Vad är jämlikhet i levnadsvillkor

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, besitter systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor. dock skillnader inom hälsa förmå förebyggas, samt regeringens mål inom folkhälsoområdet är för att producera samhälleliga förutsättningar för ett god hälsa på lika villkor samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation.

Det här avsnittet är från Folkhälsan inom landet - Årsrapport

Förutsättningar för hälsa, hälsans bestämningsfaktorer

Hälsan inom enstaka befolkning beror på många olika faktorer samt förmå ses såsom resultatet från en samspel mellan individ samt samhälle.

Dessa faktorer kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer alternativt förutsättningar för hälsa. För för att uppnå ett god samt jämlik hälsa behöver samtliga äga identisk möjligheter mot ett god hälsa.

Förutsättningarna för hälsa förmå grupperas på olika sätt.

Dahlgren samt Whitehead besitter tagit fram ett modell likt visar på bredden från faktorer liksom påverkar vår hälsa (figur 1).

Hälsa bland nationella minoriteter

Den illustrerar hälsans bestämningsfaktorer såsom olika lager, från faktorer vilket individen själv bär på vilket ålder, kön samt arv, mot samhälleliga, strukturella faktorer vilket socioekonomiska, kulturella samt miljömässiga förhållanden. detta är också vanligt för att gruppera hälsans bestämningsfaktorer inom enstaka förenklad utgåva från detta, inom livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Figur 1.

Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer. Dahlgren & Whitehead /

Det folkhälsopolitiska ramverket delar in förutsättningarna för hälsa inom åtta målområden, sju utifrån centrala livsområden där resursbrister samt sårbarheter är särskilt avgörande för jämlik hälsa, samt en åttonde likt belyser hälso- samt sjukvården (figur 2).

Indelningen inom målområdena utgår från en livsloppsperspektiv samt följer därför ej helt dem lager såsom beskrivs inom figur 1. dem åtta målområdena tydliggör för att arbetet mot ett god samt jämlik hälsa måste inriktas på hälsans förutsättningar samt dem strukturella faktorerna såsom påverkar hälsan.

Figur 2.

Hälsans förutsättningar indelade inom åtta målområden utifrån detta folkhälsopolitiska ramverket.

Våra levnadsvanor påverkar risken för många från dem sjukdomar liksom bidrar maximalt mot sjukdomsbördan inom land idag, samt livsvillkoren samt levnadsförhållandena påverkar möjligheten mot hälsosamma levnadsvanor.

Olika politiska beslut påverkar vidare befolkningens livsvillkor samt levnadsförhållanden. Sambanden är komplexa samt identisk bestämningsfaktorer förmå ligga ner mot bas för flera olika hälsoutfall. Vissa sjukdomar äger en relativt snabbt förlopp, liksom mot modell många smittsamma sjukdomar.

Detta omfattande begrepp går utöver den snävare fokusen på jämställdhet mellan könen och tar sikte på att utrota alla former av diskriminering

andra sjukdomar äger en långsammare förlopp samt detta kunna även gå lång tidsperiod från exponering för ett riskfaktor, liksom rökning, mot för att personen insjuknar. För för att behärska främja hälsa samt förebygga ohälsa är detta därför viktigt för att, utöver hälsoutfall, följa även förutsättningarna för hälsa eftersom detta ger enstaka foto från hur hälsan inom befolkningen kunna komma för att utvecklas över tid.

Vad är ojämlikhet inom hälsa?

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, äger systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Detta påverkar risken för både smittsamma samt icke smittsamma sjukdomar.

Generellt råder ojämlikhet inom hälsa när detta finns systematiska hälsoskillnader mellan olika samhällsgrupper tillsammans olika social position. Dessa skillnader visar sig både såsom ett gradient inom hälsa samt såsom enstaka ansamling från hälsoproblem inom vissa grupper liksom är särskilt utsatta socialt samt ekonomiskt, jämfört tillsammans övriga befolkningen.

detta är därför viktigt för att illuminera den sociala gradienten inom hälsa, utan för att tappa fokus på grupper vilket är kapabel betraktas likt särskilt utsatta. Den sociala gradienten inom hälsa innebär för att varenda steg inom den sociala hierarkin inom ett befolkning, mot modell nivå på träning, lön alternativt arbete, medför förändrad hälsa.

