Varför flaggar man på julafton

Varför heter det julklapp och hur kom julgranen hit? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden

Lite saga ifall julen.

Varför heter detta JULafton?

Varför heter detta JULafton egentligen samt vilket berättar historien ifall allt kring julen?

Här kommer en litet axplock ifrån Institutet till språk-och folkminnen.

Julafton

God jul! alternativt hyvvää joulua såsom detta heter vid meänkieli.

inom den nordiska traditionen existerar julaftonen den viktigaste dagen vid julen samt inom vårt julfirande ryms såväl gammalt vilket nytt.

Julkrubba samt julbön

I dem kristna församlingarna innebär julafton ofta förteckning nära julkrubban samt julbön. Natten mellan julafton samt juldagen firas midnattsmässa inom flera kyrkor.
Varje år hissar vi den svenska flaggan för att till exempel hedra en människa eller händelse
Tidigt vid juldagens morgon firas julotta.

Högtid tillsammans urgamla anor

Sedan årtusenden igen besitter oss firat högtider nära årets vändpunkter, då detta äger varit liksom mörkast samt ljusast vid sky. inom kristen tradition existerar detta Jesu barnafödande liksom firas beneath julen, närmare bestämt vid juldagen.

dock för att fira enstaka fest nära den på denna plats tiden vid året besitter rötter betydligt längre tillbaka inom historien än sålunda. dem flera element vilket skapar jul äger sin bakgrund inom skilda kontext, tider samt platser. Julen äger långa trådar åter, inom den vävs religiöst samt profant, gammalt samt nytt samman.
Att julafton är av speciell betydelse hos oss är en kvarleva från katolsk tid då man höll vakor kvällen innan en högtidsdag
Julens traditioner förändras ständigt.

Julafton inom Sverige

I den nordiska traditionen ses julafton vilket den viktigaste från julhelgens dagar. denna plats inom land firas julafton ofta tillsammans med jultomte samt julklappsutdelning, julmat samt möjligen dans kring granen. till flera familjer existerar tv-programmet ”Kalle Ankas samt hans vänner önskar God jul” en måste.

inom dokumentationsprojektet ”Julen ” framkom olika bilder från julfirande:

Mina föräldrar existerar skilda således vid julaftons morgon sålunda fanns jag hos far. han heter Peter. Hans fästmö heter Sara. Saras ungar heter Sofia samt Sebastian.
Efter detta kom mor samt hämtade mig på grund av för att oss skulle plocka upp eller ta Niclas, mammas kille, samt Isabelle, Niclas små människor.
Inom västkyrkan infaller julafton den 24 december och firas framförallt i Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal, Sverige och Ungern samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike
då oss hämtat dom åkte oss mot mormor till för att fira jul var. då oss kom fram mot mormor samt Bertil, mormors kille, kollade oss vid Kalle Anka. Efter detta således åt oss julbord igen. Fast detta gick allt ner ändå!
Här kan du se när och varför det flaggas!
Sen efter enstaka stund således skulle oss äntligen öppna julklappar. Jag fick typ tusen.

Berättat av: Flicka, 11 tid, Bohuslän (arkivnummer DAGF )

Julen , till min sektion enstaka ensamjul, på grund av inledande gången vid 62 tid. Julen existerar familjens stora festlighet sedan länge dock idag uppträder allt mer julfirande till dem utan sällskap samt hemlösa inom församlings samt Röda Korsets regi.

dock nog fordras detta mod, möjligen ännu mer mod från den etablerade dock utan sällskap människan för att vandra dit, egen äger jag icke detta kuraget.

Berättat av: Kvinna född , Dalsland (arkivnummer dagf )

Julafton den stora dagen

I flera länder existerar detta juldagen vilket existerar den stora högtidsdagen då man firar stort samt öppnar julklappar.
I Norden, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Sverige, skiljer man sig från resten av världen genom att fira Jesus födelsedag den 24 december
för att julafton existerar från speciell innebörd hos oss existerar enstaka kvarleva ifrån katolsk tidsperiod då man höll vakor aftonen innan enstaka högtidsdag. inom samband tillsammans den svenska reformationen införlivades vakan inom själva firandet samt dagar liksom julafton samt påskafton blev högtidsdagar inom sin personlig rätt.

Det katolska arvet finns även kvar vid julbordet.

Julfastan bröts ej förrän vid juldagen, då man fick byta fastans vattendjur samt mjölmat mot tyngre samt köttigare maträtter.

Brödet samt fisken (exempelvis lutfisk, sill samt lax) äger stannat kvar vid julbordet, dock man behöver ej längre vänta mot juldagen till för att förse sig från skinkan samt korven.

Granen lånad ifrån Tyskland

Flera från den nutida julaftonens symboler samt tillbehör lånades in mot dem svenska hemmen ifrån Tyskland beneath talet.

detta gäller mot modell adventsljusstaken inom dess olika former (se inledande adventÖppnas inom nytt fönster.) samt vår moderna julgran. Granar utomhus ägde funnits sen tidigare (se TomasmässÖppnas inom nytt fönster.) dock inomhusversionen började tillsammans bordsgranar liksom pyntade tyska samt schweiziska bostad inom juletid samt likt vid mitten från talet växte sig fullstora samt flyttade ut vid golvet.

En tidig julgran inom Järpås, Västergötland någon gång mellan samt Foto: Carl Victorin/Västergötlands museum.

God, lycklig, gladelig samt fridfull – julhälsningen kunna titta ut vid flera olika sätt.
Här får du veta mer om julafton utifrån museets samlingar och kunskap
dem äldre julkorten vid bilden existerar hämtade ifrån Bohusläns museum samt ni hittar fler äldre julkort vid Digitalt museum genom för att klicka vid bilden.

God, lycklig samt trevlig jul!

Större delen från året önskar oss oftast ett glad festlighet (glad påsk, glad pingst, glad midsommar).

dock då detta kommer mot julhelgerna existerar detta god samt gott liksom gäller – god jul, gott nytt år samt god fortsättning. Dessa formulering äger blivit därför vedertagna för att dem blivit en slags fasta hälsningsfraser inom stil tillsammans goddag alternativt godkväll.

Men detta existerar ej fel för att klämma inom tillsammans med en glad jul! till detta.

Förr inom tiden fanns lycklig jul ett vanlig välkomnande, något vilket man mot modell är kapabel titta vid gamla julkort. Dessutom följer detta mönstret inom flera andra länder var julhälsningarna tar fasta vid just glädjen: glædelig jul (danska), merry Christmas (engelska), joyeux noël (franska), fröhlicheWeihnachten (tyska).

Den hälsningsglada behöver ej stanna var heller – detta existerar därför tydligt fritt fram för att byta ut mot andra lämpliga adjektiv inom julhälsningen, mot modell trevlig, vintrig, mysig, stillsam, härlig, snöig, fartfylld, fröjdefull alternativt varför ej vilsam jul.