Hur separerar man kolväten i råolja

Materialegenskaper:

densitet: Densiteten vid eldningsolja varierar mellan kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis mot 1,9 kJ/kg,°C nära överslagsberäkningar. Densiteten på grund av olja ligger inom storleksordningen – kg/m³.

Detta existerar en annat typ från ämne var detta ej finns hårdhet samt andra materialegenskaper.

Användning

Petroleum besitter ett rad användningsområden däribland likt bränsle på grund av motordrivna fordon, inom form eller gestalt från bensin.

Som konstruktionsmaterial används ett mängd ämne såsom förädlats ifrån råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer, paraffin samt vaselin.

Framställning

Olja existerar en fossilt bränsle likt bildades från växter samt havsdjur såsom fanns vid havens bottnar till hundratals miljoner tid sedan. beneath högt tryck samt upphöjd temperatur, inbäddade inom småsten samt lera, äger energin vilket lagrats inom växterna samt djuren genom år omvandlats mot kolväten, olja.

Oljan samlas inom sålunda kallade oljefällor från vilket ställe den förmå pumpas upp samt raffineras mot olika oljeprodukter.

Den process petroleum behöver vandra igenom till för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi.

Principen till en raffinaderi existerar för att ta existera vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar ett viss kokpunkt.

Man kan även göra detta med olja

tackar vare denna egenskap hos kolvätena förmå man tillsammans hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor såsom tidigare nämnts. dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, inledningsvis gasol, därefter bensin samt sålunda vidare. dem lågor likt ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar ett förbränning från dem lätta gaserna.

Dessa används såsom raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta besitter man ingen tillfälle för att nyttja dem, därav lågorna.

Historia

Råolja existerar ett från flera energikällor vars lagrade energi besitter sitt ursprung inom solen. Genom miljoner års tillväxt besitter organiskt ämne likt härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa.

Fraktionerad destillation är bland annat en vanlig metod för att dela upp råolja i oljeraffinaderier och för att rena fram olika gaser ur flytande luft

Högt tryck samt värme äger sedan omvandlat materialet mot kolväten. detta existerar tackar vare detta förlopp såsom olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd). Råolja består mot största delen från kolväten. läka denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom ett syrefattig miljö var kolvätena ej är kapabel oxidera.

Istället brukar utbytet av bensin ligga på maximalt 25 procent

Processen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol. Kolväten existerar dock enklare än berg samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta.

Den olja liksom bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja liksom vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.

Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma såsom utbudet äger man chans för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor vilket inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning vilket enklare komponenter.

tackar vare ett process såsom kallas termisk krackning förmå man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera enstaka mer lättflytande olja vilket möjliggör större bensinutvinning.

Hur mycket som går att få ut av varje oljeprodukt vid raffinering bestäms av råoljans sammansättning och raffinaderiets konfiguration

Krackning existerar en samlingsnamn till enstaka rad olika processer liksom möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion

Pris

Priset vid petroleum bestäms mot enstaka ganska central sektion likt enstaka reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt.

Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC nyttja sitt effekt ovan resurser vid petroleum på grund av för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.

Produktion samt konsumtion

Konsumtionen per capita existerar hos Industriland|industriländerna uppenbarligen många högre än hos Utvecklingsland|utvecklingsländerna. mot modell existerar konsumtionen inom USA kalenderår 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland fanns detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.

Länder likt producerar maximalt petroleum ()	Länder likt exporterar maximalt petroleum ()
Saudiarabien - (OPEC) Ryssland USA Iran - (OPEC) Mexiko Kina Norge Kanada Venezuela - (OPEC) Förenade Arabemiraten - (OPEC) Kuwait - (OPEC) Nigeria - (OPEC) Storbritannien Irak - (OPEC)	Saudiarabien - (OPEC) Ryssland Norge Iran - (OPEC) Venezuela - (OPEC) Förenade Arabemiraten - (OPEC) Kuwait - (OPEC) Nigeria - (OPEC) Mexiko Algeriet - (OPEC) Irak - (OPEC) Libyen - (OPEC) Kazakstan Qatar

USA konsumerar nästan kurera sin produktion.<ref> Statistik ifrån den amerikanska staten</ref>

Oljeproduktion inom Sverige

Redan vid talet genomförde Skånska Cement AB ett borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland.

detta gav dock ej några affärsmässig påverkan. Detta följdes från provborrningar från Sveriges geologiska undersökning|SGU beneath talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland.

Den inledande provborrningen fanns Faludden 1. beneath borrningar genomfördes beneath dem 17 kalenderår likt OPAB bedrev aktivitet vid Gotland. Oljeproduktion startade , samt fanns fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period vilket OPAB bedrev verksamheten utvanns 69&#; Kubikmeter|m³ vid norra Gotland, samt 9&#;&#;m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka ett halv miljon tallrik (mått)|fat.

inom femte månaden i året tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot inom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar liksom gav 30&#;&#;m³ olja.

Metoden används också för separering av råolja (lösning av kolväten) när man vill utvinna bensin, fotogen och andra råolje-produkter

Oljeleveranser inom Sverige

Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret :

Produktgrupp
Motorbensin	5,36	5,51	5,56	5,55	5,63	4,75	3,78	2,13
Dieselbränsle	4,42	4,27	4,07	3,85	2,78	2,46	2,19	1,19
Flyg-/övriga bränslen	1,15	1,18	1,18	1,04	1,05	0,91	0,88	0,38
Eldningsolja 1 (låg svavel)	1,31	1,51	1,84	2,45	3,30	7,33	8,88	3,82
Övriga eldningsoljor	1,41	1,39	1,43	2,14	1,80	9,65	14,64	6,02
Summa	13,65	13,86	14,08	15,03	14,56	25,10	30,37	13,54

Marknadsandelar () inom land.

Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret :

Företag	Motorbensin	Dieselbränsle	Eldningsolja 1	Övriga eldningsoljor
Statoil	22,3&#;% (22,2&#;%)	20,5&#;% (20,4&#;%)	17,3&#;% (17,7&#;%)	3,8&#;% (4,0&#;%)
Shell	13,6&#;% (12,4&#;%)	19,4&#;% (19,3&#;%)	23,3&#;% (22,1&#;%)	16,1&#;% (16,4&#;%)
Preem	10,2&#;% (11,1&#;%)	30,1&#;% (30,7&#;%)	37,&#;3% (39,2&#;%)	56,7&#;% (53,9&#;%)
OK-Q8	27,4&#;% (27,1&#;%)	13,2&#;% (13,6&#;%)	6,2&#;% (6,6&#;%)	–
JET	13,6&#;% (12,9&#;%)	0,4&#;% (0&#;%)	–	–
Norsk Hydro, Uno-X	9,3&#;% (9,7&#;%)	14,7&#;% (14,5&#;%)	15,9&#;% (15,3&#;%)	–
Övriga leveranser och korrigeringar	3,6&#;% (4,6&#;%)	1,7&#;% (1,4&#;%)	–	25,3&#;% (25,7&#;%)

Länkar

3. ://
4. ://</ref>