På vilket sätt är samiskan hotad

Samiska^[a] existerar enstaka assemblage från flera språkvarieteter såsom hör mot den finsk-ugriska språkgruppen. dem samiska dialekterna utbredningsområde utgörs från Sápmi^[1], alternativt Sameland, detta önskar yttra dem nordligaste delarna från landet, Norge samt land i norden samt Kolahalvön inom Ryssland.

Antalet samisktalande äger uppskattats mot omkring 23&#; personer, varav 12&#; inom Norge, 7&#; inom landet, knappt 3&#; inom land i norden samt 1&#; inom Ryssland. dem samisktalande existerar inom majoritet inom Kautokeino, Karasjoks, Tana samt Nesseby kommuner inom Norge samt Utsjoki samhälle inom land i norden.

Enligt Mikael Parkvall är utsikten för de samiska språken allt annat än god

Ungefär 75&#;% (17&#;) från dem samiskspråkiga talar nordsamiska, 2&#;–3&#; lulesamiska, kildinsamiska samt – personer sydsamiska, enaresamiska respektive skoltsamiska. Övriga varieteter besitter många erhålla talare.^[2]

Samiska omnämns inom den norska samt den finska grundlagen samt existerar en från Sveriges officiella minoritetsspråk.

Språken äger officiell ställning eller tillstånd inom vissa kommuner inom land i norden, Norge samt landet. inom Ryssland erkänns samiska vilket en från dem nordliga språken, samt detta undervisas inom kildinsamiska inom Lovozero-distriktet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Samiskans ursprung finns inom en fornuraliskt tungomål likt talades kring floderna Volga samt Oka inom centrala Ryssland till möjligen 4 tid sedan.

ifrån kontakter tillsammans andra tungomål inom denna område äger samiskan tillsammans sig flera urindoiranska samt uriranska lånord, bland andra čuohti (hundra) samt boazu (ren). Dessa kunna dateras mot senast omkring . enstaka sektion från dem människor såsom talade fornuraliska rörde sig därefter åt väster samt kom beneath årtusendet närmast före Kristi barnafödande inom förbindelse tillsammans talare från en urbaltoslaviskt tungomål likt lämnat spår inom form eller gestalt från ytterligare lånord likt finns kvar inom dagens samiska.

Dit hör suoidni (hö) samt sarvvis (rentjur). Samiskan besitter en anförande baltiska lånord liksom kunna dateras mot denna tidsperiod, varav en anförande existerar gemensamma tillsammans med finskan. Finskan besitter dock fem gånger fler baltiska lånord ifrån identisk tidsperiod. Antingen fanns finska samt samiska ännu en enda tungomål, alternativt även besitter samiskan fått sina baltiska lånord via finskan.^[3] detta finns även språkforskare såsom menar för att samiskan påverkats från en okänt tungomål vilket talades inom norra Norden innan dem uraliska språken gjorde sitt intåg var, förr kallat protolapska dock numera "Palaeo-Laplandic", vilket skulle behärska översättas tillsammans med "fornlappländska".^[4]

Senast någon gång beneath årtusendet före Kristi barnafödande skilde sig finska samt samiska ifrån varandra.

Den äldsta formen från samiska kunna kallas på grund av ursamiska alternativt protosamiska. dem allra första lånorden såsom finns inom samiska dock ej inom finska kommer ifrån nordvästgermanskan (föregångare mot nordgermanskan samt västgermanskan) beneath dem sista århundradena före Kristi barnafödande. modell existerar vuopman (inhägnad använd nära jakt) samt vuoksa (ett fisknäts djup).

eftersom nordvästgermanskan beneath järnåldern veterligt ej talades längre österut än inom Finlands kustområden bör kontakten mellan dem båda dialekterna talare äga skett var. Språkhistoriker äger även sett för att dessa lånord besitter identisk karaktär inom samtliga varianter från samiska samt därför bör äga lånats in beneath enstaka period då ursamiskan talades inom en förhållandevis litet zon, var samtliga talare ägde förbindelse tillsammans med varandra.

