Vilka svårigheter kan uppstå i en demokrati

Den politiska utvecklingen dem senaste år samt den globala klimatkrisen äger gjort nydanande reflektioner kring demokratins arrangemang samt värde allt mer brådskande. Trots demokratins historiskt stora framgångar talar allt fler indikator på grund av för att demokratin såsom styrelseskick faktiskt står inför ett tillbakagång.

inom flera etablerade demokratier äger väljarnas missnöje tillsammans politiska partier samt dem demokratiska systemens kraft för att skicka välstånd ökat, samtidigt liksom en antal icke-demokratiska – men materiellt framgångsrika – länder får högre poäng än flera demokratier inom vissa oberoende mätningar från hur nöjda medborgarna existerar tillsammans styret från sitt land.

Vad gäller väljarnas chans för att påverka beslut växer just idag ifrågasättandet från hur mottagligt detta politiska systemet egentligen existerar på grund av väljarnas åsikter.

I kapitel 5 redogörs för regeringens åtgärder för en stark demokrati

dem representativa demokratierna verkar inom flera fall oförmögna för att hantera några från dagens maximalt brännande bekymmer, såsom klimatkrisen samt något som ökar i storlek eller antal finansiell samt social ojämlikhet. detta äger även demonstrerat sig svårt för att säkra ett politisk styrning från offentlig aktivitet likt existerar både produktiv samt tillvaratar centrala demokratiska samt etiska värden.

Sammantaget, menar flera, existerar demokratins position såsom ”det bästa styrelseskicket” hotad.

Forskningsresultaten vid detta zon existerar idag svårtolkade samt analyserna behöver fördjupas. IFFS tema Demokratins bekymmer samt möjligheter driver därför forsk­ning ifall faktiska samt tänkbara hot mot demokratin, samt ifall hur demokratin är kapabel utvecklas samt förbättras, både tillsammans med avseende vid inflödes- samt utflödessidan.

Demokratins avgränsningsproblem

IFFS vetenskapsman besitter länge jobbat tillsammans med teoretisk samt tillämpbar tillväxt från några från demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka bör ett fåtal artikel tillsammans samt fatta vilka beslut?

För att demokratin ska fungera väl krävs inte bara att den värnas och försvaras, utan också att den utvecklas

existerar dess domän bara nationalstater alternativt bör den även tillämpas vid övernationella stater alternativt möjligen mot samt tillsammans med globalt? Frågan angående demokratins domän äger även enstaka koppling mot den pågående klimatkrisen samt frågeställningar inom temat Framtida generationer. detta demokratiska styrelseskicket besitter en slags ”nutidsbias” samtidigt liksom detta existerar framtida människor såsom kommer för att ett fåtal leva tillsammans med konsekvenserna från flera från dem beslut liksom saknas idag.

Bör man mot modell inrätta ett ombudsman på grund av framtida generationer? Vilket mandat bör då ett sådan ombudsman ha?

En ytterligare domän likt kunna omfattas från detta demokratiska styret existerar icke-geografiska enheter likt internationella institutioner samt företag.

I samband med att demokratin fyller år i Sverige har Miljöpartiet samlat ett antal förslag som tar sikte på att stärka vårt demokratiska system och institutioner

Detta anknyter bland annat mot traditionen tillsammans samarbeten, företag liksom ägs alternativt styrs från dem anställda. Detta existerar vanligt inom flera marknadsekonomier dock äger ej utgjort mer än en blygsamt inslag inom den svenska ekonomin. Medarbetarägda företag skulle behärska motarbeta den ökande ekonomiska ojämlikheten eftersom enstaka större andel från dem liksom arbetar inom företagen då skulle erhålla större sektion från företagens utdelning.

inom takt tillsammans med för att allt fler både behöriga samt okvalificerade person som arbetar påverkas från globaliseringen samt automatiseringen inom näringslivet ökar arbetsplatsdemokratins relevans, samt undersökning pekar vid för att då dem anställda får mer inflytande, tillit samt påverkan ökar såväl den ekonomiska effektiviteten liksom dem anställdas arbetstillfredsställelse.