Att hälsoproblem dessutom kunna ansamlas inom vissa utsatta grupper förklaras bland annat från för att skillnader inom tillgångar ej bara leder mot skillnader inom fara för ohälsa mellan olika sociala grupper, utan också mot skillnader inom mottaglighet samt motståndskraft.

ett enskild bestämningsfaktor, vilket finansiell utsatthet alternativt rökning, är kapabel öka risken för ohälsa, dock hur kraftfull effekten är beror på angående ett individ också är exponerad för andra faktorer liksom är kapabel artikel skadliga för hälsan. Personer tillsammans med lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer såsom förmå inverka negativt på hälsan – såväl sociala samt fysiska livsvillkor liksom levnadsvanor – vilket gör för att effekten från ytterligare ett faktor ofta blir starkare.

Grupper inom särskilt utsatta situationer förmå mot modell existera hbtqi-personer, personer tillsammans med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar samt personer såsom står utanför arbetsmarknaden.

Ibland sammanträffar dessutom dessa tillstånd, vilket förmå innebära ökad fara för ohälsa, alternativt sämre tillgång mot samhällets vård- samt stödutbud.

Ojämlikheten inom hälsa förmå också ses ur en livsloppsperspektiv. detta innebär för att hälsan samt ojämlikheten inom hälsa är en påverkan från processer såsom pågått beneath all existensen, där faktorer vilket uppväxt, släkt, utbildning, sysselsättning samt boende formar förutsättningarna för en hälsosamt liv.

Hälsan nära enstaka tidpunkt är kopplad mot den position man äger nära den tidpunkten, dock också mot den position man äger haft såsom ungar samt genom existensen, samt därmed den exponering från olika riskfaktorer för hälsan såsom detta innebär.

Utbildning vilket mått på socioekonomisk position

Socioekonomiska grupper förmå definieras på flera sätt, mot modell liksom yrkesgrupper, inkomstgrupper alternativt utbildningsgrupper.

kurs, såsom är en vanligt mått på socioekonomisk position används även inom denna sammanfattning vilket markör på socioekonomisk team. mot skillnad från intäkter påverkas ej utbildningsnivå från mot modell arbetslöshet alternativt sjukdom efter avklarad träning samt är därför en mer stabilt mått på individnivå.

Olika mått på ojämlikhet

Ojämlikhet är kapabel ses samt mätas på flera sätt.

ifall syftet är för att jämföra hälsan inom ett bestämd lag tillsammans med ett ytterligare, exempelvis bland dem tillsammans kreditkort respektive lång träning förmå så kallade enkla mått användas. För för att att värdera eller beskatta ojämlikheten sammantaget inom kurera befolkningen krävs mer komplexa mått.

tillsammans med komplexa mått förmå även hänsyn tas mot hur massiv respektive lag är inom befolkningen samt hur storleken förändras över tid.
Ojämlikhet förmå också uttryckas vilket helt alternativt relativ.

Demografiska förändringar och folkhälsa

helt ojämlikhet handlar angående skillnader inom faktiskt antal mellan grupper samt ger enstaka foto från omfattningen från ohälsa inom olika grupper. Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger större exempelvis risken för ett sjukdom är för enstaka team jämfört tillsammans med ett ytterligare samt ger ett foto från ojämlikheten mellan grupper utan hänsyn mot detta faktiska antalet.

När den totala sjukdomsbördan reducerar inom samhället, reducerar ofta även den absoluta ojämlikheten medan den relativa ojämlikheten ofta ökar.

Valet från mått grundar sig inom vad man önskar mäta, mot modell absoluta alternativt relativa skillnader. dock även förutsättningarna inom struktur från information påverkar vilka mått såsom är lämpliga.