Ursamiskans utbredningsområde bör således strax före Kristi barnafödande äga varit begränsat mot södra land i norden. inledningsvis därefter fick samiskan sin vidsträckta utbredning samt delades upp inom flera tungomål samt dialekter.^[3] dem viktigaste dialektskillnaderna utformades dock troligen redan före vikingatiden, alltså beneath dem inledande århundradena efter Kristi födelse.^[5]

Någon gång före kom den samisktalande gruppen inom förbindelse tillsammans människor såsom talade urnordiska, vilket troligen skedde inom trakten från Troms nära den nordnorska landremsa vid havet, dit nordborna ägde expanderat nära denna tid.^[6] dem lånord liksom samiskan då tog upp besitter bland annat för att utföra tillsammans båtbyggeri (gielas, köl; borde, arbetsyta inom som tillhör båten sida; suwdas, sud, dimma mellan numeriskt värde bord) samt havsfångst (fales, val; dorske, torsk; silde, sill).

Den allra största kvantiteten urnordiska lånord existerar dock relaterad mot boskapsskötsel samt åkerbruk, såsom gussa (ko), ullo (ull), mielke (mjölk), vuosta (ost), galdit (gälla, kastrera tillsammans kniv) tillsammans flera.^[7]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna existerar finsk-ugriska tungomål samt ingår därmed inom den uraliska språkfamiljen, skild ifrån dem indoeuropeiska språken.

Mer särskilt tillhör dem den finsk-permiska alternativt, i enlighet med en annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen. (Släktskapsförhållandena bland dem finsk-ugriska språken existerar omstridda.)^[8]

Indelning inom tungomål samt dialekter

[redigera | redigera wikitext]

De samiska språkvarieteterna bildar ett kedja från varieteter, en dialektkontinuum, var samer ifrån näraliggande områden enkel kunna förstå varandras tungomål medan kommunikationen kunna artikel besvärlig mellan samer ifrån områden likt ligger längre ifrån varandra.^[9] samtliga dem samiska varieteterna existerar likartade mot sitt primär ordförråd samt mot sin struktur.

från swadeshlistans mening delar dem samiska varieteterna inom medelvärde fler än 80, samt näraliggande varieteter liksom regel fler än inom synnerhet dem mening vilket besitter för att utföra tillsammans med miljö, släktskap samt gammal näringar existerar mer alternativt mindre desamma inom varenda samiska varieteter. dem skillnader liksom finns då detta gäller ordförrådet beror mot massiv sektion vid för att inlån besitter skett inom sen tidsperiod ifrån olika håll – ifrån finska mot nordsamiska samt enaresamiska, ifrån nordiska tungomål mot syd-, ume-, pite-, lule- samt nordsamiska samt ifrån ryska mot skolt-, akkala-, kildin- samt tersamiska.^[2] Nordsamiska samt sydsamiska skiljer sig åt ungefär lika många liksom svenska samt isländska, medan skillnaden mellan den centrala lulesamiskan samt den centrala finnmarkssamiskan existerar ungefär lika massiv likt mellan svenska samt norska.^[10]

I äldre litteratur betraktas samiska inom allmänhet vilket en enda språk.^[11][12] Detta går igen inom den svenska regeringens officiella ståndpunkt, för att samiskan (åtminstone inom Sverige) existerar en tungomål bestående från flera varieteter.^[13] Språkforskarna talar däremot numera vanligen ifall flera samiska tungomål bestående från ett mängd dialekter, dock detta råder ingen enighet ifall antalet tungomål samt dialekter, eftersom detta ej finns några självklara kriterier på grund av indelningen.^[14]

I enstaka granskning från dem samiska språkförhållandena konstaterade Nils-Erik Hansegård, professor emeritus nära Umeå högskola, för att detta finns åtminstone ett klar gräns mellan geografiskt närbelägna samiska varieteter vars talare nästan omöjligen kunna förstå varandra utan föregående lärande, nämligen mellan västsamiskan samt östsamiskan inom Enare.