IFFS demokratiforskning undersöker såväl omfattande ämnen angående demokratins domäner såsom konkreta ämnen ifall hur idén angående detta demokratiskt styrda företaget förmå utvecklas.

Politiska samt ekonomiska eliter

Nästintill varenda samhällen besitter eliter, detta önskar yttra små grupper liksom bestämmer oproportionerligt många ovan andra grupper.

IFFS forskare har länge jobbat med teoretisk och tillämpbar utveckling av några av demokratins klassiska avgränsnings­problem: Vilka ska få vara med och fatta vilka beslut? Är dess domän bara nationalstater eller bör den även tillämpas på övernationella stater eller kanske till och med globalt?

Ibland existerar en sådant övertag demokratiskt grundat, liksom då enstaka politisk elit existerar vald från människor. dock detta finns även andra grundläggande principer eller fundament på grund av eliter: hävd samt tradition, alternativt befintlig resurser mot större tillgångar inom struktur från valuta alternativt kurs. Eliters påverkan står inom en spännings­förhållande mot politisk lika rättigheter vilket demokratins förutsättning samt resultat.

En inom detta kontext viktig lag existerar dem således kallade policyprofessionella, individer likt utan för att artikel förtroendevalda existerar anställda till för att påverka politik samt politiker.

inom landet, liksom inom andra västerländska demokratier, existerar detta ett samling liksom vuxit sig allt större dem senaste decennierna.

ett ytterligare nödvändig fråga gäller hur eliter uppstår, reproduceras samt transformeras. vid senare tid äger forsk­ning angående eliter identifierat nätverk likt enstaka nödvändig mekanism på baksidan varför individer äger olika ingång mot viktiga tillgångar liksom inom sin tur kunna leda mot auktoritet samt ställning eller tillstånd. beneath programperioden planeras därför undersökning ifall internationella elitnätverk samt deras förhållande mot demokratins tillbakagång, bland annat tillsammans med fokus vid utvecklingen inom forna Sovjetunionen var mäktiga elitnätverk flora fram samt ”oligarker” uppstått vilka lagt grunden till utvecklingen mot enstaka militaristisk autokrati.

IFFS demokratiforskning syftar mot för att ge en nytt bidrag mot kunskapen angående hur eliter bildas samt vilken roll liksom nätverk samt elitskolor agerar inom processen, något liksom kunna bidra mot den aktuella diskussionen ifall strukturell ojämlikhet samt företagsledning.

Samhällsstyrningens kunskapsunderlag samt konsekvenser

En väl operativ demokrati förutsätter för att politisk styrning från offentlig aktivitet fungerar sålunda för att verksamheten blir ändamålsenlig samt produktiv samt tillvaratar viktiga demokratiska samt etiska värden.

beneath dem senaste decennierna besitter flera reformer från styrningen från den svenska offentliga sektorn genom­förts på grund av för att öka dess standard samt effektivitet. dock vilket underlag vilar sådana reformer på? samt vilka effekter får denna styrning på grund av professionella gruppers autonomi, arbetsmiljö, behöriga yrkesutövning samt förutsättningar för att ta etiskt samt demokratiskt ansvar?

IFFS undersökning fokuserar vid styrning samt ledning från dels sjuk- samt hälso­vård, dels forskningspolitiken – områden tillsammans avancerat kunskapsinnehåll samt starka professioner såsom tar ett avgörande sektion från den offentliga sektorns tillgångar inom krav.

oss utvärderar dem kunskapsunderlag styrningen bygger vid, vilka aktörer likt ligger på baksidan deras tillkomst samt den process inom vilken dem framställs samt används. oss undersöker även hur den vardagliga verksamheten hos vårdens praktiker (som doktor samt sjuksköterskor) samt vetenskapsman påverkas. Utöver viktiga empiriska bidrag avser forskningen för att ge normativa samt konstruktiva bidrag mot hur framtidens kunskapsförsörjning samt styrningspraktik förmå organiseras vid dessa områden.

