Genitiv ord som slutar på x
Enkel regel för genitiv: lägg på ett sGenitiv
Genitiv existerar en grammatiskt kasus, vilket oftast markerar ägarskap – för att en visst substantiv äger, innehar alternativt besitter en annat substantiv. en modell vid ett vanlig genitivkonstruktion existerar mannens hus, såsom inom tyskan uttrycks tillsammans med das Haus des Mannes samt inom finskanmiehen talo.
Genitiv inom svenskan
[redigera | redigera wikitext]Genitiv indikeras inom standardsvenskan tillsammans en därför kallat "genitiv-s" – såsom vanligen placeras slutligen vid termen vilket skall indikeras – mot modell Eriks. Enda undantaget existerar för att märka genitiv genom för att sätta ut enstaka apostrof direkt efter en namn likt slutar vid -s (och -x alternativt -z)[1] – mot modell Lars' bil – angående tveksamhet förmå uppstå.
Vanligen löses problemet tillsammans omskrivning, samt den denna plats formen existerar numera ovanlig inom svenskan. Den kunna äga viss sektion inom den förvirring liksom lett mot felaktigt bruk från engelskt genitiv.[källabehövs] inom engelska indikeras nämligen genitiv tillsammans apostrof följt från s – Anna's, vilket inom svensk skrivelse existerar fel.
Det fungerar oftast bra att skriva Slitz redaktion eller Freivalds uttalandeGenitiv från Anna skrivs alltså i enlighet med svenska språkregler ständigt Annas samt inte någonsin .[2][3]
I modern standardsvenska används genitiv främst till för att ange ägande samt tillhörighet, dock detta förekommer även inom vissa speciella formulering – bland annat på grund av vissa plats- samt tidsangivelser – liksom exempelvis Hon plats utomlands inom somras.
inom fornsvenskan ägde dock genitiven betydligt fler användningsområden. Bland annat styrde prepositionen "till" genitiven – vilket lever kvar inom en antal formulering – såsom inom till sjöss, till fots, till skänks samt således vidare.
Genitiv troligen ej kasus inom standardsvenskan
[redigera | redigera wikitext]Huruvida genitiven skall betraktas likt en kasus inom standardsvenskan existerar omdiskuterat, samt moderna forskningsrön tyder vid för att detta ej existerar en kasus.
Argumenten mot för att sgenitiv existerar en kasus existerar bland annat för att man ofta inom nutida standardsvenska sätter ut genitivändelsen -s vid detta sista termen inom enstaka nominalfras – inom stället till vid detta substantiviska huvudordet.[4] Genitivändelsen s uppträder således nära exempelvis gruppgenitiv.
I ord som slutter på -s, -x eller -z, markeres genitiv bare med apostrofGenitivändelsen får då gälla bota nominalfrasen samt den beter sig inom viss mån vilket en självständigt element inom frasen, såsom är kapabel benämnas klitisk partikel alternativt frasklitika) – snarare än likt ett böjning alternativt kasus (se vidare: Kasus inom svenska). Gruppgenitiv finns inom formulering liksom ”mannen vid gatans åsikter”,[5] samt ändelsen s förmå fogas mot icke‐nominala mening inom talspråkliga förändringar liksom ”grabben ovanpås”[6].
Att nyttja sgenitiv vilket enstaka kasusändelse ger en formellt samt ålderdomligt intryck:
Genitivkasus kungens från land slott Klitisk partikel kungen från Danmarks slott[7]
Ett annat skäl existerar för att kongruens tillsammans adjektiv besitter försvunnit.
inom nysvenskan besitter varken dialekter alternativt standardsvenska fraser liksom ens gammals mans häst, likt fanns inom fornsvenska.[8] på grund av detta tredjeplats saknas rektion, vilket betyder för att mening inom sgenitivform ej styrs från verb alternativt preposition utom inom relikter likt ”till bords”.[8] till detta fjärde saknar sgenitivändelsen allomorfer samt existerar opåverkad från värdordet.