Ytterligare numeriskt värde gränser finns, såsom dock existerar mindre skarpa, nämligen mellan enaresamiska samt skoltsamiska samt mellan skoltsamiska samt kolasamiska. Utifrån dessa aspekter skulle detta finnas numeriskt värde alternativt fyra olika samiska språk.^[15] vid liknande sätt använder professor emeritus Olavi Korhonen nära Umeå högskola ett indelning inom tre olika samiska tungomål, öst-, central- samt sydsamiska.^[16]Mikko Korhonen, professor nära Helsingfors högskola, talade angående nio huvudgrupper från samiska dialekter, såsom han sammanförde mot numeriskt värde alternativt tre större grupper.^[17]

Nu verksamma finländska språkforskare talar vanligen ifall fler samiska tungomål.

Professor Pekka Sammallahti nära Giellagasinstitutet (Uleåborgs universitet) beräknar tillsammans tio olika samiska tungomål, ett perception liksom baseras vid för att sex från dem äger egna skriftspråk (sydsamiska, lulesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska samt kildinsamiska) medan dem fyra återstående (umesamiska, pitesamiska, akkalasamiska samt tersamiska) brukar anses skilja sig avsevärt ifrån dem övriga.

Sammallahti sammanför sedan dessa tio tungomål mot numeriskt värde huvudgrupper, ett östsamisk lag liksom omfattar språken inom i nordost land i norden samt Norge samt vid Kolahalvön, samt ett västsamisk lag vilket omfattar språken inom norra land i norden, norra Norge samt vidare söderut inom Sverige.^[2] Pekka Sammallahtis östsamiska språkgrupp motsvarar Olavi Korhonens östsamiska tungomål medan Sammallahtis västsamiska språkgrupp motsvarar Korhonens central- samt sydsamiska tungomål.

För för att komma ifrån den svåra definitionen från tungomål respektive dialekt talas ofta inom stället ifall varieteter.

Så fort ett språk börja tappa talare är det i princip för sent, menar han

Språkvetenskaplig indelning

[redigera | redigera wikitext]

Här redovisas dem översta fyra nivåerna från den indelning likt gjorts från professor Pekka Sammallahti nära Uleåborgs högskola samt såsom inom sin fullständiga form eller gestalt omfattar upp mot sex nivåer^[2]:

• Västsamiska
  • nordlig västsamiska
    • nordsamiska, detta största samiska språket liksom talas från ungefär 75&#;% från varenda samisktalande (ca 10&#; personer inom Norge, 2&#; inom land i norden samt 5&#; inom Sverige)
      • sjösamiska, längs Norra ishavskusten ifrån Fiskarhalvön mot Troms fylke, utom Porsangerfjorden
      • finnmarkssamiska, inom land i norden inom Utsjoki samhälle, östra delen från Enontekis samhälle, norra delen från Sodankylä samhälle, västra delen från Enare samhälle samt inom Norge inom dem inre delarna från Finnmark fylke samt kustområdet kring Porsangerfjorden
      • tornesamiska, inom landet nordost ifall Gällivare, inom land i norden inom västra delen från Enontekis samhälle, inom Norge ifrån Ofotfjorden mot Lyngens samt Nordreisa kommuner
    • Västlig kvist från nordlig västsamiska
  • sydlig västsamiska
    • umesamiska, inom landet inom skogssamebyarna inom Pite lappmark, utom delar från Ståkke, inom samebyarna inom Lycksele lappmark utom Vapstens sameby, samt tidigare även inom Norge (Rana kommun); många erhålla talare
    • sydsamiska, inom land inom fjällområdet ifrån Vapstens sameby mot Idre sameby, inom Norge inom området ifrån Mo inom Rana mot Elgå samt Trollheimen; – talare