För för att få ett så fullständig foto likt möjligt från angående ojämlikheten ökar alternativt reducerar bör flera mått användas.

Demografiska förändringar samt folkhälsa

Hälsan inom befolkningen hänger på olika sätt ihop tillsammans med demografiska processer likt nativitet (barnafödande), migration samt dödlighet.

Jämlikhet

ett huvud aspekt är befolkningens åldersstruktur, såsom bland annat beror på faktorer vilket hur länge oss lever, hur många ungar vilket föds samt invandring. landet besitter liksom många andra länder ett åldrande befolkning samt den åldersgrupp vilket förväntas öka maximalt framöver är den äldsta.

Ökad medellivslängd samt minskat barnafödande är faktorer liksom leder mot för att den genomsnittliga åldern inom befolkningen ökar.

Medellivslängden besitter ökat mer alternativt mindre linjärt för både kvinnor samt män mellan samt Barnafödandet äger varierat beneath identisk period, dock antalet födda ungar inom relation mot antalet kvinnor inom barnafödande åldrar (det så kallade summerade fruktsamhetstalet) äger varit lägre än vilket vilket behövs för för att upprätthålla ett stadig befolkningsnivå.

År uppgick detta mot 1,67 små människor per kvinna.

Att antalet samt andelen äldre inom befolkningen ökar får effekter på folkhälsan inom stort.

Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer

Även ifall detta är positivt för att oss får möjlighet för att leva fler år, finns detta många såsom tyder på för att antalet friska år ej ökar inom identisk utsträckning. detta innebär bland annat för att fler personer lever tillsammans med demens samt andra kroniska sjukdomar såsom är vanliga bland äldre.

Psykisk ohälsa är också vanligt bland äldre. Även ifall oss håller oss friska allt högre upp inom åldrarna, är detta fler liksom lever tillsammans med sjukdom samt funktionsnedsättningar angående detta finns många äldre inom befolkningen. Risken för svårare samt mer komplexa sjukdomstillstånd ökar också.

Dessutom är kapabel enstaka äldre befolkning innebära enstaka högre sårbarhet nära vissa hälsokriser, både för individen samt samhället, liksom mot modell beneath covidpandemin.

Migration mot land bidrar mot för att motarbeta enstaka åldrande befolkning eftersom personer såsom migrerar ofta är relativt unga.

Migration – för att människor ändrar bostadsort mot en annat nation från olika skäl – förmå påverka folkhälsan även på andra sätt. Migranter är enstaka väldigt heterogen team. Samtidigt liksom migranter besitter längre medellivslängd finns ett ökad fara för bland annat psykisk ohälsa för vissa grupper från migranter jämfört tillsammans med personer födda inom landet.

Jämlikhet är ett centralt tema inom social rättvisa och mänskliga rättigheter, som strävar efter att säkerställa att alla individer får lika behandling och möjligheter i samhället

Faktorer vilket uppstår efter migrationen besitter också innebörd, eftersom utrikes födda allmänt besitter sämre livsvillkor än personer likt är födda inom landet. mot modell är arbetslösheten högre samt den disponibla inkomsten lägre bland utrikes födda, vilket på sikt kunna bidra mot sämre hälsa.

Vi behöver också ta hänsyn mot sociodemografiska förändringar när oss beskriver ojämlikhet inom hälsa.

en modell är för att både andelen från befolkningen inom olika utbildningsgrupper samt dessa gruppers sammansättning besitter förändrats över tidsperiod. Detta påverkar såväl ohälsa likt olika negativa levnadsvanor samt livsvillkor. Exempelvis utgör gruppen tillsammans med högst förgymnasial utbildningsnivå idag cirka 20 andel från befolkningen jämfört tillsammans cirka 40 andel för några decennier sedan.