De fyra argumenten ovan talar mot för att genitiv existerar en kasus vid standardsvenska substantiv. dock inom Svenska Akademiens Grammatik besitter författarna behållit analysen för att genitiv existerar en kasus inom standardsvenska; resonemanget existerar då för att genitiv existerar en kasus till nominalfrasen inom stället till detta enskilda ordets kasus.[9]
Gruppgenitiv
[redigera | redigera wikitext]Gruppgenitiv existerar ett från anledningarna mot för att genitivens ställning eller tillstånd såsom kasus inom svenskan existerar omdiskuterad.
till flera existerar detta mer naturligt för att yttra Länsstyrelsen inom Jämtlands läns beslut än Länsstyrelsens inom Jämtlands län beslut.[10] inom äldre språkvård[förklaringbehövs] plats rekommendationen, på grund av formell stil, för att man satte genitivändelsen vid huvudordet – såsom inom detta senare exemplet.
vid detta sättet blir detta heller ingen tvekan angående för att detta existerar länsstyrelsens beslut likt avses medan betydelsen är kapabel bli tvetydig tillsammans med genitivändelsen vid detta sista termen (i enstaka sammanhållen fras) – även ifall detta känns mer naturligt. Rekommendationen inom dygn existerar därför istället för att man skriver angående texten sålunda för att man undviker gruppgenitiv.
Genitiv inom svenska folkmål
[redigera | redigera wikitext]I dem nordiska talade språkliga varieteterna skedde ett massiv inskränkning inom genitivens användning tillsammans start omkring [8] Inom detta nordiska språkområdet existerar detta bara isländskan liksom bevarat genitiv såsom en kraftfull talspråkligt kasus.[11] mot samt tillsammans inom den konservativa älvdalskan existerar genitiv troligen ej ett böjningsform.[12] Omskrivningar används allmänt inom folkliga nordiska talspråk (utom isländska) inom stället till genitiv.
A-genitiv
[redigera | redigera wikitext]I vissa folkmål inom sydvästra landet (Halland, östra Småland, Västergötland, Skåne samt östra Blekinge) finns[a] dock därför kallad agenitiv, vilket troligen existerar ett böjningsform samt ej enstaka klitisk partikel (frasklitika).[13][14] Agenitiv finns huvudsakligen inom personnamn samt ortnamn; nära andra substantiv används omskrivningar vilket ”benen vid hästen” istället till ”hästens ben.”[13] Undantagsvis besitter appellativagenitiv.[13]
Ändelserna inom agenitiv varierar, dock inom dem enklaste fallen existerar ändelserna dessa:[13]
| Grundform | Agenitivform | Agenitivändelse | Fornsvensk ändelse |
|---|---|---|---|
| starka substantiv (egennamn) | |||
| Erik (mansnamn) | Erika fordon | a | ‐ar |
| Bo (mansnamn) | Boa fordons | a | ‐ar |
| Gudrun (kvinnonamn) | Gudruna automobil | a | ‐ar |
| My (kvinnonamn) | Mya fordon | a | ‐ar |
| svaga substantiv (egennamn) | |||
| Sture (mansnamn tillsammans med nstamsböjning) | Stura fordon | a | ‐a |
| Stina (kvinnonamn tillsammans med nstamsböjning) | Stine automobil | e | ‐o |
| starka substantiv (ortnamn) | |||
| Ås (ortnamn) | Åsa fotbollslag | a | ‐ar |
Fornsvenska utljudande o inom feminina nstammar blir e inom dessa mål; genitiven äger varit Stino – jämför standardsvenska kvinnofrid – dock samtliga svagtoniga o äger blivit e.
Den fornsvenska genitivändelsen ar äger blivit a genom rbortfall inom dessa uppgift.
I agenitivböjning får alltså starka substantiv ändelsen a (eller variationer därav vilket as), medan svaga substantiv (mansnamn vid e samt kvinnonamn vid a) får vokaländring mot a respektive e i enlighet med tabellen.
Att ar anges likt fornsvensk ändelse vid starka substantiv inom tabellen skall ej tolkas likt för att starka substantiv allmänt ägde denna genitiv inom fornsvenska, utan för att genitivändelsen a vid vissa egennamn såsom existerar (var) starka substantiv äger sitt ursprung inom den fornsvenska genitivändelsen ar, samt för att denna ändelse a generaliserats till egennamn likt existerar (var) starka substantiv.
Vissa fornsvenska namn ägde alltså genitivändelsen ar, liksom sedan blev a, samt dessutom spreds mot namn såsom inom fornsvenska ägde genitivändelsen s (Erik–Eriks inom fornsvenska), samt mot moderna namn såsom My.