• Östsamiska
  • fastlandsgruppen
  • samiska tungomål vid Kolahalvön
    • kildinsamiska inom Ryssland, ursprungligen inom dem nordvästra samt centrala delarna från Kolahalvön; ca talare vilket för tillfället mestadels bor inom Lovozero, i enlighet med Unesco många hotat
      • Šoŋguj-dialekten (troligen utdöd) inom dem västra inlandsdelarna från detta kildinsamiska området
      • Teriberka-dialekten längs nordkusten nära Kolafjordens mynning
      • Luujaavv’r-dialekten inom inlandet
      • Aarsjogk-dialekten inom den östra delen från detta kildinsamiska området
    • tersamiska, ursprungligen inom den nordöstlig delen från Kolahalvön, idag tillsammans många erhålla talare vilka bor utspridda ovan Kolahalvön
  • kemisamiska, utdött.

    Nedteckningar finns ifrån Sompio, Sodankylä samt Kuolajärvi inom Kemi lappmark inom Finland

Samiskans särdrag

[redigera | redigera wikitext]

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Samiskan saknar liksom dem övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus liksom könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter mot han samt hon).

Bestämd samt obestämd form eller gestalt finns ej. Samiska existerar en agglutinerande tungomål samt äger 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ samt essiv. Lokativ finns inom nordsamiska dock ej inom syd- samt lulesamiska. Dessa tungomål besitter istället inessiv samt elativ vilket tillsammans bildar identisk funktion liksom lokativ.

inom syd- samt lulesamiska existerar dessutom genitiv samt ackusativ olika kasus mot skillnad mot nordsamiskan var dem existerar sammanslagna. Böjning från mening sker inom kasus samt numerus, tillsammans med ändelser, tillsammans med stadieväxlingar samt tillsammans omljud. enskild samt plural finns, liksom dualis. Verb samt negationer böjs inom inledande, andra samt tredjeplats individ inom enskild, plural samt dualis.

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

Orden på grund av "farmor" samt "mormor" liksom "farfar" samt "morfar" sammanträffar, liksom flera andra inom svenskan inom högre grad genusbestämda mening. Däremot äger vissa andra släktingar olika mening vilket visar inom vilken åldersordning dem kommer, såsom mot modell farbröder samt mostrar.^[18]

Samiskan innehåller rikligt tillsammans med mening vilket besitter tillsammans med natur samt renskötsel för att utföra, alltså yrkesuttryck.

detta finns flera olika mening till frost. Detta till för att tillsammans en mening behärska förklara snöns utseende samt attribut (se boken "Snö" från Yngve Ryd). identisk sak gäller landskap, på grund av för att behärska förklara kulle, vattendrag etc.^[19] inom rennäringen finns flera mening på grund av ren, på grund av för att tillsammans med en mening behärska förklara enstaka rens ålder, kön, färg etc.

Jämförelse mellan varieteter

[redigera | redigera wikitext]

Svenska: Har Per ett hund? nej, jag inte du inte, de ej, den inte vi numeriskt värde inte ni numeriskt värde inte de numeriskt värde inte vi ej (tre alternativt fler) ni ej (tre alternativt fler) de ej (tre alternativt fler)

Nordsamiska: Leago Bieras beana? in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: Le gus Bieran bena? iv i ij en ähppe äbá ep ehpit e

Några lulesamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• buorre biejvve – god dygn, äga enstaka utmärkt dag
• buoris – god ljus, hej
• buorre iehket – god natt, äga enstaka god kväll
• gåktå vieso? – hur mår du?
• gijtto – tack
• dån la má dem jubmel? – ni existerar väl gud?
• jáhká gus? – tror ni det?
• iv, mån alger mån nåk – nej, jag existerar bara jag
• buorre javla ja buorre ådå jahke!
  
  
• 



– god jul samt gott nytt år!

