den nutida människans migrationer

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns flera modell vid större, samlade migrationer inom modern tidsperiod. vilket modell förmå nämnas emigrationen ifrån landet mot Nordamerika beneath samt detta tidiga talet då inom medelvärde 12&#; svenskar per kalenderår emigrerade mot Nordamerika beneath 85 tid (–).

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Country comparison: Net Migration Rate”. The World Factbook. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad :// Läst 28 september &#;
    2. ^ [abcdefg] Massey, D.S., Arango, J., Hugo, G., Kouaouci, A., Pellegrino, A.

      and Taylor, J.E., Theories of international migration: A review and appraisal.Population and development review, pp

    3. ^Lee, E.S., A theory of migration. Demography, 3(1), pp
    4. ^”International migrant lager (% of population)”. The World finansinstitut Data. Läst 29 september &#;
    5. ^”International migrant lager, total”. The World finansinstitut Data.

      I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration

      Läst 29 september &#;

    6. ^”Is migration good for the economy?”. OECD: Migration Policy Debates. 1 femte månaden i året %20Migration%20Policy%20Debates%20Numero%pdf. Läst 28 september &#;
    7. ^”Migration and Remittances Data”. The World Bank: Understanding Poverty. 24 september Läst 28 september &#;
    8. ^”International migration”. United Nations Statistics Division: Demographic and Social Statistics.

      Arkiverad ifrån originalet den 13 oktober :// Läst 28 september &#;

    9. ^”Data and Analysis”. IOM’s Global Migration uppgifter Analysis Centre. Arkiverad ifrån originalet den 29 september :// Läst 28 september &#;
    10. ^ [abcd] ”Migration and Remittances Factbook Third ed.”.

      ?sequence=3&isAllowed=y. Läst 28 september &#;

    11. ^Malecki, E.J. and Ewers, M.C., Labor migration to world cities: with a research agenda for the Arab Gulf.

      Push-faktorer är negativa faktorer i ursprungsområdet, som får människor att vilja flytta därifrån, medan pull-faktorer är positiva faktorer i destinationsområdet som attraherar människor, och får dem att vilja flytta dit

      Progress in Human Geography, 31(4), pp

    12. ^Black, R., Bennett, S.R., Thomas, S.M. and Beddington, J.R., Climate change: Migration as adaptationArkiverad 29 september hämtat ifrån the Wayback Machine.. Nature, (), pp
    13. ^Reuveny, R., Climate change-induced migration and violent conflict. Political geography, 26(6), pp Vancouver
    14. ^”Migration and Climate Change No.

      31” (PDF). IOM Migration Research Series. Arkiverad ifrån originalet den 3 juli :// Läst 29 september &#;