Julius Swenning menade dock, för att ändelsen a ej kommer från fornsvenska ar vilket äger bevarats inom alternativt spridits mot starka substantiv, utan fanns enstaka förenkling från dem maskulina svaga nstammarnas ändelse.[14]
Appellativ såsom betecknar personer förmå äga agenitiv.[13] Hos dem närmast egennamnslika mamma samt pappa existerar genitiverna mamme samt pappe allmänna inom Långarydsmålet.[15] Även mindre namnlika mening såsom kapten samt faster kunna äga genitiverna kaptena samt fastera.[13]
Förkortningar
[redigera | redigera wikitext]Genitiv till förkortningar skrivs vanligen likt :s – mot modell SJ:s tidtabell samt ABB:s styrelse.
Undantaget existerar förkortningar likt uttalas likt mening samt ej bokstavskombinationer, mot modell Saab samt svenskt industriföretag, liksom böjs tillsammans med vanligt genitiv-s – Saabs växellådor samt Aseas generatorer. Förkortningar vilket slutar vid s får vanligen inget genitiv-s – utan man skriver mot modell SAS flygvärdinnor samt BRIS jourtelefon.
Ortnamn
[redigera | redigera wikitext]Ortnamn liksom slutar vid konsonant får en genitiv-s, exempelvis Stockholms tingsrätt, medan namn såsom slutar vid vokalljud ofta står oförändrade såsom genitivattribut inom fasta formulering – exempelvis Solna tingsrätt, Malmö hamn, Uppsala kommun, dock Ljungbys invånare.
mot dessa orter hör även Kalmar (av detta äldre Kalmare) samt Gibraltar trots för att dem slutar vid konsonant. Vissa ortnamn får istället bortfall, antingen inom samtliga fasta förbindelser – liksom Falun (Falu kommun) alternativt bara inom vissa – (Trollhätte kanal dock Trollhättans Stad) [3].
På senare period äger avsaknad från genitiv-s även börjat inträffa inom enstaka fall på grund av ortnamn vilket slutar vid konsonant – exempelvis Marieberg köpcentrum (utanför Örebro), såsom stavas utan genitiv-s från centrumanläggningens ägare.
Något vanligare existerar detta på grund av ortnamn likt slutar vid "-stad", Kristianstad studentkår – vilket förutsätter för att man uttalar ortnamnet tillsammans med stumt "-d".
Denna praxis förekommer vanligen då detta rör sig ifall namn vid specifika institutioner. Säger man t. ex. "Volvo Kundservice", således antyder man för att detta finns enstaka bestämd sektion inom företaget Volvo tillsammans just detta namn.
Sammansättningsledet Marie- inom Marieberg existerar inom sig på grund av övrigt ett försvenskad latinsk genitivform på grund av femininum.
liknande former existerar alltjämt vanliga inom ortnamnssammansättningar liksom Sofiero, Kristineberg, Helenelund tillsammans flera.
Då behövs egentligen ingen markering alls av genitivenMarie förekommer även inom fler fasta förbindelser idag mot modell "Marie bebådelsedag" samt "Jungfru Marie nycklar".
Inlånade former
[redigera | redigera wikitext]Latiniseradesläktnamn samt andra namn vid -us besitter tidigare ofta fått genitiv i enlighet med latinskt mönster vid -i alternativt andra ändelser (beroende vid ordets genus) – såsom inom exempelvis Orphei Drängar.
vid bas från latinets minskade direkta innebörd blir detta dock alltmer ovanligt – många beroende från den minskade kännedomen ifall latinets grammatik. Latinska genitiv förekom även flitigt inom kyrkan, var enstaka sektion även lever kvar, tillsammans möjligen dem bästa exemplen – JesuKristi samt Jesu liv. Genitivformerna Pauli (i Pauli brev), Petri ( inom Petri andra brev) samt evangelii övergavs inom års kyrkobibel samt existerar idag många ovanliga inom text.
Under effekt från engelskan förekommer detta inom solens tid för att genitivändelsen (-s) inom text åtskiljs ifrån sitt huvudord tillsammans med enstaka apostrof, dock detta existerar inkorrekt inom svenska.[16]
Exempel vid formulering samt mening tillsammans genitivändelser
[redigera | redigera wikitext]Tidigare ägde genitiven ett större innebörd inom svenskan än vad dem äger för tillfället.
mot modell styrde vissa prepositioner detta kasus samt olika mening ägde olika genitivändelser – vilket inom mot modell isländskan samt tyskan, samt inom ännu högre grad inom dem slaviska samt baltiska språken. inom nutida standardsvenska finns detta nästan bara kvar inom vissa formulering samt mening.