Några sydsamiska uttryck

[redigera | redigera wikitext]

• Lahkoe jåvle jih buerie orrejaepie – God jul samt gott nytt år
• Buaregh – Hej! (handhälsning)
• Buerie aerede – God morgon!
• Buerie biejjie – God dag!
• Buerie iehkede – God kväll!
• Nåå-nåå – Adjö!
• Guktie veasoeh? – Hur mår du?
• Sijhth prihtjegem? – önskar ni äga kaffe?

Skriftspråk

[redigera | redigera wikitext]

De inledande skrivna samiska mening vilket bevarats mot vår period nedtecknades från den engelske marinsoldat Stephen Borrough, liksom efter en skeppsbrott vistades några månader vid Kolahalvön.

detta rörde sig angående en hundratal kildinsamiska mening likt senare publicerades.^[20] kalenderår utgav kyrkoherden samt pastorn inom Piteå Nicolaus Andreæ dem numeriskt värde inledande skrifterna vid samiska: ett sång- samt mässbok^[21] på grund av gudstjänstbruk samt ett ABC-bok^[22]. Knut Leem utvecklade beneath talet en samiskt skriftspråk till finnmarkens behov.

kalenderår utkom Bibeln till inledande gången vid samiska inom landet. primär existerar detta latinska alfabetet tillsammans tillägg på grund av samiska stavningsbehov. beneath talet började mer icke-religiös litteratur för att ges ut vid samiska, både originaltexter samt översatta texter. Den inledande litteratur såsom gavs ut från ett samisk författare fanns Muitalus sámiid birra från Johan Turi, liksom kom ut vid nordsamiska samt berättar ifall dem samtida renskötande samernas liv.^[23]

Från för att inom huvudsak varit talspråk fick dem olika språken officiella skriftspråk vid –talet.

Tidigare besitter detta skrivits utan några enhetliga regler beträffande stavningen. Praxis besitter varierat mellan nation ej minimalt till nordsamiska, utan för att talspråket varierat mellan länderna.

Flertalet samiska tungomål äger numera eget skriftspråk samt personlig standardiserad stavningslära. Moderna operativsystem samt ordbehandlare erbjuder omröstning från både samiska indikator samt samiskt tangentbord.

De större språken äger egna skriftspråk. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska samt skoltsamiska använder latinskt alfabet samt kildinsamiska detta ryska alfabetet.^[24]

Inflytande mellan nordiska samt samiska dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Liksom dem flesta andra tungomål därför lånas detta in mening samt beneath senare kalenderår introducerades flera nya mening inom samiskan inom takt tillsammans teknik samt samhällsutveckling.

inom mot modell lulesamiskan blir omskrivningen små samt dem flesta lånord får ändelsen -a, likt mot modell presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-påvsstå), webba. Mikael Svonni äger skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji såsom kom ^[25] samt existerar ett nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk lexikon. han arbetar även vid enstaka färsk lexikon likt äger cirka nya samiska ord.^[26]

Få modell finns vid lånord ifrån samiskan mot skandinaviska tungomål.

Dock finns några studier såsom samtalar om chansen för att vissa särdrag inom nordskandinaviska dialekter (norrländska, finlandssvenska, tornedalssvenska samt nordnorska mål) härrör ifrån grundlig assimilering från finsk- samt samisktalande personer inom regionens nordisktalande tradition beneath historiens gång.^[27][28] numeriskt värde teorier liksom framförts existerar för att konsonantförlängning respektive vokalbalans inom nordskandinaviska dialekter beror vid skandinavisering från samer, främst sydsamer, mellan samt talet inom dialektområdet.

varenda samiska dialekter, särskilt dem östsamiska, äger haft liknande form eller gestalt från vokalbalans liksom existerar karaktäristiskt bland annat till norrländska uppgift långt innan nordiska tungomål talades inom norra Skandinavien.^[29][30]

Försvenskade mening samt ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Följande lånord inom svenskan existerar hämtade ifrån samiska dialekter:

• Giron – detta samiska ortnamnet Giron (”fjällripa”) besitter inledningsvis lånats mot finskan såsom Kiiruna samt sedan ifrån finska mot svenska såsom Kiruna.
• jokk heter jåhkå vid lulesamiska samt betyder ”å” alternativt större liten flod.

  vid nordsamiska heter detta johka.

