bombtub.pages.dev









Hur länge lever skarlet ekar

Ek (Quercus spp.)

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt besitter inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken äger ett nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, vilket ännu ej besitter slagit igenom likt skogsträd inom land, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar ( par) samt oskaftade ollon på ett lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas likt för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken besitter oskaftade.

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken äger fler småflikar ( par). Ollonen är oskaftade samt samlade såsom enstaka druvklase (därifrån namnet druvek). Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek).

Gångarna från dessa skalbaggar utgör viktiga mikrohabitat för många andra skalbaggar

bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd förmå bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren likt för mångfalden.

Bladen är strödda.

Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är ett sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd). Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans.

Ekar är kända för sin långa livslängd och lever ofta i flera århundraden

Ekollonen är cm långa samt samlade inom spetsen på enstaka lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock ett nödvändig källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven.

Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland. Rena ekskogar är ovanliga. inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

Ek, tillsammans tillsammans bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

Läs mer ifall eken inom Sverige.

Ståndort

För för att växa utmärkt kräver eken dem bästa markerna tillsammans djupt jordlager, gärna tillsammans med lerinblandning.

Livslängden för en ek beror på olika faktorer, inklusive arter, miljöförhållanden och skötsel

Däremot besitter eken ej stora krav för sin överlevnad. inom mer extrema lägen likt på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek). Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

Skogsskötsel samt produktion

Här förmå ni läsa mer ifall ekskogens skötsel.

Vi ville visa enstaka film f&#;r dig, dock är kapabel ej detta f&#;r för att ni st&#;llt in för att ej till&#;ta kakor.

plats god till&#;t Marknadsf&#;ringskakor f&#;r för att behärska titta era Marknadsf&#;ringskakor

EK. ett rulle ifall ekskogens sk&#;tsel, tillsammans standard liksom m&#;l. en extrakt ur "L&#;nsam l&#;vskog - samt v&#;gen dit". ( min)

Skador på ekar

Ekdöden

I slutet från talet uppmärksammades för att ljudar började dö inom massiv skal inom södra landet.

Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") äger inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans några extremt kalla vintrar. Den snabba ekdöden plats ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på samt talen efter några svåra frostvintrar.

I början från talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende.

Denna typ från ekdöd beror troligen på ett kombination från orsaker.

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd och har i långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion och virke, och för statsmakterna genom att den garanterat bland annat skeppsvirke

Träd såsom växer på olämplig mark är kapabel bidra mot sänkt motståndskraft mot skador. uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft förmå bli utlösande faktorer. Träden är idag försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, likt förmå bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock ännu finns hot mot ekskogarna.

en sådant är Phytophthora (se nedan).

Bladätande insekter

De insekter vilket oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata). Angreppen förmå titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året.

Eken har en nyckelroll för den biologiska mångfalden

angående ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp är kapabel minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare likt svampen honungsskivling.

Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad. Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar.

CC-BY-SA, Wikipedia commons.

Svampskador

Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen ett ljus samt gråaktig färg. Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva.

Dessa arter lever främst i grövre rötad ekved, vanligen i liggande stammar

På unga träd samt plantor är kapabel angreppen artikel mer allvarliga.

Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.). enstaka sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är ett sekundär patogen såsom startar inom mindre rötter ett bit från stammen.

När agreppen blir svåra är kapabel träden dö.

Phytophthora

Phytophthora, enstaka algsvamp tillsammans flera arter, anses existera ett orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa. Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på talet.

Algsvampen äger därefter spridits mot Europa tillsammans med prydnadsväxter likt Rhododendron. 

Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom landet är ännu oklart.

Virke

Ekvirke. Foto Hans Fryk.

Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom landet. Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a. möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

Snabbväxande träd blir hårdare

Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar.

Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet. Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem liksom mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem vilket mer ljus, blanka fläckar. Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit.

Virke från träd vilket vuxit snabbt äger enstaka större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke likt vuxit långsamt.

Det finns 25 arter långhorningar som lever i ek

Splintveden är smal samt grå- mot gulvit. Den skiljer sig klart från kärnveden liksom varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Beständigt mot röta

Ekens kärnved äger den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag. Splintveden är ej beständig, dock går utmärkt för att impregnera samt behandla tillsammans träskyddsmedel.


  • hur länge lever skarlet ekar

  • Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen. Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans med järn samt blåsvarta fläckar bildas. Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling.

    detta är garvämnena såsom ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

    Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv. Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens. Torrt virke går utmärkt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt.

    Efter hyvling får veden ett härlig yta. nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke kunna knivskäras alternativt svarvas mot fanér.

    Ytbehandling ger gott resultat.

    Skepp, möbler samt whiskyfat

    Traditionellt används eken mot fanér, underlag, möbler samt köksinredningar. eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi. Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek.

    Idag finns svensk whisky liksom lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation. Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom form eller gestalt från massivt virke samt fanér.

    Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt vilket brännved.

    Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

    Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri. inom mitten från talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn.

    Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

    Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

    Källa: Svenskt Trä – Träguiden

    ÄndytaLängsyta
    6,4–6,63,4–4,1

    Historisk användning från ekollon

    Ekollonen användes historiskt främst vilket svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

    beneath nödår kunde också ollonen användas liksom människoföda. Man malde då ollonen samt blandade tillsammans med mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också liksom kaffesurrogat, vilket inom dansk samt norsk folktro ansågs artikel enstaka hälsodryck vilket kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.