Evidensbaserat beslutsfattande samt experternas roll

Politiska beslut samt samhällsreformer bör helst existera evidensbaserade.

angående detta råder konsensus dock detta pågår kvar ett argumentation ifall vilken evidens liksom bör användas till för att stödja vilka policybeslut.

Mot bakgrund av omvärldsförändringarna bedömer regeringen att tre utmaningar för demokratin är särskilt viktiga att bemöta: det demokratiska utanförskapet, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar vår demokrati

Dessa ämnen existerar från massiv vikt då detta råder grundlig osäkerhet, liksom detta ofta fullfölja då oss bör värdera utmaningar till mänsklighetens kommande – mot modell klimatförändringar samt risker samt möjligheter kopplade mot färsk teknologi. IFFS undersökning undersöker evidensens roll inom policybeslut samt syftar mot för att underlätta kommunikationen mellan policyansvariga samt vetenskapsman genom för att tillhandahålla ramverk på grund av för att jämföra samt sammanföra olika sorters evidens, samt verktyg på grund av för att nyttja dem inom beslutsfattande.

I detta kontext existerar även experternas roll betydande.

då politiska beslutsfattare samt allmänhet försöker att fatta beslut eller bestämma något angående dem förmå lita vid dem bedömningar vilket görs från experter fästs ofta massiv vikt nära ifall experterna existerar överens. ifall detta finns konsensus alternativt nästan konsensus kring enstaka granskning får den vanligen mer gehör än angående åsikterna går isär.

Men vad får oss att rösta och hur har de politiska partierna genom året försökt påverka oss att rösta? Här finns ett urval av svenska propagandafilmer från tal till tal med diskussionsfrågor

dock styrka hos denna tecken beror vid hur samt varför enigheten äger uppkommit. ifall enigheten uppstått till för att parterna äger nått sina slutsatser oberoende från varandra samt inom kontext liksom uppmuntrar ifrågasättande, finns större skäl för att fästa vikt nära den än angående den existerar resultatet från sociala mekanismer vilket gjort för att potenziell kritiker stötts försvunnen.

beneath vilka omständigheter utgör förekomsten från enighet en skäl för att lita vid dem bedömningar detta råder enighet om?

Polarisering

Ökad politisk polarisering antas prägla vår samtid samt förväntas erhålla ännu större innebörd framöver. tillsammans detta menar man vanligen för att människor inom högre grad avskyr, samt därför äger svårare för att acceptera, dem liksom äger andra politiska åsikter än dem själva samt därför existerar mindre benägna för att söka samförstånd samt kompromisser.

Detta förmå både påverka samt påverkas från hur dem poli­tiska partierna agerar, samt inom förlängningen finns enstaka fara för att denna tillväxt kunna hota alternativt destabilisera demokratin. Oron till ökad polarisering kopplas även ofta mot diskussionen angående detta förändrade medielandskapet, liksom spridningen från kon­spirationsteorier, uppkomsten från filterbubblor samt ekokammare samt algoritmernas roll.

För för att närmare analysera politisk polarisering behövs ett mer noggrann definition samt ökad medvetande från begreppet.

Därefter presenteras tre demokratipolitiska prioriteringar; främja – fler ska vara delakti-ga i demokratin, förankra – fler ska förstå och praktisera demokratin samt försvara – fler ska stå upp för demokratin

enstaka betydelsefull fråga existerar angående polarisering ständigt bör ses likt något uselt, bland annat tillsammans tanke vid för att åsiktspluralism samt massiv ideologisk samt religiös bredd ofta ses såsom en värde inom demokratiska kontext. Dessutom behövs systematiska undersökningar från om dem påstådda attityd­förändringarna verkligen äger ägt boende inom den omfattning liksom man tänker sig.

Politiska motsätt­ningar existerar inget nytt, således vad finns detta på grund av bevis på grund av för att oss existerar inom enstaka annor­lunda situation just nu? IFFS undersökning ifall politisk samt ytterligare polarisering undersöker såväl empiriskt kontrollerbara sakförhållanden vilket möjligheter mot normativ tillväxt samt analytisk begreppsskärpning.