• Jokkmokk heter Jåhkåmåhkke vid lulesamiska samt uttalas ungefär jåckåmåckie, likt betyder ”åkrök” alternativt, eftersom detta existerar en namn, ”åkröken”. vid nordsamiska heter detta Johkamohkki.
• jågås vid lulesamiska samt syftar vid ett mindre bäck.
• jaur heter javrre vid lule- samt javvri vid nordsamiska, samt betyder ”sjö”.

  Javrre uttalas ungefär javere.

• kåsa heter guksi vid nordsamiska. Uttalas goksi.
• kåta heter goahte vid lulesamiska samt uttalas ungefär gåatie.
• ackja kommer ifrån detta finska termen ahkio, liksom vid samiska heter geres samt betyder ”släde”.

  Ahkio existerar inom sin tur lånord ifrån svenska samt betyder ”åk”.

• vaja heter vatjav vid lulesamiska samt betyder ”renko”.
• Saltoluokta ägde kunnat betyda ”Saltviken”, dock eftersom salt heter sállte vid lulesamiska därför existerar betydelsen okänd. Luokta betyder ”vik”.
• Kvikkjokk – detta existerar okänt från vilket ställe termen kvikk härstammar.

  Guojkkajåhkkå heter platsen vid lulesamiska samt betyder ”forsbäcken”.

• Kebnekajse heter Giebnegáisi vid nordsamiska samt Giebnegájsse vid lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” samt gáisi betyder ”högfjälltopp”. Numera existerar giebne detsamma vilket ”kastrull” inom vardagsspråket.
• Padjelanta heter Badjelándda vid lulesamiska, samt betyder ungefär ”högre landet” alternativt ”övre landet”.

  Badje alternativt badjel betyder ”över”, liksom inom kloahkka l gålmån badjel, ”klockan existerar ovan tre”.

Många ytterligare namn vid naturformationer såsom en stor naturlig upphöjning av jordens yta, sjöar tillsammans med mera inom landskap existerar hämtade ifrån samiska dialekter.

Samiskans ställning inom olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Samerna äger sedan många utdragen period tillbaka haft förbindelse tillsammans med finnar samt skandinaver.

inom Norge avancerade kunskaperna inom norska söderifrån samt norrut samt ifrån landremsa vid havet mot inlandet. inom Nordnorge fanns samerna allmänt tvåspråkiga omkring , söderut betydligt tidigare. inom landet avancerade svenskkunskaperna vid motsvarande sätt ifrån söder mot norr samt även denna plats plats samerna inom allmänhet tvåspråkiga omkring Inom detta norrbottensfinska området blev dock finska samernas andra tungomål även inom landet.

beneath talet äger dem allra flesta samer inom land, Norge samt land i norden fått modersmålsliknande kunskaper inom majoritetsspråken, vilket åtföljts från enstaka tillbakagång till samiskan. Språkbytesprocessen besitter gått längst bort bland sydsamer samt sjösamer, medan nordsamiskan existerar mindre hotad. ^[31]

Språkpolitiken äger sett olika ut inom landet, land i norden samt Norge, vilket beskrivs betalkort nedan.

I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken, och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Till resultat från den snabba kolonisationen från Kemi lappmark samt Kajanaland beneath samt talen assimilerades dem sydligaste samerna inom land i norden inom den finska befolkningen samt deras tungomål, kajanasamiska samt kemisamiska, försvann.^[32]

Utvecklingen inom land i norden plats annars densamma vilket den inom landet fram mot rikets delning , samt dem inledande prästerna inom detta samiska området kunde nästan undantagslöst samiska.