Eftersom andelen såsom äger gymnasieutbildning äger ökat markant sedan talets första hälft finns detta enstaka större andel äldre inom gruppen tillsammans endast förgymnasial kurs jämfört tillsammans övriga utbildningsgrupper.

detta påverkar sambandet mellan utbildningsnivå samt många andra faktorer, eftersom ålder ökar risken för enstaka massiv mängd sjukdomar, samt påverkar flera från hälsans bestämningsfaktorer. detta är därför viktigt för att redovisa utfall där hänsyn tagits mot ålder, så kallade åldersstandardiserade påverkan, där detta är möjligt.

Påverkbara hälsoklyftor

I detta folkhälsopolitiska målet ingår för att avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation.

enstaka huvud följdfråga är då vilket vilket egentligen är påverkbart, samt hur massiv sektion från den ojämlika hälsan liksom detta berör. Här finns inget entydigt svar. Kommissionen för jämlik hälsa framhöll för att systematiska skillnader inom hälsa mellan samhällsgrupper inom princip är påverkbara.

Bakgrunden mot denna utgångspunkt är för att hälsa, både allmänt samt särskilt för många från våra vanligaste sjukdomar, påverkas från dem förhållanden, villkor samt miljöer likt människor lever inom.

detta handlar ifall förhållanden såsom går för att påverka genom bland annat politiska insatser, mot modell inom välfärdsområdet likt socialförsäkringens utformande. Samtidigt kunna ett sektion omröstning tillsammans med innebörd för hälsan uppfattas ligga ner närmare individen, mot modell när detta gäller vissa hälsobeteenden.

Även här kunna samhället påverka, exempelvis genom lagstiftning angående rökfria miljöer, hastighetsbegränsningar inom trafiken samt åldersgränser samt enstaka energisk prispolitik för alkohol samt tobak.

Samhället är inte jämlikt än, men det finns lagar för att det ska bli det

Levnadsvanor är också socialt skiktade, orsakskedjorna är komplexa samt många politikområden besitter innebörd. för att ange den påverkbara delen från hälsoklyftorna är därför ej möjligt. Samtidigt är enstaka sektion från detta påverkbara sådant såsom är möjligt för att åtgärda alternativt undvika på en mer konkret sätt.

en modell är dödsfall likt är kapabel undvikas genom vård samt behandling.

Folkhälsan samt dess förutsättningar är enstaka angelägenhet för aktörer inom olika sektorer på nationell, regional samt kommunal nivå. Regionerna ansvarar bland annat för hälso- samt sjukvården liksom äger ett betydande hälsofrämjande roll.

dem förmå bidra mot för att förbättra folkhälsan samt minska hälsoklyftorna, mot modell genom ett primärvård tillsammans med fokus på förebyggande insatser såsom når samtliga grupper inom samhället.

Forte fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanfatta svensk forskning om ungdomar från till Rapporten visar att majoriteten ungdomar och unga vuxna i Sverige har goda uppväxt- och levnadsvillkor

många från arbetet sker också inom kommunerna, där utformningen från exempelvis socialtjänst, lärcentrum samt förskola, samt boende- samt fritidsmiljöer, äger innebörd för hälsan samt dess förutsättningar. Insatser för för att förbättra folkhälsan behöver också ta hänsyn mot för att personer besitter olika förutsättningar.

Begreppet proportionell universalism nämns ofta inom dem här sammanhangen samt innebär generella åtgärder liksom kunna öka inom intensitet där behoven är större.

Om vår folkhälsorapportering

Folkhälsans tillväxt är enstaka sektion inom Folkhälsomyndighetens samlade uppföljningssystem för enstaka god samt jämlik hälsa baserad på dem åtta målområdena samt olika aspekter från hälsa.

Sammantaget bör uppföljningen visa utvecklingen mot detta övergripande folkhälsopolitiska målet angående för att "skapa samhälleliga förutsättningar för enstaka god samt jämlik hälsa inom kurera befolkningen samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation". Resultaten presenteras på separata webbsidor tillsammans med interaktiva kartor samt diagram, samt sammanfattas inom enstaka Årsrapport tillsammans särskilt fokus på jämlik hälsa.

Tillsammans bildar dem en gemensamt rapporteringssystem.