| Exempel vid formulering | Kategori |
|---|---|
| -s vilket genitivändelse. |
| Tidigare böjdes både huvudordet samt den bestämda ändelsen inom genitiv (se Species (grammatik)). Om det tydligt framgår av sammanhanget att det är en genitiv behöver apostrofen inte skrivas ut |
| -a såsom genitivändelse (pluralform) |
| -o vilket genitivändelse. |
| -u likt genitivändelse. |
Genitivändelser inom olika språk
[redigera | redigera wikitext](Ej fullständig hos samtliga noterade språk)
- Engelska: -'s, -s', -' (eller prepositionenof)
- Finska: -n, -in
- Fornsvenska: -s, -u, -o, -e, -a
- Franska: saknar genitivändelse (använder prepositionen de istället)
- Isländska: -s, -a, -ar, -u
- Japanska: saknar genitivändelse (använder partikeln の istället)
- Kinesiskasaknar genitivändelse (använder ofta 的 (de) istället)
- Klingonska: -wI',-wIj; -ma',-maj; -lI',-lIj; -ra',-raj; -Daj; chaj
- Kurdiska: -ê, -î
- Latin: -ae, -arum; -i, -orum; -is, -um; -us, -uum; -rum
- Litauiska: -o, -io, -os, -ės, -ios, -ies, -aus, -iaus, -ens, -ers; -ų, -ių
- Ryska: -a, -i, (-u); -0, -ov, -ej (fonologisk transkription)
- Spanska: saknar genitivändelse (använder prepositionen de istället)
- Svenska: -s
- Turkiska: -in, -un, -ün, -ın (kan inom possessiva ändelser äga en epentetisk <n> samt inom gemen böjning en epentetisk <y>)
- Tyska: -s, -es, ett, ens
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^När ”folkmål” omtalas tillsammans med verbens nutidsformer åsyftas folkmålen likt dem föreligger inom uppteckningar ifrån modern tidsperiod (till största delen ifrån talet dock även ifrån talet samt talet).
Språkbruket inom berörda områden är kapabel äga ändrats efter för att uppteckningarna gjordes.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Hultman (), sid. 70
- ^”Svenska språkrådets språktips”. Arkiverad ifrån originalet den 21 september ://#item
- ^ [ab] Hultman (), sid 75
- ^ Lars-Olof Delsing, The internal structure of noun phrases fryst vatten the Scandinavian languages: a comparative study. För de allra flesta fall är regeln för genitiv, alltså ägandeform, mycket enkel på svenska: vi lägger på ett s och ingen apostrof eller något annat: pappas surdegsbröd, Sorayas väska
avdelningen på grund av nordiska tungomål, Lunds högskola
- ^Tor G. Hultman, Svenska Akademiens språklära. huvudstaden
- ^Kersti Börjars, Feature transport in Swedish noun phrases. Oxford
- ^Norde, Muriel. "Demarcating degrammaticalization: the Swedish s-genitive revisited." Nordic. Journal of Linguistics Cambridge University Press,
- ^ [abc] Lars‐Olof Delsing.
”Om genitivens tillväxt inom fornsvenskan” inom Sven‐Göran Malmgren samt Bo Ralph Studier inom svensk språkhistoria 2.
Man kan också använda sig av kolon + s, firman QZ:s produkterNordistica Gothonburgensia 14, götet
- ^Ulf Teleman, Staffan Hellberg samt Erik Andersson, Svenska Akademiens grammatik. huvudstaden
- ^Hultman (), sid
- ^Martin Ringmar (). ”Älvdalska – ett önordisk språkö vid fastlandet”. Läst 19 juli
- ^Östen Dahl samt Maria Koptjevskaja‐Tamm, ”The motståndskraftig dative and other remarkable cases in Scandinavian vernaculars”, Sprachtypologie und Universalienforschung 59(1), sidorna 56– [1]Arkiverad 2 mars hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^ [abcdef] Gunlög Josefsson, ”Sydvästsvensk a‑genitiv – enstaka levande relikt?” inom Arkiv till skandinavisk filologi, årgång, sidorna –, [2].
- ^ [ab] Julius Swenning, Folkmålet inom Listers på denna plats.
inom Blekinge. Sidorna – Svenska landsmål samt svenskt folkliv finns tillgänglig hos Institutet till tungomål samt folkminnen [3].
- ^Gunnar Hedström, Ordstudier inom anslutning mot P. Rydholms noteringar angående Långarydsmålet inom Västbo. skogsdunge
- ^”Skriv genitiv tillsammans med s, ej apostrof”. Språkkonsulterna.
1 november Läst 31 månad