Detta fortsatte beneath den ryska tiden. kalenderår infördes enstaka förordning i enlighet med vilken samisktalande präster ägde prioritet mot tjänsterna inom dem nordligaste församlingarna, Utsjoki samt Enare. då dem inledande folkskolorna inrättades inom området inom slutet från talet förekom ofta utbildning vid samiska samt viss litteratur fanns vid samiska, bland annat ett nordsamisk ABC-bok.^[33]

Efter Finlands självständighet förfinskades emellertid skolgången nästan totalt samt användningen från samiska skrivna verk upphörde.

Efter andra världskriget började utvecklingen vandra inom motsatt riktning samt ifrån samt tillsammans med talet blev samiskans ställning allt starkare. tid infördes ett språklag vilket ger samerna korrekt för att skydda samt förbättra sitt språk.^[33] Den aktuella samiska språklagen infördes samt gäller framför allt inom Samernas hembygdsområde, dvs.

Enare, Enontekis, Sodankylä samt Utsjoki kommuner, dock även till enstaka sektion regionala samt nationella myndigheter samt institutioner.^[34]

De såsom bor inom Samernas hembygdsområde samt kontrollerar eller är skicklig i samiska bör inom huvudsak undervisas vid samiska inom grundskolan.^[35] Utanför hembygdsområdet beslutar den samhälle barnet bor inom ifall utbildning vid samiska.

Mindre än hälften från samerna samt inom synnerhet från dem samiska barnen (40&#;% från unge beneath tio) bor inom hembygdsområdet.^[36] Samiska existerar valbart tungomål inom enstaka sektion skolor.^[37]

I gymnasierna inom Ivalo samt Enontekis samt inom detta samiska gymnasiet inom Utsjoki besitter undervisats inom samiska liksom modersmål samt likt främmande språk.^[36]

Samiska kunna studeras vid universitetsnivå framförallt nära Giellagasinstitutet nära Uleåborgs högskola, dock även nära Helsingfors högskola, Lapplands högskola samt Åbo högskola.

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge inleddes en grundlig missionsarbete bland samerna inom start från talet. Missionärerna utbildades inom samiska samt flera skrivna verk utgavs vid detta tungomål. Prästen Knud Leem författade enstaka grammatik samt enstaka massiv samisk lexikon samt utgav enstaka samisk psalmbok, ett bönbok samt ett ABC-bok.

Efter Leems död återinfördes emellertid danska likt undervisnings- samt kyrkospråk samt inom start från talet kunde nästan inga präster samiska. Den danske prästen Nils Vibe Stockfleth, vilket kom mot Finnmark , återupptog arbetet tillsammans med för att utbilda samiskkunniga präster samt producera samisk litteratur. denne utgav bland annat Nya testamentet vid samiska samt skrev ett samisk grammatik samt ett ordbok.^[38]

Vid talets mitt inleddes sedan enstaka assimileringspolitik inriktad vid för att utföra samerna mot norrmän.

Denna politik hårdnade vid talet dock lättade något vid talet. Norska blev detta enda tillåtna undervisningsspråket inom skolorna samt särskilda ansträngningar gjordes på grund av för att locka norska pedagog mot dem samiska församlingarna Kautokeino samt Karasjok. Såväl samer såsom ett sektion norrmän fanns dock starkt kritiska mot förnorskningspolitiken, samt sedan andra världskriget besitter attityden varit liberalare.

inom start från talet skapades ett sektion på grund av utbildning inom samiska nära lärarhögskolan inom Alta, liksom överfördes mot den nyinrättade Samiska universitet eller akademisk institution inom Kautokeino.^[38]

År infördes föreskrifter ifall detta samiska språket inom den norska samelagen. Lagen fullfölja inom princip samiska mot likställt tillsammans norska inom Förvaltningsområdet till samiska språk: Karasjoks, Kautokeino, Nesseby, Porsangers, Tana samt Kåfjords kommuner.^[39]

Numera kunna eleverna vandra läka grundskolan tillsammans med samiska liksom undervisningsspråk.

inom Karasjok samt Kautokeino finns gymnasier var samiska används, ifall än inom mindre utsträckning än inom grundskolan. inom såväl riks- vilket lokalradion förekommer långa dagliga sändningar vid nordsamiska.^[38]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land inrättades den inledande sameskolan inom start från talet från prästen inom Piteå, Nicolaus Andreæ.

Den ersattes från Skytteanska skolan inom Lycksele. beneath talet utvecklades en struktur tillsammans med kringresande pedagog (kateketer). Samtliga präster inom lappmarkerna skulle då artikel samisktalande samt enstaka sektion från dem plats även själva samer. inom takt tillsammans med för att alltfler nybyggare flyttade mot lappmarken försvagades emellertid samiskans ställning.

inom dem sydligaste lappmarkerna blev svenskan tidigt kyrko- samt undervisningsspråk, medan finskan blev ledande längst bort inom norr. Sin starkaste ställning ägde samiskan inom området däremellan, nämligen inom Lycksele, Arjeplogs, Jokkmokks samt Gällivare socknar, var sydlapska bokspråket användes liksom undervisningsspråk på grund av samer fram mot slutet från talet.

inom delar från området förekom utbildning vid samiska ända mot slutet från talet.^[40]

År infördes nomadskolor till samebarn. detta innebar ett nästan total försvenskning från undervisningen, även ifall samiska kunde inträffa såsom hjälpspråk inom lägre klasser. Efter nomadskoleutredningen blev samiskan obligatoriskt likt skolämne inom nomadskolan (senare sameskolan).

beneath slutet från talet stärktes samiskans ställning betydligt. Förutom nära dem fem sameskolorna (klass 1–6) är kapabel samiska läsas vilket hemspråk. Radiosändningar vid samiska besitter förekommit inom Sveriges radio sedan ^[40]

Det äger dock förekommit för att icke-samisktalande föräldrar liksom sökt hemspråksundervisning mot sina ungar fått nej eftersom detta tidigare funnits krav för att samiska skulle existera en aktivt tungomål inom hemmet till riktig mot hemspråksundervisning.^[41]

Umeå högskola äger kurser inom nordsamiska, lulesamiska, umesamiska samt sydsamiska.^[42] Uppsala högskola besitter kurser inom nordsamiska.^[43] eftersom resurstilldelningen vid högskolenivå beror vid antalet studerande äger liknande små tungomål enstaka fara för att förlora lärarresurser inom den högre utbildningen.^[44]

Sedan den 1 april existerar samiska officiellt minoritetsspråk inom land.

detta innebär för att samisktalande besitter riktig för att nyttja sitt tungomål nära kontakter tillsammans med myndigheter samt domstolar, liksom för att utnyttja barn- samt äldreomsorg vid samiska, inom detta således kallade Förvaltningsområdet på grund av samiska. Sedan den 1 januari omfattar förvaltningsområdet nästa kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, höjd, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, sjö i västerbotten, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen samt Östersund.^[45] detta samiska språkets ställning inom land regleras sedan från lagen ifall nationella minoriteter samt minoritetsspråk.^[46]

Språkkoder

[redigera | redigera wikitext]

Språkkoder till samiska existerar i enlighet med ISO

ISO	ISO	ISO	ISO
sia	akkalasamiska
sjd	kildinsamiska
sjk	kemisamiska
sjt	tersamiska
sma	sma	sydsamiska
se	sme	sme	nordsamiska
smi	smi	samiska (oavsett dialekt)
smj	smj	lulesamiska
sje	pitesamiska
smn	smn	enaresamiska
sms	sms	skoltsamiska
sju	umesamiska

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]